SOS-sjuksköterske domen

SOS-sjuksköterskan som åtalats för grovt vållande till Emil Linnells död friades av Stockholms tingsrätt. Tingsrätten anser inte att det går att bevisa att Emil Linnell skulle ha överlevt ifall sjuksköterskan hade skickat en ambulans men, bedömer att det utan tvekan ålegat SOS-sjuksköterskan att skicka en ambulans. Med hänsyn till patienters trygghet och förtroende för sjukvården så anser tingsrätten att sjuksköterskans underlåtenhet är så klandervärd att den utgör straffbar oaktsamhet. – ”Det är klart att vi alla inser att det här har gått helt snett. Men jag menar att man måste kunna göra fel, fast man sitter på SOS Alarm”, säger försvarsadvokaten.

Juridik är svårt det och ska inte blandas ihop med känslor eller sunt förnuft, skulle man kunna uttrycka det. Tingsrätten har kanske gjort rätt rent juridiskt då åklagaren.. schabblat? och åtalat för ”vållande till annans död” och då måste det bevisas att utgången blivit en annan om han verkligen hade skickat ambulansen och det kunde han uppenbarligen inte här. Kanske kan man det i Hovrätten för enligt alla artiklar som jag läst ska domen överklagas. Åklagare Gunnar Fjaerstad anser att domen är välskriven – men fel. – Tingsrätten har både grundligt och välformulerat redovisat skälen till sin friande dom. Sedan ställer de väldigt höga beviskrav för mig. Jag skulle bevisa vad som hade hänt med Emil om han hade fått en ambulans. Det är oerhört svårt att bevisa. Det är omöjligt att bevisa vad som skulle ha skett i samband med något som aldrig skedde, säger han, och då förstår jag varför det inte blev mera, annat och därför står ordet ”schabblat” i stycket ovan. Kan det vara så att dels glömde han att medicinska frågor till största delen vilar på evidens och vetenskaplig grund och visst går att efterkonstruera om än till sannolikt och inte bevis i vederbörlig mening bara det finns vissa parametrar att utgå ifrån.
– Vare sig jag eller tingsrätten ska sitta och spekulera om vad som sedan hade skett på sjukhuset. Det är klart han hade fått vård, och vården börjar ju redan i ambulansen, kommenterar han. Helt rätt i sak men det är därför jurister är jurister och läkare är läkare och varför finns inget gjort i detta då från dem som inte behöver spekulera utan kan lägga fram fakta? Konstigt, kan jag tycka och sen när jag ändå tycker, ser jag väldigt lite från den ”vinnande sidan” som rör struktur, direktiv, arbetssätt och grunderna för det systemfel som kan göra att samma sak sker igen även för en vanlig SOS-operatör. Vanlig alltså, då jag efter att ha hört detta ärende så många gånger och från så många vinklar vrår anser att den här mannen måste vara ett ytterlighetsfall och en klar felrekrytering till ett sådant här arbete. Jag anser att grunden till varför detta skett, sker och kommer att ske fler gånger helt kommit bort och det är inte en personfråga utan en organisatorisk. Lednings och ekonomisk fråga och det blir inte lätt att få bort den tanken som cirkulerar och uttrycktes så här av någon på insändarsidorna:

112 - Lätt att slå.
112 - Ring till du blir blå!

Otroligt tråkigt och gravt beklämmande, i och för, något som skulle kunna och måste fungera och som hade en rätt ansatts och tanke. Förr. Men, jag är fortfarande "för och positiv" till SOS-Alarm, i grunden, och hoppas de får möjligheterna att komma tillbaka och utvecklas om än... de har en väg att vandra. Hade´

Brandmäns.. cancer

Devisen är enkel och återkommer i varianter och handlar lite om ”rättvisa”, också, här uttalat av Edmontons brandchef Ken Block; "Brandmän är kända för att utsätta sig själva för fara för det allmännas säkerhet, och från mitt perspektiv, måste vi ta hand om människor som är villiga att göra det."

Manitoba blev den första provinsen i Kanada och en av de första platserna i världen att godkänna cancer som arbetsskada för brandmän. Det var 2002 efter många vetenskapliga undersökningar som visade att brandmän löper större risk att få vissa cancerformer än allmänheten. Tex. hjärn, urinblåsa, testikel, prostata, njurcancer, non-Hodgkins lymfom och leukemi. De är relaterade till exponering för bensen och PAH (polyaromatiska kolväten) som exponeras i bränder och där kemikalier absorberas främst genom huden. Många av dessa cancerformer ger sig till känna efter fem till 20 års exponering och smyger sig på. Det är inte den enda branden utan flera. Projektet Friska Brandmän som ni kan läsa mer om här, xxx är ett förebyggande arbete som syftar till att minska riskerna och förutom det satsar naturligtvis Brandmännens Riksförbund för att Sverige skall komma efter i lagstiftning och regelverk så undertecknad, eller vem som helst, får säga som vännen Peter Marshall, nationell sekreterare i BRF;s motsvarighet, facket för brandmännen i Australien, men då för svenska brandmän: "Ingen större gåva kunde ha getts till brandmännen och deras familjer än den här lagstiftningen”. Hade´

http://www.edmontonjournal.com/news/Edmonton+fire+chief+helps+push+Australia+reform+firefighters+cancer+coverage/5775589/story.html

"Sjukt" SOS-Alarm?

Socialstyrelsen kritiserar SOS Alarm för allvarliga brister i bedömningarna av ambulansutryckningar efter att ha fått in drygt 50 anmälningar från hela landet om långa väntetider på ambulans, eller att ambulans aldrig skickats ut. Sen visade Kalla Fakta att det senaste året hade 123 larmoperatörer och sjuksköterskor sagt upp sig från SOS Alarm i Sverige, motsvarande var tredje schemalagd operatör och sjuksköterska. De beskriver den låga bemanningen som samhällsfarlig och vittnar om långa arbetspass utan tid för toalettbesök eller matpaus och så vidare och ja, det är nog sant det med men; var ligger grundproblemen?

Jag har skrivit om detta förr, faktiskt tiotalet gånger, som tex. här: http://brf-peter.blogspot.com/2011/07/sos-alarm-ambulanser-och-brandbilar.html Otroligt märkligt att inte pudelns kärna berörs mer, ”vad har beställarna, kommuner/landsting/staten som dessutom/tillika är ägarna för direktiv i sina avtal med SOS-Alarm?” Kort, vad faktiskt utsätts, operatörerna för? Jag menar inte en enskild operatör, för naturligtvis finns avarter även här, men den operatör som inte frågar, vänder och vrider lite i sina samtal för att få en klarare bild när den är osäker kommer snart att ha hela ambulansflottan upptagna med att åka runt på bom-körningar eller skjutsar ”friska” människor till akuten. Så ser det ut. En normalstor svensk stad med runt 100 000 invånare har kanske fyra, fem, ambulanser att tillgå dagtid och under natten två eller tre. De är hårt nyttjade och en enda längre transport till ett universitetssjukhus gör att man har en mindre resten av den dagen eller än värre, den natten. Vid brist lånar operatören av granndistriktet på så kallade passningar och det kan vara en av det distriktets två eller kanske rent av den enda ambulansen och så var hela området desarmerat och har längre insatstider. En ambulans tar en patient och från larm till åter ledig inkluderande framkörning, vård i hemmet, transport till sjukhus, överrapportering till akuten och återställande av fordon…

SOS-operatörerna är själva underdimensionerade och därför slutar de, sägs det, men de har om möjligt ännu knappare resurser att hantera. De flesta förstår inte hur små resurserna är egentligen och hur svår ambulanslogistiken blir som följd av detta. En enda trafikolycka med fyra-fem skadade, två personer i den ena bilen och två-tre i den andra är de osannolikt.., påverkar ofta ambulanssituationen i många distrikt och i flera län och det vet operatören, hela tiden, som då naturligtvis vill hålla i sina ambulanser till rätt transporter och inte låta dem köra…(jag höll på att skriva akuta nageltrång, fylltranor och jag-har-minsann-rätt-och-betalar-skatt-aktivister.) Förutom bom-körningarna. Med de resurser man normalt hanterar finns inte ens någon realistisk möjlighet att skicka ambulans på det som ”larmas” om. Även om det direkt kanske fanns inom ramen för det så kallade medicinska indexet, operatörens riktlinje och Bibel, utan man måste försäkra sig vidare att det stämmer. Annars blir man tom på bilar och även om inget hände, blir man som bäst utskälld av den frustrerade ambulanspersonalen. Som då var på bomkörningen och letade eller hamnade på det ”akuta nageltrånget”.

Att vara SOS-operatör måste vara ett av de värsta jobb man kan ha. Jag vet lite vad jag pratar om för jag har varit det om än det då fanns mer resurser och var på Hedenhös tid. Jag har varit larmmottagare och utförare från ambulans samt brandkår, befäl och tjänsteman i beredskap och senare även varit såväl beställare av tjänster som upprättare av styrdokument från landsting och kommun till dem. ”Så vill vi att ni ska sköta logistiken och dirigera våra resurser”, kort, men med mycket, mycket mer. Att när det sen inte fungerar vill vi att ni tar på er skulden, hela skulden stod det inte någonstans. Så, det är märkligt, mycket märkligt och kan det ha att göra med att det är Stat, kommun och landsting som äger ”firman”? Att om man tittar på namnen och varifrån de kommer i styrelser centralt, i de respektive lokala organisationerna samt även i de ”granskande” myndigheterna, så ser man band och linjer. Såväl tjänstemanna som politiska men det verkar inte vara något som gör yrkeslivet enklare för larmoperatören…

Den enskilde larmoperatören har inte ens den teoretiska möjligheten att klara sitt jobb som den normale svensken, utan kunskap i och om detta, tror. Med de resurser de har tilldelade, de direktiv och styrdokument och de verktyg de har till sitt förfogande men tro inte det blir bättre med privata alternativ. Jag har sett och arbetat åt de privata med, men det är ägarna det är fel på, eller beställarna, eller om de är samma, eller om/och/eller hur det hänger ihop....
Det, det borde Kalla Fakta eller Uppdrag Granskning ha tittat på, tror jag. Hade´

Blåsigt

http://www.vimmerbytidning.se/article/articleview/44867/1/4/
Och så blåser det runt räddningstjänsten i Hultsfred och utan att prata med de berörda verkar politiken agera. Otroligt märkligt och det ska bli intressant vem den oberoende konsulten blir eller rent av är. Naturligtvis kan man göra ”som man vill” nästan men det är aldrig bra, att som här dessutom, börja med att gå över ån efter vatten.
Mera i: http://www.nyheterna.net/nyheter/hultsfred_vimmerby/raeddningstjaensten_kostar_foer_mycket/(comment)/view#view
och inte minst:
http://www.nyheterna.net/nyheter/hultsfred_vimmerby/brandstation_kan_laeggas_ned/(comment)/view#view
och klart BRF håller ögonen öppna i vart detta tar vägen.

Apropå blåsigt så gick SMHI ut med en en klass 2-varning för storm eller orkan i Jämtlands- och Lapplandsfjällen. Detta kan alltså innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner och är den allvarligaste varningsnivån för fjällvärlden.
Håll i hatten och lycka till ni i tjänst däruppe. Jag är hemma i Gävle i helgen och tänker bara kura. Fredags- och helgmys på er. Hade´

Rimlig tid..

Socialstyrelsen kommer att begära in landstingets riskanalys och faktaunderlag som har använts vid riskanalysen med anledning av den beslutade avveckling av ambulanserna i Malå, Åsele och Robertsfors kommuner. Riksrevisionen är igång i en förundersökning angående statens ansvar/agerande i akutsjukvården. Besvär till Förvaltningsrätten har inlämnats, Företagarna och köpmännen har sänt ett överklagande och informationsplatser, både i samhällena och på internet med länkar, material och annan information är gjorda och man är aktiv i debatten. Aktionsgruppen Rädda Malå Ambulansen är minst sagt aktiva och motståndet bara ökar och drar med sig en hel del andra frågor. Även rent politiska och ansvarsmässiga ala´ politik vs tjänstemän, kommunal vs rikspolitik och inte minst lag och rätt vs sunt förnuft och dess konsekvenser och finns ”lika, för alla, och inom rimlig tid” mer än på papperet som politiska honnörsord?

Jag tror att det finns mycket att lära av detta ärende och uppenbarligen har folk fått nog och det man redan nu då ser är; underskatta aldrig dina medborgare, skattebetalare och väljare för jag är övertygad om att då blir priset högt. Vi får se, för det kommer ett eller flera facit här. Också. Så småningom.

Annars är jag just nu på resande fot och är i Göteborg och ska sen kväll ta mig norrut och sakta in mot helgen. En förberedelsehelg för nästa vecka blir både intensiv och spännande så jag har inga större fritidsproblem för tillfället. Sen kan jag inte låta bli att ge er en underbar bild av att ”det ska börjas i tid..” Hade´

Lika villkor? Jo man tackar...

Känns det igen? Men det finns hopp, kanske, för vad sa han, han Socialministern Göran Hägglund, -”den svenska lagstiftningen säger att vi ska ha vård på lika villkor, vi ska behandlas på samma sätt vare sig vi bor i Karesuando eller Ystad.” LSO:n gör heller ingen skillnad. Så är det bara, även i Pajala kommun och Korpilombolo…som är på regeringens bord. Hade´

Försäkringsvarning

Hej på er. Några av er har hört av er så jag tycker det även här är på plats att varna för de ”tjyvknep” som BRF kör för sina försäkringar. Alltså en ”omvänd tvångsanslutning” till försäkringen Trygg Brandman där någon också hävdat att detta förmodligen är olagligt.

Att anmäla om man vill ha en försäkring istället för att tvångsanslutas är något som är viktigt för BRF. Det är det fortfarande om än detta är en variant på samma tema och visst, det gränsar till vad vi vill också egentligen och det har varit mycket vånda och diskussioner i kulisserna om detta. Vi är tvingade av "marknaden" och problemet är kostnaderna just runt denna försäkring och det är inte lite det skiljer mellan att låta vårt försäkringsbolag göra på detta, gentemot det ultimata sättet; att anmäla helt själv. Ett mellanting mellan vitt och svart för att kunna erbjuda alla denna och till rimliga priser blev det alltså.

BRF har också sekundära kostnader med register, mäklaravgifter, administration som måste finansieras och utan att tära på de vanliga medlemsavgifterna som direkt, och oavkortat, skall gå till fackligt arbete och medlemmarna inte försäkringar.
Detta är som svar på frågan i inledningen, tyvärr helt lagligt och satt i system av våra fackliga motståndare där man gått flera steg längre och då i denna upphandling, inte gav oss något alternativ egentligen. Uppriktigt tyvärr och läs "marknaden", dvs hur görs detta och av andra och här var vi "i kläm". Det är skillnad på att teckna ett kollektivt paket för 500 000 personer vs om vi tror att av våra medlemmar tar 500 stycken eller 10 000 av det som erbjuds. Här spelar storleken viss roll och trots det har vi verkligen lyckats vara bättre och billigare vilket vi vill fortsätta med.

Hit, efter mycket vånda, var vi då tvungna i just denna försäkring men lägg märke till att vi inte, trots detta kommer i närheten av den o-normala tvångsanslutningen, där ni inte ens kan säga nej. Se detta som ett undantag, som en eftergift som vi har ytterligare tankar med, (vg se nedan), för en bra produkt som vi gärna ser att ni kompletterar ert skydd med. Men, om ni vill, ändå. Vi tycker faktiskt den är så bra att vi kommer verka för att få in den och varianter av den i våra förhandlingar för att få den arbetsgivarbetald eller stärka andra ”betalda försäkringar” och då, då åker den över en natt ut igen, från er själva, och med en ny ”tvångsanslutning” via er arbetsgivare och en annan variant på samma tema. Vi vill jobba vidare med denna...

Åter och till sist, igen, och helt på sin plats, en VARNING till er som inte vill ha Trygg Brandman; kom ihåg att säga nej. Hade´

Är utbildning bra eller..

Torsdag och fredag inklusive sena kvällar var jag i Stockholm och så sov och slappades lördagen bort som ett slags reaktion. Nu är det söndag och strax, efter en liten tripp till en veckas försenat farsdagsfirande av min pappa, är det dags att förbereda nästa vecka.
(Pappa är gammal…brandman, så han förstår att jobbet gick före honom förra söndagen och är troligen del av varför yrkesvalen blev som de blev...) Men, en otroligt hektisk vecka som var kommer att ersättas av en ”bara” hektisk så det går ut rätt håll.

Jag har, sekundärt från början, fått möjlighet att ”granska” räddningsskolorna. Jag var med före 1986 och BRF var starkt drivande till att få till de skolor vi har idag och till nationella räddningstjänstutbildningar med tron att det skulle verka och borga för kvalitet och likhet. Att de skulle främja nätverksbildande även bland redan anställda och nya brandmän. Naturligtvis relaterat till vad kommunerna behöver och söker för brandmän i samverkan med myndigheter, arbetstagarorganisationer och andra intressenter. Två skolor lades ned och två behölls i MSB:s regi efter Räddningsverkets sorti och ett antal miljoner sparades och gav möjligheter till investeringar och en tryggad utveckling där Sverige fortfarande kunde vara ledande. Trodde vi då.

Att låta kommunerna själva utbilda sina brandmän var och skulle bli just så, trodde och tror vi: Alltså utbilda ”sina”, och för sitt syfte och för syftet just då utan större hänsyn till framtid, forskning, utveckling med mera och med mera men kort; vad som skett och sker utanför kommunen. Stora förbund har kanske möjligheten men Svensk räddningstjänst består inte bara av stora organisationer och är de helt normgivande för hur arbetet skall bedrivas även i en liten kommun eller riskerar vi att det blir tvärsom? Den lilla kommunens åtaganden torde vara mindre än den stora och då blir det ju billigare att lägga en låg tröskel. ”Money talks”, som bekant…

Utbildning, kompetens och rekryteringsfrågor är i allra högsta grad en framtids och arbetsmiljöfråga och det är oerhört svagt att det inte skett något, sker något, eller sker något syn och hörbart. Offentligt och i samverkan. För visst, det viskas i korridorerna och jag vet att det tänks och skrivs men nästa lite i ”lönndom” om MSB:s skolor och utbildningar.
(I lönndom enligt Svenska Akademiens ordbok; i hemlighet, i det fördolda, i smyg, hemligen.) Nästan oavsett vart jag kommer, kommer frågorna om detta nu och stämmer det vi trodde på då, nu, och vad vill man med framtiden?

Idag vet jag inte och ser man till hur det rekryteras vid vissa kommuner verkar det som om man övergett eller aldrig haft samma tankar som oss. Eller som Räddningsverket och sedan MSB hade eller åtminstone sade sig ha. Jag hörde nyss i rätten att den räddningstjänstorganisation som denna företrädde hade egen utbildning som motsvarade kraven och var minst lika bra som MSB:s. Märkligt kan jag tycka då det innebär att man på betydligt kortare tid kan göra samma eller nästan samma sak som vid SMO-utbildningen.

Att vi har haft ”Simonfallet i Södertörn” och flera på uppgång kan direkt eller indirekt också relateras till detta om jag citerar Norrtälje, Attunda, Södertörns och Storstockholms brand-/räddningschefers öppna brev till MSB rörande utbildningssystemet: ”Vi är också bekymrade kring frågan om rekrytering av SMO-utbildad personal. Den gruppen är fortfarande alltför homogen. Om vi enbart anställer personer från den här gruppen kommer vi inte att få tillräckligt med kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund.” Om det är sant eller relevant vet jag inte och frågan är om de fyra herrarna vet det heller, då de också tycker de får för lite information och inte är delaktiga. Samtidigt, har man ”knäckt koden” på Öland, själva, utan att slå knut på sig och överarbeta, läs reta upp, om man läser denna artikel. http://www.olandsbladet.se/index.php?id=18176&placid=1&template=0
BRA JOBBAT Öland!

Jag instämmer med mycket i brand-/räddningschefers öppna brev, för övrigt, och det kommer att bli intressant hur detta utvecklar eller avvecklar sig. Det finns bara två alternativ och som idag, förvalta och riskera att dö sotdöden är det dåliga av dem. Kavlitetssäkra/utveckla är det andra men gör det nu, egentligen nyss, och vad är det som är så svårt? Vi pratar knappast raketforskning. Sen, till sist i detta för denna gång, såg jag ett inlägg från Rdch i Rsyds blogg från maj 2009 där han skrev att Rsyd, Göteborg och Stockholm var överens om att utbildningen var bra och att citat; Vi som är chefer i Storstockholms Brandförsvar, Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten Syd anser att SMO-utbildningen är en grundförutsättning för att vi ska klara det framtida och breddade uppdraget. SMO-utbildningen innehåller väsentliga delar inom räddningstjänst, skydd mot olyckor, samhällsinriktat säkerhetsarbete och krishantering. De som anställs har stor förmåga att både arbeta praktiskt som brandmän, som kommunikatörer, ”förebyggare” och självständiga säkerhetsarbetare.

Något har hänt, eller kanske är felet är inte något alls hänt sen maj 2009, (eller rent av från 1986), för det finns dubbla budskap från storstadsbrandcheferna nu och då. Kan det också vara ett problem det med månne? Vem gör vad och vad vill man och vilka får vara med och vem bestämmer? Det här är…mystiskt. Hade´

Riktlinjer

”Ansvaret för ambulanssjukvårdens vårdkvalitet och tillgänglighet ligger dock ytterst på ansvariga politiker i respektive landsting, inte på den enskilda ambulansorganisationen, oavsett om den drivs i egen eller privat regi” skrivs i en debattartikel.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nationella-regler-kravs-for-ambulanssjukvard_6635012.svd
Det man är ute efter är nationella riktlinjer som svar på mycket av den senaste tidens debatt om ambulanserna lite varstans. Och SOS Alarm. Landstingen själva sätter upp målen att tex att: 80% av befolkningen skall nås av en ambulans inom 20 minuter vid ett prio-1 uppdrag. Det med mera vill man ha nationella riktlinjer för. Vem vill inte det. Som grund, och sen får den enskilde kommunen utifrån sina lokala förutsättningar och övriga regelverk nyttja sin privilegier som unikt självbestämmande. Det är si och så med det självbestämmandet ändå och en fråga är inte lik den andra även om direktiven från centrala organisationer och myndigheter ges som ”rekommendationer”. Jag och BRF möts ofta av att man vill men får inte ”för Stockholmarna” och det är så att vi till och med väntar vid förhandlingar för att de ska kolla bakåt om man inte skulle kunna få ändå och kommer tillbaka med ett nej, vi fick inte. Det kommer vi troligen att visa snart och ställa frågan; vem bestämmer egentligen och med vilket mandat och vilken rätt? EG, EU-rätt och den europeiska grundinställningen är att vara för och positiv till det kommunala självbestämmandet och de tror att Sverige, som vi säger, är det också. Jag har väldigt svårt att tro att man uppifrån hjälper ambulansen med överstatliga regler men kanske man kan, och bör, få till dem på frivillig väg för de har rätt. Det är orimligt att blåljusverksamhet, själva grundtryggheten för medborgaren, är så olika i kommunerna och skiftar över korta politiska mandatperioder.

Signaturen PeterXswe har i sin kommentar konkreta förslag:

”1. Sluta försök spara pengar genom att lägga ut denna lilla del (ambulansen) av hela sjukvården på entreprenad. Vinsterna eftersom de är en så liten del kan inte bli stora.
2. Ta bort vinstkraven för SOS Alarm AB och gör om SOS till en myndighet som även ansvarar för ambulans dirigering.
3. Avskaffa landstingen skapa tre regioner syd, mitt och norr. Landstingen är en kvarleva från tiden förre kommunikation.
4. Samma regler eller liknade som idag gäller för brandkåren. 10 min respons tid inom stad, 20 inom landsbygd och 30 min i glesbygd (eller liknade).
5. Utöka samarbetet med räddningstjänsten, bättre att dom kommer än ingen alls. Dom kan stilla oro påbörja behandling och förmedla information
Hur svårt kan de vara? Dagens politiker är ett skämt när de gäller handlingskraft.”

Och så var det dags att hasta iväg mot dagens arbeten. Hade´

Lige højre?

Det blir en macka och datorn till lunch idag då det är lite mycket så jag knackar ner ett inlägg samtidigt för kommer ni ihåg Pajala kommun där den tidigare deltidsberedskapen i Korpilombolo med 1+4 och fem minuters anspänningstid ersattes av ett räddningsvärn som Länsstyrelsen godkände och sen inte MSB? Alltså INTE MSB, det lämnade man vidare till regeringen nu i fredags. MSB bedömer att handlingsprogrammet har allvarliga brister och att beredskapen är otillräcklig, att organisationen inte har förutsättningar att påbörja räddningsinsatser inom godtagbar tid och genomföra dem på ett effektivt sätt. Enligt samma lag som tolkats fungera för att genomföra detta av andra. Gissa om vi väntar på resultatet och hoppas och oavsett utslag är intresserad av resonemanget, skälen och sen konsekvenserna. https://www.msb.se/sv/Start1/Nyheter-fran-MSB/Nyheter/MSB-overlamnar-till-regeringen-att-besluta-om-raddningstjanstberedskapen-i-Korpilombolo/

Sen har det varit styrelsemöte i EFFUA, räddningstjänst-branschens-fackförbund i Europa på Island den 11 november. Huvudfrågan var nedskärningar i den operativa förmågan för ländernas brand och ambulansorganisationer och EFFUA anser att det nu gått för långt och kommer att agera gemensamt. BRF var på plats, representerande Sverige och i denna fråga är vi starkt drivande. Vi har en osedvanligt lång rutin i dessa tråkiga frågor och ligger långt före, läs efter, gällande storlek på våra redan befintliga styrkor. (Därav dagens bild, ett fordon som kanske passar snart till någons organisation.) Samverkan för att lösa uppgifterna och även relaterat till myndigheter och ansvariga i olika form kan diskuteras vilket görs och här bör vi också huka oss och i delar skämmas. Utveckling och utbildning är ju den svenska paradgrenen, där då? Nä...
Andra har tidigare varit hos oss och plockat russin ur kakan för att vidareförädla medan våra russin bara blivit torrare och inte fått fler ”russin-kompisar”.
Vi är fullt upptagna med vad andra tycker är icke-frågor på högsta beslutande nivåer och de är så känsliga att de förlamar. Jag citerar Magnus Mattson från inlägget i
http://brf-peter.blogspot.com/2011/10/skaneturne.html igen:
-”Vi ligger före Sverige i genus och mångfaldsfrågorna för att vi inte fokuserat på det och har det då naturligt”. Lagom, är ett bra svenskt ord, och för lite eller för mycket stör oftast. Använder man ”lagom” som svenskt ord mot danskan i en Goggelöversättning får man ”lige højre” som omvänt blir till svenskans ”helt rätt” om man gör samma sak fast tvärs om. Det kan man fundera på, en stund kanske, men inte nu, för nu är det full fart mot nästa möte. // Hade´

Att göra skillnad

Det går att göra skillnad. Men det kräver engagemang, samverkan med många och uthållighet. I många år, slås det fast på en döende blogg. Näst sista inlägget var 15/8 och sista 15/9 men det är detaljer och huvudarbetsuppgifterna är kanske inte att blogga, om man är Räddningschef, om än man ansvarar även för kommunikation, information och då även de så kallade sociala medierna. De sociala medierna har kommit för att stanna och är lite grann den moderna tidens informationsbärare för den nya tidens människor. Och många av oss ”gamla” med. Snabbt, enkelt, 24 timmar om dygnet och om vad som helst och dessutom om man inte riktigt vågar, anonymt. Jag skiljer på öppna, riktiga och anonyma då de anonyma ofta har ett syfte och en tanke och inte alltför sällan är rent egoistiska, bittra och/eller vill ”luras”. De kan också vara att man inte vågar för att man ”straffas” på ett eller annat sätt när man säger sin mening och vill belysa ett problem eller en företeelse, visst, men är det inte ett problem i sig egentligen? PS. Har ni sett att BRF nu finns på Facebook? DS.

Åter till att; Det går att göra skillnad. Men det kräver engagemang, samverkan med många och uthållighet. I många år för det är precis det Brandmännens Riksförbund gjort, gör och kommer fortsätta göra. Vi har precis haft den nya Förbundsstyrelsen inne för sina första sammanträden denna helg och whahooow, vilket gäng. Det råder inget tvivel om att de kommer att ta stafettpinnen från den avgående styrelsen så det är bara att fortsätta och direkt. Normalt när man byter och förändrar, re- och omorganiserar tar det en stund att komma ”på banan”. Inte här. Efter en slipning i ”The BRF-way” föll sig rollerna naturliga och var man debattlystna, beslutsmässiga och alldeles otroligt engagerade och kunniga? Oj, vad man var-är-kommer att bli, än mer, för BRF och Svensk räddningstjänst.

Jag vet, är övertygad igen efter denna helg att: Det går att göra skillnad. Men det kräver engagemang, samverkan med många och uthållighet. I många år. Den här Förbundsstyrelsen kommer att verka de första fyra åren i resten av vår framtid. Det känns tryggt och för undertecknad en enorm glädje och ära att få leda det här gänget. Ledaren går bakom och stödjer i medgång och tar täten i motgång så min roll blir riktigt bra. Jag har Sveriges bästa jobb så tack ska ni ha Kongressen, dvs. BRF:s medlemmar, för att ni gav mig en kanonstyrelse med. Vi jobbar helst vidare med "The BRF-way" men är inte rädda för "björnar" oavsett om de är vakna eller sover. Vi kommer medvetet att väcka en del dessutom. Så gör man skillnad. Hade´

Malå vs Hörby vs Hufudstaden

Malå, med drygt åtta mil till lasarettet i Lycksele och tjugo till regionsjukhuset, ska mista sin ambulans och IVPA eller sjukvårdslarm, kärt barn har många namn, är det alternativ man diskuterar som ersättning. Att det kan utgå från räddningstjänsten tas som självklart men här har politiken blivit pressad och börjar grunna över en ”akutbil”. Stationen har enligt en annan artikel cirka 40 utryckningar i månaden så det är nästan 500/år som skall hanteras. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=4783269 Vad säger man, om vi leker med tanken att en fjärdedel är så pass akuta att de blir ett akutbils eller IVPA-larm, 125 stycken, där väntetiden på ankommande ambulans sägs bli en timme.
Var det tänkt så här med IVPA-larmen vid räddningstjänsten och kan man egentligen neka detta från Kommunen till Landstinget om man inte tycker detta är bra, inte kommer att fungera eller rent av ställer det egna ansvarsområdet, räddningstjänst, i ett sämre läge? Nej enligt mig, det är bara att ta skeden i vacker hand och åka om SKL/Pactas tolkning av vad som ingår i räddningstjänstuppdraget är det som gäller i kommande AD-förhandling gällande Hörby. Hörby handlar alltså egentligen inte om Hörby utan om ”tingens ordning” och allt för att man inte vill ge en enda krona till extra arbetsuppgifter inom räddningstjänsten. Hela grundtanken med vad som egentligen är räddningstjänst hotas och detta blir då konsekvenserna för rätt ska vara rätt och följer man tanken fullt ut är konsekvenserna dystra. Det blir så här när byråkrater utan verklighetsanknytning ska driva sina ärenden och inte kan se eller förstår vad det för med sig. BRF har tröttnat på det och naturligtvis kommer vi att visa fullt ut vad detta vid en eventuell förlust kommer att göra för sakerna hänger ihop och som på bilden, faller en faller alla. Men.. gudskelov är vi säkra på seger i de viktiga delarna för sunt förnuft, omtanke och engagemang för tredje man är svårslaget.

Nu mot ”Hufudstaden” för några möten och sen en Förbundsstyrelsehelg. Nya FS efter Kongressen har sitt första sammanträde och de kommer att få det svettigt. Det är lite Rock´n Roll över BRF just nu då vi hörs överallt och har en bra takt i ärenden och åtaganden och det är kul. Riktigt kul. Hade´

Mera Simon

Jag har sett en hel del tolkningar om Simonuppgörelsen och 99% är som min och vår. Naturligtvis finns andra åsikter och som bilden illustrerar..och mest har jag reagerat över en debattör, inom räddningstjänstdebatten, som bedömde att den juridiska kompetensen vid Centrum för Rättvisa var låg, eller citat; trodde deras juridiska kompetens var större. och om en diskriminering skett vid Södertörn skett eller ej var oklart. Oj, jag tycker den juridiska kompetensen var hög på bägge sidor och Centrum för Rättvisa är allmänt kända för just sin kvalite och sitt engagemang. Frågan det då väcker är om varför man betalade det begärda beloppet, till sista kronan, av skattemedel, och om man har rätt att göra det utan anledning. Svaret är klockrent nej och det borde ligga mer inom debattörens kompetensområde än denna juridik och visst, jag är färgad och kanske rent av jävig men är ärlig med det och har ett arbete som i sin natur medger eller rent av bygger på att jag ska vara det. Debattören, anställd på ett revisionsbolag och med en nyligen publicerad kritisk artikel om vart statsbidragen tar vägen vid kommunerna för tänkte åtgärder inför och vid extraordinära händelser, och som författaren då ”sätter kaffet i halsen för”, när de nyttjas på fel sätt, ger lite brydderier om denne samtidigt tycker det är okey att betala för ”ingenting” från en kommunal organisation, i ett annat ärende, som då ”inte gjort fel”, till en enskild kommuninnevånare. Sen kan det vara intressant att se om detta ”ingenting” och ”inte gjort fel” upprepas för tanken med ett så högt skadestånd, (vi är i Sverige och inte USA gällande storlek på uppgörelser), är att det skall vara avskräckande och vägledande för det fortsatta arbetet. Nästa, då detta finns, blir naturligtvis större och en resa börjar alltid med ett steg. Här togs flera och några som inte syns. Än.

Liknade förfaranden finns även i andra organisationer och vi ser dem med och vet att vi inte är ensamma i det numera.

Vi är för lika, för alla, för kända och för relevanta kriterier och håller helt med om att strävan efter ökad mångfald och jämställdhet måste fortgå men inte till priset av särbehandling eller att grunduppdraget tonas ned eller rent av glöms bort. Naturligtvis är det bästa att en brandman kan och har allt men om de inte finns vad prioriteras i operativa styrkor som numera är mini och mini-ministyrkor?
Det finns ingen luft i systemet längre på en skadeplats och än värre på vissa håll, då man initialt inte ens har förmågan, utan måste vänta för att klara vissa åtgärder som tidigare var legio och absoluta. Folk i gemen har inte insett det och dessvärre inte heller många av de styrande politikerna och här har vi alla ett ansvar, inte minst BRF. Detta ärende är en del av detta ansvar. För även om insatserna är en liten del av en brandmans vardag finns de där, och då de inträffar, måste det bara fungera.

Jag skriver inte att de inte fungerar med de som anställdes av Södertörn, och sen utbildades, då jag saknar kunskap om det, utan jag skriver att fokuset och ivern att hitta andra kriterier utom de ordinära sedvanliga brandmannakriterierna var för stort när man förbisåg Simon. Därför har man betalt de pengar, läs skadeståndet, som begärdes och hur man skulle kunna tolka detta på annat sätt och hur det i så fall skulle slå mot vad man har för mandat att hantera skattemedel har jag svårt att få ihop. Utfallet ÄR vägledande och jag skulle i en kommunal chefsposition tänka mig för lite nu om jag verkligen ville få till en ökad mångfald och jämställdhet. Ibland funderar jag.. För att utmana och driva igenom förändringar är svårt och får man dessutom negativ fokus på sin organisation, blir det än svårare, nästintill omöjligt, och ställer stora krav på ledarskapet. Inte nog med att man skall hantera medarbetarna, organisationen och allmänheten, man skall hantera det politiska styret som i sin tur också blir bearbetade av allmänheten, dvs de presumtiva väljarna.

Man sköt sig i foten helt enkelt och gav faktiskt hela den avsomnade debatten i och om detta en björntjänst. Det är tråkigt och gynnar knappast frågan och sen gällande "revansch" Micke, i kommentarerna i förra inlägget, tycker jag den inte behövs men, den och det kommer fortare än du tror och på ett helt annat sätt men relaterat till detta. :-)

Till sist och åter så går mina tankar till Simon som verkligen blivit exponerad och jagad och under så pass lång tid och det är svårt att föreställa sig den utsatthet, stress, och de tankar det för med sig. Vore jag Räddningschef skulle jag leta hans telefonnummer för med det engagemanget och den lojaliteten för yrket och branschen kan det inte gå fel. Jag skulle direkt ta detta som en merit och en skarp spelare jag vill ha till mitt lag. Jag behövde inte heller missta mig på lojaliteten för tro mig, en sådan här resa gör man bara en gång som vanlig dödlig, och man biter inte den som föder en eller den som uppfyller ens önskningar. Simon vill bara bli brandman.
Det är helt rätt i mina ögon. Också. // Hade

”Diskriminerad man fick skadestånd”

Gogglar man på ”Diskriminerad man fick skadestånd” fick jag, 17.51 idag, ”ungefär 894 resultat på 0,17 sekunder”.
"Mannen" är BRF:s medlem Simon Wallmark och de som hjälpt honom och oss att få till lite ordning på torpet är Centrum för Rättvisa. Hur skall en rekrytering se ut, genomföras och vad gäller för en anställning? Vilka kriterier gäller och varför och är SMO-utbildningen en merit, en förutsättning eller en belastning? Många, många frågor i en och naturligtvis kommer det en eller flera fortsättningar på detta och det är redan full fart i de förberedelserna. En trött Peter ska nu ta sig hemåt och här nedan har ni en länk för att kunna läsa mer.

BRF är positiva till alla och på samma och kända villkor.
Bra det,tycker de flesta. Tack och Grattis Simon! Hade´ http://centrumforrattvisa.se/news/view/id/175

"Ny Demokrati"

Nyss damp det ned ett mail i min låda som jag tycker är ..intressant då det är början på något nytt. Det är dessutom exakt så som våra brand-bröder och systrar jobbar ute i den vida världen med/mot sina politiker och beslutsfattare. Mer mot sakfrågan/erna än mot själva ideologin och de politiska rötterna. Mailet nedan, exemplet på vad jag menar, talar för sig självt. Jag tror att personval och denna typ av lobbing är något vi mer och mer kommer att se och något ”de etablerade folkvalda” inte riktigt har vant sig med och kan hantera. Än. Frågan är i grunden demokratisk och ställer de ordinarie valen, valperioder och grundtänket i den svenska politiska och demokratiska modellen lite på kant med den verklighet vi lever i. LO:s avgående ordförande Wanja Lundby-Wedin med flera håller fast vid att det mesta går över och att det är långt till valet men jag tror de har fel. Det sker ”val” hela tiden och en svikande medlemsskara är också ett val. Hade´

Från: Xxxxx xxxxx [Xxxxx xxxxx@gmail.com]
Skickat: den 7 november 2011 08:51
Till: Xxxxx xxxxx@gmail.com
Ämne: Rösta fram Slussenvänligt borgarråd

Hej!
(OBS! Vi samarbetar med alla partier som vill stoppa Foster/Bergförslaget. Hittar du inte ditt eget parti bland dem, gå gärna med i ditt parti som medlem och försök lobba för frågan).

Viktigt meddelande: Miljöpartiet har nominerat Daniel Helldén, som är för att Slussenfrågan sköts på ett demokratiskt sätt till nytt borgarråd.
Har du möjlighet att komma till möte i Stockholm på Onsdag och om du gillar MP kan du gå med i partiet HÄR
( länk, se också mer info om detta längre ned) och sedan stödja hans kandidatur i omröstningen på MP:s möte den 9:e November samt stödja Helldéns Slussenlinje i deras möte den 12:e December.
Det är möjligt att bli medlem på en-två arbetsdagar och man måste inte bo i Stockholms kommun. Val av nytt borgarråd äger rum onsdag den 9 november kl. 18.00-21.00 på Globala gymnasiet, Hornsgatan 93, T-bana Zinkensdamm. (Man kan ta trapporna upp från Hornsgatan eller gå via Hornsbruksgatan.) Det kan räcka med en handfull nya medlemmar till MP för att åstadkomma förändring och detta kan rädda Slussen från Foster/Bergförslaget, eftersom Alliansen räknat med MP:s stöd.

Andra falangen i MP mobiliserar och har utverkat att man måste rangordna och rösta på samtliga kandidater. För bästa möjliga Slussen-effekt vid röstningen, rangordna så här:
1. Daniel Halldén 2. Eduardo Hornos Le doux 3. Mats Lindqvist 4. Stefan Nilsson
5. Emilia Hagberg.

Helldén vill avgöra frågan i en oberoende kommission, och han är inte emot ett nytt förslag om det verkligen kommer fram något som är bättre än det gamla, men han gillar nuvarande Slussen. Här är hans blogg (länk).

Så här gör man för att bli medlem i MP.
Det enklaste sättet är alltså att sända ett sms.
Sms-et ska lyda så här: mpmedl ååååmmddxxxx (Detta är alltså personnumret)
Sms-et ska sändas till detta 5-siffriga telefonnummer: 72456

Medlemsavgiften erläggs genom att 50 kronor dras från saldot i personens mobil. Efter en kort stund får man ett sms i svar, med information att sms:et mottagits. Nästföljande arbetsdag får man normalt ett sms som välkomnar en som medlem. Det är viktigt att spara sms-et som man har sänt (som bevis på att man har betalt medlemsavgiften) och lika viktigt att spara de sms man får i retur. Om man inte får något sms i svar efter en kort stund är något fel och man bör göra om proceduren.
Återigen: Här går det att läsa hur man blir ny medlem:
http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=166165
Även om ni inte fått SMS i retur - kom med sparat SMS (finns väl datum i mobilen) som ni skickat och beviset på att ni betalat 50 kr.

Vänliga Hälsningar
Xxxxx xxxxx

Dags att vakna ur Törnrosasömnen..

”Ett nytt alternativ till facken” har sett dagens ljus och beskrivs i några medier, http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/nu-utmanas-fackforbunden(3014945).gm ”Fackförbunden genomsyras av tanken om att bunta ihop människor i kollektiv. Det matchar inte det moderna samhället där individen står i centrum”, anser grundaren Karl Wallin. Karl Wallin är 29 år, född och uppvuxen i Diö, har bott i Växjö, pluggat på Linnéuniversitetet och jobbat på ett försäkringsbolag i stan, sägs det vidare i artikeln. - ”Fackföreningsrörelsen hade en viktig roll för 100 år sedan, då den organiserade arbetarna och manade till strejker, för att utjämna maktbalansen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Men i takt med att samhället har utvecklats från ett industrisamhälle till ett informations- och kunskapssamhälle så har även behoven hos individerna på arbetsmarknaden ändrats. Därför har vi utvecklat en helt ny modell som baseras på individanpassade tjänster där man som medlem t.ex. har en egen Jobbgaranti där vi, utan handläggningstider hos Arbetsförmedlingen ger medlem en gräddfil direkt till en privat aktör som hjälper medlemmen hitta ett nytt jobb inom 3 månader.”

Moderate riksdagsledamoten Katarina Brännström kommenterar i sin Blogg: ”Att de gamla fackförbunden behöver konkurrens och ett nytt synsätt, håller de nog inte själva med om. Och att klara av att ta upp konkurrensen med hundraåriga fackförbund är nog inte så lätt. Men som alltid är väl konkurrens bra. Även de olika fackförbunden konkurrerar om arbetstagarna, Saco och Jusek har tagit medlemmar från andra förbund. Även Unionen, som är Sveriges största förbund växer, medan LO:s olika förbund tappar medlemmar. Vissa förbund tecknar avtal med arbetsgivarna som inte andra förbund uppskattar. Så när inte fackföreningsrörelsen själva kan dra åt samma håll så är inte kraften lika stor.” Karl Wallin kommer ju från Växjö och Växjökommunisterna har också kommenterat artikeln och döpt kommentaren till ” Individualistisk dårskap” vilket väl speglar vad de tycker.

Jag tycker däremot…det är bra, och jag ser inget som helst problem med detta mot/med Brandmännens Riksförbund då vi redan verkar under konkurens och redan är verksamma i att möta både kollektivet och individen. Vi har sedan branschförbundstanken 2005 och sen kongressbeslutet 2007, om att detta var den väg vi skulle gå, genomgått en stor förändring i och om just detta. Vi har blivit hårt utsatta såväl legalt som egalt och det har varit en moderniseringsprocess som varit nyttig och i delar ett uppvaknade. Vi ligger före och är beredda och öppna för förändringar och lägg märke till att jag inte skrev ”klara”, för jag är övertygad om att man aldrig blir det, men, vi är relativt ensamma i det. Det kan visa sig nu med detta ”alternativ” och då gynnar det oss som redan är det med: Ett vanligt fack som är och har alternativen. Vore jag däremot verksam i ”det stoooora facket” skulle jag vara orolig för även om inte detta företag skulle lyckas tror jag de följs av flera och andra varianter på ”temat” och som sagt; det är bra det. Man går stärkt ur att någon flåsar en i nacken och motsvarar man då inte behoven och kraven ska man göra något annat. Det är en så enkel sanning att det nästan är..matematik. Hade´

på huvudet..?

-”Hä bara rent åt hellvittis att tocka denna halvgeuda ska sitt å bestämm om säpass viktiga saker. Dra in ambulansen i Umeå eller Skellefteå istället så bli hä nog bra”, skriver en upprörd Malåbo sedan deras ambulans nu ras in. Västerbottens läns landsting ska spara 150 miljoner under 2012.
Tomas Frank Malåbo och räddningsledare vid räddningstjänsten kommenterar:
-”Usch... trodde aldrig att detta skulle kunna hända. Jag har hela tiden tänkt att ambulansfrågan varit ett politiskt utspel i syfte att påverka opinionen till att senare acceptera en annan besparingsåtgärd, att tvingas välja det näst sämsta alternativet.När är det tänkt att beslutet ska träda i kraft och på vilket sätt tänker man att människor i snabbt behov av medicinska insatser ska kunna få den hjälpen? Jag har i kulisserna hört att ambulans från Lycksele ska serva Malå? Minst en timmes väntetid... otänkbart! Vem av er som fattar dessa beslut vill omfördela den ambulans resurs ni har till förfogande till Malå kommun? Jag lovar att om så sker kan jag serva ert område om ni någon gång skulle vara i behov av akut hjälpinsats - ett dylikt löfte innebär att jag kommer att behöva skola om mig men jag tänker att det kan det vara värt! Andra rykten som florerar är att räddningstjänsten ska göra en första insats - i väntan på ambulans samt att kommunens sjuksköterskor ska finnas med i planerna.
Räddningstjänstens uppdrag är inte att bedriva sjukvård! Räddningstjänsten bistår sjukvården genom att möjliggöra för sjukvården att utföra sitt uppdrag! Lägg därtill att få brandmän vill vara den som ansvarar för någon annans liv under en "längre tid", samt att arbetsgivarna inte kommer att acceptera vare sig den ökade frånvaro från det ordinarie arbetet som ett utökat jouruppdrag skulle kräva eller den ökade risken att ordinarie personal drabbas av skada och blir långtids-sjukskriven. I skrivande stund är jag både upprörd och bestört över beslutet.

Läser man artiklar som finns tillgängliga, för gemene man, i och om detta och andra relaterade besparingar ser man en del mönster och det allvarligaste är generellt de obesvarade frågorna om konsekvensanalyser. I Arjeplog handlar det om att dra in, inte ambulanser, men läkarberedskap på vårdcentralen under kvällar och helger, och där är tongångarna desamma. Det saknas konsekvensanalyser, och man säger att: ”-Transporterna kommer att öka dramatiskt och då försvinner också katastrofberedskapen. Det innebär att det inte kommer att finnas ett läkarteam den dagen till exempel en stor brand eller bilolycka inträffar. Det är bråttom, och en timma till Arvidsjaur i ambulans kan göra stor skillnad. Ökad frekvens ambulanstransporter kräver att vi går från en till två ambulanser i beredskap, men dubbel kostnad som följd. Folk kommer att dö, så enkelt är det,” enligt läkaren Bo Henricson.

I Malå får man inte ens en ambulans…

I ”min bibel” över hur man hanterar konflikter och förändringar står; Identifiera motpartens egentliga behov utan att fastna i känslostormar.
Be motparten att sakligt precisera vad han eller hon behöver. Försök isolera vad det egentligen handlar om och undvik personangrepp och överdramatiseringar. Det är viktigt att frågan inte ”vandrar iväg” eller förstoras. Det är också viktigt att förflutna incidenter inte används som ammunition för att förstärka en ståndpunkt. Om en konflikt uppstår på grund av olika behov, är en kompromiss i regel den bästa lösningen. Om en konflikt däremot uppstår på grund av olika värderingar, är i regel enda lösningen att parterna accepterar varandras ståndpunkter. Det finns många olika sätt att säga vad du vill få fram. Några av dessa uttryck är måttfulla medan andra provocerar din motpart så att han eller hon avfärdar dina ord och ditt budskap. Tänk på att syftet med samtalet inte är att du ska vinna poäng eller skaffa dig fiender. Målet är att göra framsteg, att lyssna och bli lyssnad på och att ha ett givande utbyte. Ofta kan det vettigaste vara att acceptera att ingen uppfattning är mer rätt eller fel än någon annan. Att respektera annorlunda uppfattningar är ofta mer konstruktivt än att försöka tvinga fram en samsyn.

Man verkar ha en bra bit att vandra i Västerbottens läns landsting…också. Hade´