Rinkeby-branden

Nyss sände TV4 ”Kalla Fakta” om den tragiska Rinkeby-branden.
Yusuf Mahamuod Mohamed förlorade fem döttrar, hustru och en släkting i branden på Kuddbygränd i Rinkeby ifjol, den allvarligaste svenska brandolyckan sedan diskoteksbranden i Göteborg. I anslutning till det har det blivit en hel del medial uppmärksamhet kring brandskydd i bostäder och mycket har fokuserats på rökluckornas funktion och betydelse, brandvarnare naturligtvis, och här även hur man sprider information och på fler språk än svenska.
Försvarsministern skriver på sin blogg;

”Det senaste året har Sverige drabbats av flera större bränder, där många människor skadats och dödats. Redan i april 2009 initierade Försvarsdepartementet en översyn av hur Lagen om skydd mot olyckor, som är från 2004, har fungerat. Efter branden i Rinkeby fick detta översynsarbete tilläggsdirektiv. I november 2009 gav vi Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppgift att tillse att det tas fram information om brandskydd på fler språk än svenska, vilket har behövts.”

I de allra flesta flerbostadshus i Sverige är principen för det byggnadstekniska brandskyddet att om det brinner ska alla som befinner sig i en lägenhet där det inte brinner, stanna kvar där och vänta på att räddningstjänsten kommer och hjälper dem ut. Detta går till stor del helt mot hur människor fungerar, speciellt under stress och hur byggnader utomlands är förskaffade.
Därför behövs omfattande informationsspridning till allmänheten om just utrymning från flerbostadshus. Bra och egentligen självklart att detta måste informeras och nötas, nötas och inte bara på svenska, men det ställer en hel del andra frågor med, som bör besvaras och åtgärdas.

Yusuf fick höra att något som kallades ”rökluckan” inte fungerade när brandmännen försökte använda den. Hade en normal säkerhetskontroll kunnat rädda liv? Hur många andra hus har liknade brister i brandsäkerheten?

Ett antal genomgångar, utredningar och inte minst Statens haverikommission har arbetat och arbetar med analyser av såväl olyckan som insatsen och haverikommissionen kommer med sina resultat till sommaren.
Fastighetsägaren, eller rättare sagt det kommunala Familjehems Brandskyddsansvarige intervjuades, och det framkom att man hade 85% av rökluckorna trasiga i sina bostäder, att det inte var bra, att man känt till det och sen visades vissa patetiska försök att skylla på husvärdarna.
Hur står det nu i LSO:n och lägg märke till att detta är hos en kommunal ägare, är de lika illa hos en privat för det blir svårt med värre?

Södertörn kommenterade, en lärare från MSB i Sandö samt ett antal brandmän under utbildning både kommenterade och visade hur en röklucka fungerar och deras slutsatser är det självklara? Åtminstone gällande rökluckan, för klart gör den skillnad! Frågan är vilken, i just detta fall, kommer vi få svar på till sommaren. Men det uttalande som man redan nu gjorde från Haverikommissionen, talar ett ganska tydligt språk, från en i grunden hyperförsiktig myndighet.

Radion då, har jag glömt kommunikationen? Nej men jag har hört en hel del i och om detta och även om det skapat problem för insatspersonalen och att man åsidosatt arbetsmiljölagstiftningen och AFS:ar så anser nog jag att detta hade en mindre betydelse för de drabbade. De jobbade, jobbade och jobbade och vi får se vad andra anser och jodå, vi är på och i detta ”arbetsmiljöbrott”, i "styrkornas dimensionering nu och förr", men just nu, och i detta sammanhang, som blogginlägg, känns det lite..sekundärt.

Yusuf kan aldrig få tillbaka sina nära och kära och det är väl då själva xxx att det ska till sådan tragik och en sådan ofattbar sorg för att få fokus på saker som (sen) anses som självklara. Tyvärr före mest av oss i branschen.