Vilket svårt ord jag fick till men inlägget handlar om två olika personer i en, DID, eller inte, men; Stig-Björn Ljunggren, pr-konsult, statsvetare och debattör har kommenterat en i dagarna omdebatterad resa på: http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article6585118.ab
Fredrik själv beskriver detta i sin blogg, http://federley.blogspot.com/
Och varför är då jag intresserade av detta? Jo för Fredrik har varit en hel del engagerad i våra göranden och låtanden vid BRF och vi har haft en hel del dialog, faktiskt sedan 2005. Han har aldrig gjort någon hemlighet i vem han är, vad han står för och inte minst i vad han tycker om fackföreningar. Det gör han inte vilket ger kreativa diskussioner.
Jag tycker det är bra med oliktänkare, opposition och mothugg och speciellt från någon som ligger långt från den gängse bilden av vad fackföreningar och inte minst vad räddningstjänsten, generellt står för. Den röra och rörelse det innebär är bra även för en fackförenings-rörelse.
Sen är man ju aldrig odelat förtjust i allt och att han så snabbt blev politiserad och.. på vilket sätt det kanske nu gått över eller.. är det val snart igen? Vem eller vilka tjänar på denna debatt och vad är syfter och hur kom den upp och varför just nu?
Å ena sidan skall ju en politiker vara en del av folket inkluderande mångfald mm och mm och å andra vara oantastlig. Balansgången är inte helt enkel och jag tycker Stig-Björn i länken ovan gör en utmärkt analys. En rad riksdagsledamöter har faktiskt omfattande uppdrag vid sidan om sitt arbete i riksdagen och där man tjänar mer på sina sidouppdrag än på riksdagsuppdraget. Var går gränserna och handlar de om vad man gör eller att man heter just Federley och har retat etablissemanget på ett annat sätt än… Thomas Bodström?
Federley har offentligt nämnt BRF ett antal gånger som tex citat; Det kan med andra ord inte handla om kollektivavtalet i sig för det kommer BRF att få. Säkerligen handlar det om att BRF är det första hotet mot LO:s totala dominans och det gör de allt för att motverka. Så var det med den fackliga solidariteten. Stå på er BRF:are! Ni har mitt stöd till 100%! BRF är mitt favvo-fack! Han kom in i riksdagen på en personvalskampanj och många av dem som kryssade honom utgick ifrån att han skulle stå fast vid sina åsikter även som riksdagsman...
I nöden prövas vännen, tjänster och gentjänster, man får inget för inget med många flera plattityder men det finns en hel del substans i dem och därför är det ganska skönt att vara opolitiskt bunden och kunna säga; Fredrik, jag struntar i ditt parti men du har mitt stöd då det största hotet mot utveckling och demokrati är en försoffning, en gråmelerad gammal skara med samma tankar och normer förankrade sinsemellan och inte med ”folket” som man skall företräda. Sen att ditt folk inte är mitt folk och att dina frågor oftast inte är mina är en helt annan sak för vad enkelt, men vad tråkigt, det skulle bli med bara PeterBergh-are.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar