Våldet i Malmö blir allt grövre

Våldet i Malmö blir allt grövre: "Fem bussar och en taxi har beskjutits sen i fredags. Men det är vardagsmat för de som bor i Malmö. Bara i år har minst 45 skottlossningar ägt rum – och våldet trappas upp. – Man bryr sig inte ett dugg om man träffar en oskyldig, säger Börje Sjöholm, operativ chef vid länskriminalen i Skåne."

Tisdag 09.37: Nobinas regionbuss beskjuts på Drottninggatan vid Latinskolan. Tiotal rutor krossade. Måndag 21.30: Nobinas regionsbuss på väg till Lund beskjuts på Drottninggatan. Måndag 17.30: Veolias stadsbuss linje 2 mot Västra hamnen beskjuts på Slottsgatan. Måndag 17.30: Veolias stadsbuss linje 2 mot Västra hamnen beskjuts på Slottsgatan, 5 rutor krossade. Söndag 03.30: En taxi beskjuts från ett buskage vid Konserthuset. Fredag 23.30: Linje 6 mot Holma beskjuts på Föreningsgatan.
Och så tillbaka till igårkväll, sent på tisdagskvällen, så avlossades ett eller flera skott mot ett gatukök på Köpenhamnsvägen.. En ruta som träffades av ett skott krossades. Det fanns flera personer inne i gatuköket, men ingen av dem kom till skada. Polisen har ännu inte gripit någon misstänkt gärningsman.

Bengt Hersler, närpolischef i området Malmö Öster, vittnar dock om att trenden kan vara på väg att vända. – Det man slås av är att många som jobbar här ett tag säger att det aldrig funnits så många positiva krafter här ute som nu. Det kommer inte ske över en natt, men vi känner att det finns förändring på väg.

Varför känns det som man mer tror på Börje än Bengt och kan det vara så enkelt att "många Bengt" sagt likadant en längre tid? Vi pratar inte dagar, veckor, månader utan faktiskt flera år. Att ord och uttryck som; kriminella nätverk, tuff livssituation, fattigdom, segregation, bli accepterad, tillhörighet, få status har upprepats till den grad att de nästan nötts ut eller åtminstone gjort så politiskt korrekta att de nu börjar bli inkorrekta och väcker ett slags apati, ett slags jasså-jaha-du-har-ingen-aning-och-inget-sker-egentligen-mer-nu-känsla. När man ställer en medicinsk diagnos går man först på symtom för att kunna undersöka och veta vilka prov som behövs. När man undersökt och fått svaren på sina prov ställer man sen diagnosen. Efter diagnos så ska behandlingen in och förhoppningsvis löser man problemet. Ibland kan det vara olösligt och dödligt i sinom tid och då sätter man in en pallitativ behandlig. Alltså att lindra och göra så bra som möjligt.

Här har man alla symtom och uppenbarligen ett antal diagnoser, om än nötta numera, men var är behandlingen förutom den pallitativa? Och kom inte och säg att det fungerar när såväl statistik, som det man uppenbart läser i media, och ibland mellan raderna som här av två mot-pol-iser, säger annat. Håller Malmö på att kapitulera och vad krävs för att det skall synbart för medborgarna, och "de kriminella", att det sker något? Ett dödsfall, flera dödsfall..och vem/vilka ansvarar för det? Då?

För räddningstjänstens personal ansvarar ledningen i Rsyd enligt arbetsmiljölagen och jag skulle nog vara lite vaken om nätterna om jag satt i den ledningsgruppen. Lika om jag satt i stadsbussarnas dito eller någon annan oganisation som har personal ute och far. Händer det något där, med planverk med nya eller inovativa lösningar, med påtryckningar med protester med.. rop på hjälp? I stort; nej, konkret, mer än prat och så var vi i: Problemet är mångfacetterat och mest någon annans och så var det ju; kriminella nätverk, tuff livssituation, fattigdom, segregation, bli accepterad, tillhörighet, få status igen..

Jag är prestigelös och redan politiskt inkorrekt så jag kan ropa åt er; HJÄLP MALMÖ innan någon oskyldig dör! Nu är det bara att fortsätta och GÖRA något och egentligen vad som helst för det blir och är bättre än den utveckling ni nu visar upp. Allmänhetens bild är som inläggets och en bild slår ju tusen ord. Ni kan inte..ha det så här. Hade´