onsdag 29 september 2010

Storm i ett..eller


http://www.dn.se/debatt/lo-och-tco-maste-kapa-de-politiska-banden-till-s-1.1177264 Ulf Öfverberg tidigare anställd på TCO och idag näringspolitisk chef för Vårdföretagarna samt ordförande för Folkpartiet på Södermalm i Stockholm skriver en artikel om facken, LO och sin tidigare arbetsgivare TCO. Intressant. Vårdföretagarna ingår i Almega. Almega ingår i Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv hette tidigare SAF (Svenska Arbetsgivareföreningen). Inte för att det gör hans artikel mindre läsvärd, men det är ändå en viktig upplysning. Det är inte en liten salva han avfyrar heller; ”Merparten som är anställda av TCO har ett förflutet, en närvaro och en potentiell framtida karriär inom socialdemokratin. Den obundna partipolitiska inställningen reduceras till en Potemkinkuliss när de personella banden till partihögkvarteret på Sveavägen 68 har denna omfattning. Hade banden varit genetiska hade nästan alla varit släkt med varandra.”

Sen känns det som han skriver om Brandmännens Riksförbund:

”Vi behöver ett fack som koncentrerar sig på sin dubbla uppgift: att företräda sina medlemmars intressen och att bidra till samhällsutvecklingen på ett ansvarsfullt sätt. Då måste de politiska banden kapas och ersättas med en pragmatisk, intellektuell och öppen hållning. Kollektivavtalen ger fred på arbetsmarknaden, skapar förutsägbarhet och tydliga spelregler. Modellen blir effektiv eftersom parterna har ett gemensamt ansvar för efterlevnaden. Kollektivavtalen kan också enkelt branschanpassas, vilket innebär en omfattande flexibilitet.”

Sture Nordh, ordförande i TCO, replikerade direkt; ”TCO-förbunden är partipolitiskt obundna. Det betyder självklart inte att vi avstår från att agera i sakfrågor, även om något parti tagit ställning. Vårt uppdrag står på egna ben och är att verka för att våra medlemsgruppers intressen påverkar politiken. Påverkansuppgiften har varit solklar sedan TCO-förbunden började formera en egen centralorganisation på 1920-och 1930-talet. Då sade man: Ingen partipolitik i tjänstemannaorganisationerna, men gärna tjänstemannapolitik i partierna.” http://www.dn.se/debatt/tco-och-tco-forbunden-ar-partipolitiskt-obundna-1.1178059

Och vem har då rätt och fel i detta då? Jag blev mest lite glad över texten som stämde på oss…men, klart man blir otroligt förundrad när en tidigare anställd ger sig på sin förra organisation, och sin tidigare chef som man jobbat ganska nära, och på detta sätt. Ulf bryter mot en oskriven lag som säger att man inte gör så inte i första, andra eller ens i femte taget om man är i karriären eller vill ha liknade jobb framgent. Tänket för presumtiva arbetsgivare blir lite av, ”okey han skriver om dem nu och vad kommer han skriva om oss då”. Därför anar jag att det finns ugglor i den så kallade mossen och funderar lite på; vad handlade detta om egentligen. Också. Men vadå då vad angår det mig och vad intresserar det er jag är mest glad över en intressant debatt där sekundärt, och inte på något sätt BRF är inblandade, vår tanke över vårt arbete nämns;

-”att företräda sina medlemmars intressen och att bidra till samhällsutvecklingen på ett ansvarsfullt sätt med en pragmatisk, intellektuell och öppen hållning. Kollektivavtalen ger fred på arbetsmarknaden, skapar förutsägbarhet och tydliga spelregler.”
Kunde inte skriva det bättre själv men har faktiskt gjort det. Hade´

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar