fredag 25 mars 2011
Berusad dödgrävare skallade brandman
Berusad dödgrävare skallade brandman - Lund - Skånskan.se Är onekligen en rubrik som drog till sig min uppmärksamhet. BRF har nyhetsbevakning via en IT-tjänst och varje dag, faktiskt flera gånger om dagen, kommer det via mailen tips på fackliga, brand och branschrelaterade artiklar. Det är inte mycket som kan passera, egentligen , men:
Om man drar bort ”en gubbe” vid räddningstjänsten kan han/hon kosta x pengar men om man ”tillför en gubbe” kan det bli en annan summa. (Lägg märke till att begreppet "gubbe" är könsneutralt för mig likväl som "kärring".) Sen finns det olika tjänstgöringsgrader, olika tjänster, olika backupper, (läs ”nödvändiga staber och ledningsstrukturer”), administrativa tjänster mm, så kallade OH-kostnader och det skiljer en hel del mellan kommunerna. Det kan jag förstå och det blir så beroende på olika risk och även ambition men, det borde inte bli så inom en kommun. Kan det vara så att det skilljer beroende på i vilket syfte man räknar? Ska vi verkligen krångla till det och lägga samhällsvinster vs –kostnader, då blir det svårt, nästintill omöjligt, att följa trådarna för en oinvgd. Vad är den totala kostnaden för en kommun för säkerhets och skyddsområdet inkluderande det som inte nämns, syns och som finns i lag och föreskrift att utföra? Inte ”bara” LSO:n. Utförs det på rätt ställe, utförs det alls och vad är vinsterna i att göra det och finns det ekonomiska och/eller kvalitativa vinster i att slå ihop eller dra isär? Hur mycket kostar en fördröjt minut, vad kostar en brännskada och vad är ett människoliv värt, för kommunen, för den enskilde och för samhället?
Det tvistas det om ala´ hönan och ägget gällande operativ räddningstjänst men det finns ljuspunkter även i det. Alla är överens om att förebyggande arbete är bra numera, (bäst att inget sker alls), likväl som att det oavsett kommer att göra det ändå, och då måste det finnas några som kan hantera det. Hur många och på vilket sätt och krockar detta? Nej det kompletterar och det kräver ekonomiska resurser ”rätt fördelade” för att uppnå en helhet. Vilken och hur bestämmer i stora drag det kommunala självstyret och ska det vara så? I så fall är det fullständigt onödigt med räkneexempel tagna ur nationella perspektiv och från såväl samhällsvinster/förluster då ”samhället” är helt en geografisk yta ”bara ur sin kommuns perspektiv”. Vad säger siffrorna från ”de öppna jämförelserna” och vad skall man ha dem till om man redan från grunden har olika kommunala räknesätt, egna förutsättningar och olika strukturer i såväl organisation som utförande och skydd.
Sanningen är att du som ansvarig i en kommun har otroliga förutsättningar att förklara dina siffror och insatser om du är lite kreativ och har såväl bra ekonomer som en kommunikationsavdelning i ryggen. Hur visar vi och vad skriver vi, låt oss göra en ”kommunikationsplan”. Till den en ”frågor och svars-mall” och se nu till att ni läser in er och håller er till den. Punkt.
Snälla, jag har varit i branschen och främst på arbetsgivarsidan och vet hur det fungerar och har inget mot det, egentligen, det tillhör spelet och vi gör likadant, men förlorarna blir alltid de förvirrade medborgarna om de inte ”tänker rätt” och kritiskt granskar. Grunden i ”rätt” är enligt min mening tankarna/frågorna man bör ställa sig: Med vilket syfte presenterar och visar de/han/hon detta? Varför svara man inte på det och varför vill man hellre prata om xxx och hänger det ihop?
Världen är inte enkel och så pass svår att förminskar man den till mikronivå, ett land, ett län, en kommun eller en räddningstjänst och ytterst en ansvarig räddningschef och inte har löst ”problemen” tidigare i linjen hänger de med och i olika form. Att nästan själv beslut. Är det bra och borgar det för kvalitet och någorlunda likhet? Vet man vad man har och framförallt vad man får och speciellt om man vänder linjen upp till landet, dvs regering riksdag? Nej, är mitt svar. Varför har jag berört och kommer fortsätta försöka besvara eller åtminstone beröra. Före eller efter mitt vilande inlägg om härskartekniker. Annat som berör är att:
De ledande bensinbolagen höjde nu sina riktpriser men dieselpriset lämnades oförändrat på 14:19 kronor per liter. Vilken tur, synd bara man inte kör med diesel. Eller inte. Mycket nu :-) men mot fredagsmyset. (Snart) Hade´
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar