Mer än en miljon människor dör i trafiken varje år och bland unga är trafikolyckor den vanligaste dödsorsaken. Globalt alltså.
Nu vill FN vända utvecklingen och hoppas på hjälp från Sverige, som anses vara bäst i klassen. – ”Sverige är ledande på trafiksäkerhet och ses som den stora förebilden. Svenska vägar är de säkraste att köra på och svenskarna har mycket att lära ut till andra länder”, säger Saul Billingsley, vice chef på den internationella trafiksäkerhetsorganisationen Fia Foundation i Storbritannien till Aftonbladet. Vad kul att vara bäst i något och just i att köra bil, dvs trafiksäkerhet, tycker då jag. Det är lite heligt detta med bilkörning och speciellt för män, och en sådan är ju jag. Ambulanser kör mycket och i alla väder och jag trodde nog att jag var en av Sveriges bästa Top-10 ambulansförare. Nu visar det sig att det var i världen och inte Sverige. Sen har de andra nio slutat, visserligen jag med, men jag har takterna kvar och det finns ”liksom i blodet”. Det trängs där med min ..ödmjukhet, som ju också är bra för bilkörning.
I Aftonbladet fanns också en Dagens Fråga: Hur bra är du på att köra bil? Och det är ofattbart hur andra, 70,6%, hamnar i samma ruta som jag, ”bättre än genomsnittet” men visar väl mer vilka konstiga människor jag har att göra med ute i trafiken och vilka dåliga undersökningar som görs.
Nu väntar jag bara på att Saul ska ringa från FN.
Under väntetiden jobbar jag på och citerar Blogg-grannen Morgonsur från ett riktigt bra inlägg. Så bra att jag nästan citerar det i sin helhet. Byt ut ordet företag till organisation och ha en nyttig läsning i självklarheter, egentligen, men uppenbart svårast av allt i praktiken;
”Att lära av ett företags historia är oerhört viktigt eftersom den säger allt om huruvida de kommande två frågorna – mission och vision – är förankrande och realistiska eller bara ‘kul reklamslogans’. Ett företags historik speglar helt enkelt den kultur, eller anda som lever i företaget – och kulturen/andan är fullständigt avgörande. Organisation, utrustning, lokalisering, ledning, arbetsmetodik, utbildningsnivå, kompetens, personalsammansättning och annat må för all del vara viktiga faktorer i ett företag – men dem kan man relativt lätt ändra på. De kan också lätt kopieras av konkurrerande företag från Kina.
Det enda i ett företag som är riktigt svårt att ändra på och som varken kan köpas upp eller kopieras av konkurrerande företag är andan. På gott och ont. Visionen/målet är dock fullständigt ointressant att titta på om inte de två första frågorna gett ett tillfredsställande svar. Om man inte vet var man utgår ifrån och varför man skall göra resan kommer man att ha lika stor chans att navigera och motivera sig fram hela den slingriga vägen till målet… som att träffas av blixten, ungefär. Likaså om det saknas syfte – eller ‘jävlaranamma’. Utan drivkraft kommer man nämligen aldrig ur startblocken. Fördelen med syften är nämligen att de kan vara olika för olika människor även om man tillsammans bestämmer sig för att sträva mot samma mål. Det är precis därför man bör akta sig för att detaljreglera ett samhälle för mycket. Om man bara låter dem som delar exakt samma syfte delta i arbetet tappar man nämligen en massa med- eller mot-människor som gärna hjälpt till att bära i rätt riktning. För att kunna enas och dra tillsammans måste man vara prestigelös. Det innebär att man måste förstå, gärna respektera, men åtminstone tolerera allas syften som kan hjälpa dig att arbeta mot det mål du vill nå.
Historien har visat att det sällan är särskilt lukrativt att hunsa eller detaljstyra sin personal – även om man kortsiktigt och tillfälligt kan göra bra resultat. Företag som har en positiv, innovativ, tillåtande, respektfull anda, högt i tak och värnar om individ, frihet och ansvar behöver inte gå lysande (även om de mest lysande företagen så gott som uteslutande tillhör denna kategori) – men tycks å andra sidan aldrig gå riktigt dåligt heller.
Man kan således arbeta tillsammans mot samma mål även om man har olika syften därtill. Det viktiga är att man förstår i första hand företagsledningens och i andra hand sina medarbetares syften. Annars kan man inte bestämma vad, hur och i vilken omfattning de är kompatibla med mitt eget engagemang i företaget. Det är viktigt att veta vad man har gemensamt och inte. Det är t ex inte säkert att ledningen mottar ditt initiativ att möblera om inredningen i ditt kontor med glada tillrop.
De flesta av oss föredrar förstås att arbeta i ett företag där både ledningens och huvuddelen av personalens syften och mål överensstämmer med våra egna. Vi vill i alla fall veta huruvida det ens är realistiskt möjligt att arbeta tillsammans överhuvudtaget.”
Så sant som det var skrivet och hör ni ”musiken”. Ljuvlig musik för en som inte tror på ett hotande eller chefande i sitt ledarskap. Sen om det stämmer att "en bra chef är viktigare än lönen", som UNT skriver idag, http://www.unt.se/ekonomi/bra-chef-viktigare-an-lonen-1045426.aspx
Kan väl vara sådär, men: Måtta med allt och där är vi ju också världsmästare.
Ring nu då Saul..Hade´
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar