lördag 21 augusti 2010

Brandmän och cancer


I en artikel om Bostons brandmän skriver man; ”Brandförsvaret gör väldigt beundransvärt arbete för att stödja och ta hand om cancerdrabbade brandmän men det måste göra ett mycket bättre förebyggande arbete eftersom cancer fortsätter att slå hårt mot på amerikanska brandmän och deras familjer. Under de bara de senaste två månaderna har tre brandmän fått diagnosen lymfom, strupcancer och en lungcancer samtidigt som ytterligare två har påbörjat behandling för prostatacancer . Totalt just nu är det 16 brandmän som har fått diagnos, är i behandling eller just avslutat densamma av allvarligare art där vi redan nu kan konstatera att de inte kommer att kunna återgå till sina tjänster. Bara i Boston. Ett starkt engagemang från räddningstjänsten för förebyggande av cancer behövs nu för att vända dessa oroande tendenser. Detta kan göras genom att medvetengöra cancerriskerna och med förebyggande program. Främjande och genomförande av upplysning, hälsosam livsstil, och effektivare utbildning kommer att dramatiskt minska cancerfallen.”

Kronisk exponering för värme, rök och toxiner utsätter brandmän för en mycket hög risk att utveckla cancer. Stöd finns i forskning om detta. Inandning, förtäring och upptag av dessa giftiga ämnen transporteras av kroppen och lagras i fett celler och organ . Det är här cellskador uppstår som kan leda till cancer.

Hur många gånger har du inte luktat ”brand” flera dagar efter en insats? Har du tänkt på om det hade kunnat undvikas och om det är nyttigt eller använder du direkt trappan på inläggets bild utan att tänka vidare?

Tydliggör cancerriskerna och verkligen medvetandegöra detta, ett förebyggande arbetssätt före-under-efter insatserna, utökade hälso- och medicinska kontroller, kost rådgivning, livsstilsförändringar, utbildningsprogram och obligatoriska föreläsningar redan vid brandutbildningar, mer forskning och utveckling. Naturligtvis bör kraften sättas in före för att slippa bli drabbad men om, så bör även regelverken ses över för detta. Det har man, och är man, däremot duktiga på ”over there”. Alltså ersättningar och skadestånd, även till den efterlevande familjen.

Många cancerfall bland brandmän kan förebyggas med dessa enkla åtgärder. Även om det är omöjligt att eliminera alla hälsorisker förenade med yrket. Att det inte görs eller bara lite i och om detta är helt oacceptabelt. Under hösten kommer jag träffa några av brand och räddningsbranschens främsta experter i dessa frågor, naturligtvis amerikaner, och det var då väl… Vidare har BRF tillsammans med SKL, AV, Kommunal och i delar MSB ett projekt om detta kallat ”Friska Brandmän” som tuffar på. Däri problemet kan jag tycka. Vi och Kommunal driver och driver och SKL:s representant gör vad han kan men engagemanget, lyftet och genombrottet låter vänta på sig. Skellefteåmodellen är en produkt av detta tänk och arbete men hur många stationer har anammat detta och hur många brandmän hinner få cancerdiagnosen under tiden? En är en för mycket om det hade kunnat undvikas.
Mycket av grundarbetena är ju gjort och finns, forskningen stödjer risk och hotbilden och medicinskt finns inget tvivel om skadlighet vid exponering och riskerna med frekvent exponering så..

Jag tycker detta är en skam för svenskt arbetsmiljöarbete och trovärdigheten i annat relaterat bleknar dessutom och dessvärre. Om man inte lägger resurser på de som redan finns i branschen som har problem vad kan de som är på väg in i eller eftersöks förvänta sig. Sen. Det är hög tid att MSB tillsammans med AV och Arbetsgivareorganisationerna att ta sitt fulla ansvar och inte skjuta allt till BRF och Kommunal. Det samarbetet däremot har varit fruktsamt och nyttigt och ett slags bonus i facklig bra samverkan. Mer sen och har jag material?
Jo nog för ett antal böcker i ämnet och det växer men jag vill ha mer,(har ni nått att delge? peter.bergh@brandfacket.se skulle bli glad), för nu ska det bli ändring. Så det så. Hade´

1 kommentar: