Tjernobyl

Bränderna i Ryssland kan frigöra det radioaktiva ämnet cesium 137 som finns lagrat i vegetationen efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Ämnet finns i röken men endast mycket små mängder skulle kunna transporteras med vinden till Sverige. Skriver http://www.krisinformation.se/web/Pages/NewsPage____47537.aspx

Bara ordet Tjernobyl får en att reagera och fundera om man bor i Gävleområdet och många vet exakt vad de gjorde när ”larmet” kom. Jag förbannade vädret som omöjliggjorde spikandet på nya altanen och lyssnade på radion tillsammans med med dottern. Det var den 28 april 1986 och man uppmätte en förhöjd radioaktivitet vid Forsmarks kärnkraftverk i Uppland som sen visade sig komma från Sovjetunionen. Vindarna vid olyckstillfället gjorde att Sverige drabbades hårt och ungefär 5 procent av det radioaktiva cesium som spreds föll ner i Sverige. Värst drabbade blev Uppland, Gästrikland, Västerbotten, Västernorrland och Västmanland. I Gävle råkade det regna, (och jag kunde inte spika på altanen), och regnet drog med sig de radioaktiva partiklarna ned. Är det inte då själva…

Men, den tyske sociologen Ulrich Beck har försökt förklara detta. Detta med chocken, frustrationen och..rädslan. Han menar att Tjernobylolyckan framför allt ska förstås som en antropologisk chock, en katastrof som skakar om grundvalarna för vår kultur och vår tilltro till samhällets och individens förmåga att förstå och hantera dessa nya typer av risker. Beck lyfter särskilt fram tre aspekter.

För det första; tydliggjorde Tjernobylkatastrofen hur oförmögna vi är att förstå vissa typer av risker. Radioaktivitet är inte förnimbar för människan. För det andra; tydliggjorde katastrofen att ingen fullständigt kan känna till alla faror och garantera vår säkerhet. Vetenskapen kan endast tala om "sannolik säkerhet". Och även om katastrofer många gånger har en tydlig (om än oväntad) början så har de ett diffust slut. "När slutar en kärnkraftsolycka?" För det tredje; visade katastrofen hur gränslösa dagens risker är.
Helt plötsligt blev Gävle grannort till Tjernobyl och jag som småbarnsförälder, äldsta dottern är född i juli året före, blev helt ställd utan egen kunskap om hur vi borde agera och vem eller vilka man kunde lita på och vad var cesium 137, gränsvärden och becquerel? En paradoxal situation som gjorde mig och många mer medvetna om olika risker samtidigt som dessa risker i många fall ligger allt längre bort från vår kontroll. Inte bara långt från vår individuella kontroll utan många gånger även långt från det egna landets kontroll.

”Tjernobyl” är en viktig påminnelse om faran med att blint förlita sig på tekniska system såväl som att helt ignorera dess betydelse och… vår egen litenhet. Är ni mer intresserade rekommenderar jag Hans Fredrikssons http://hem.bredband.net/b572399/Tjernobyl/ där han skrivit en hel del och har många ”talande” bilder. Till sist och en enkel fråga:

Vilka var först på olycksplatsen och lever någon av dem idag eller ens året efter tror ni? Jo brandmännen och alla utsattes för 2 miljarder!! microröntgen. Gränsvärdet är 20 och om ni undrar över bilden så är den unik, dvs medaljen. Det är den enda medalj i världen som tilldelas för deltagande i en nukleär sanering. Brandmännen visste inte om den egentliga faran och fick höra att läckan var minimal. De hade inte några särskilda skyddskläder, bara gasmasker. Undrar hur många medaljer som delats ut om man vetat? RIP Tjernobyls brandmän och ni övriga; Ta hand om er och tänk ”risk” och man räddar ingen om man inte räddar sig själv först.
Det är inte ”fegt” det är den enda vägen och...http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7593751.ab ... i Rosengård brinner det.. Hade´