tomma ord för döva öron, allierade dom är mot våra vanliga besvär..

På Peace & Love Festivalen i Borlänge spelade bland annat Arvidsjaurbandet Glesbygd'n i år. Ett reggae band som sjunger på arvidsjaurbondska och bland annat hörde jag "Vors brinne" och "Parasita. Den sistnämnda här i filen; http://www.youtube.com/watch?v=9iVadM6RBaQ
Jag är väl ingen direkt reggae-fan men jag tyckte om dem och deras texter. Texterna är nått annat än ”hjärta och smärta” och ett smakprov:

Tomma ord för döva öron
va kan ja göra me min ringa individ
för å föra facklan fram å lära medmänskan brevid
om hur vår värld har blivit sne å spinner bort utom kontroll
utan å glömma bort essensen, det som riktigt spelar roll
sen kommer dagen då vi alla bör, gå ut på byn å marschera
[skrika högt å propagera]
göra som alla andra göra, lyfta näven ännu mera

jag skriker, fast ingen lyssnar
jag skriver, fast ingen läs
jag talar, trots all tystnad
för jag lever som jag lär

tomma ord för döva öron, auktoritet för auktoritet mot minoriteter och ensamhet
tomma ord för döva öron, allierade dom är mot våra vanliga besvär

skrik så hä skär om krig å misär, men hä jär i vardagen som du vis vem du är
för du byt int ut en åsikt som du byt en uniform följ ditt eget hjärtslag å ägs int av nån norm
men du vill göra som alla andra gör å sen bara stå där å grina
men de är dagen då allt som du gör är å kasta pärler ut åt svina
jag skriker, fast ingen lyssnar
jag skriver, fast ingen läs
jag talar, trots all tystnad
för jag lever som jag lär

tomma ord för döva öron, auktoritet för auktoritet mot minoriteter och ensamhet
tomma ord för döva öron, allierade dom är mot våra vanliga besvär

Glesbygdsverket var tidigare den statliga myndighet som jobbar med glesbygdsfrågor, och myndighetens uppgifter har tagits över av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser samt Tillväxtverket. De har en definition som säger att områden som har mer än 45 minuters bilresa till en tätort med över 3000 invånare skall definieras som glesbygd vilket gör att endast mindre delar av Småland, Öland och Gotland, västra Svealand, bitar av Roslagen och Bergslagen och större delen av Norrlands inland faller inom denna definition. I verkligheten, i praktiken och i folkmun definieras oftast glesbygd som alla mindre orter och faktiskt ibland städer som har en demografisk och ekonomisk tillbakagång. Det finns ingen enhetlig definition av begreppen glesbygd och landsbygd egentligen utan ett antal olika definitioner som har kommit till utifrån olika behov och ändamål.

Ett annat exempel på definition är Statistiska Centralbyråns (SCB). Den avgränsar inte gles- och landsbygd i egentlig mening utan istället avgränsar man tätorter. Den säger att en tätort har mer än 200 invånare och mindre än 200 meter mellan husen. Det som blir kvar utanför tätorterna bildar glesbygd. Sveriges kommuner och landstings definition är en indelning av kommunerna i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Ordet landsbygdskommuner förekommer inte som benämning för någon av grupperna men däremot finns det en grupp som betecknas som glesbygdskommuner (kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare). Eftersom förhållandena är olika i olika delar av landet har man delat in gles- och landsbygder i fyra olika regioner och tätorterna i fyra kategorier. Enligt Glesbygdsverkets definition bor cirka 24 procent av Sveriges befolkning i gles- eller landsbygdsområden. Gles- och landsbygd finns det i alla delar av Sverige fastän omfattningen alltså växlar.

BRF hade en bra dialog och mycket kontakter med Glesbygdsverket men vem har hört om och sett ”Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser” i aktion.. Varför syns och hörs de inte och vem/vilka driver egentligen frågorna nu från nationell central nivå, Tillväxtverket? Har något politiskt parti verkligen profilerat sig i valrörelsen i och om detta? För 24% av Sveriges befolkning, 2 och en kvarts miljon människor? Här kan skillnaden mellan att vinna eller förlora ett val finnas och har då landsbygden, åter, en betydelse för ”stan”?
Vi behöver varandra, så enkelt är det. Egentligen.

Det som kännetecknar tätortens serviceutbud – bensinmackar, livsmedelsbutiker, polis/ambulans/räddningstjänst, post, sjukvård och skola – är inga självklarheter på landsbygden. I mars 2010 presenterade organisationen Företagarna en undersökning av lokal service. Resultatet visar att bredbandstillgången, postdistribution och bensinmackar är de tre viktigaste serviceområdena för landsbygdsföretagen. Ett serviceutbud är nödvändigt för att människor ska vilja bo och verka och ”för att hela Sverige ska kunna leva”. Var har dessa frågor tagit vägen i den politiska debatten och för att komma in på och avsluta i vårt område, räddningstjänsten, vad betyder den och vad står den för, egentligen, i glesbygd?

Svaret är egentligen lika enkelt som självklart då oftast det sista som är kvar är ortens räddningstjänst eller delar av dess räddningstjänst. Det sista av samhällstjänst och någon form av skydd och service för dina skattepengar. Ett tecken till företagande på att det fortfarande går att etablera sig för samhället lever. Riktig och nästintill omöjlig glesbygd blir då per definition ur denna tanke: områden där det inte finns någon räddningstjänst. De områdena har ju samhället vänt ryggen. Här kan vi prata symbolvärde så tänk er för räddningschefer och politiker innan ni beslutar er för neddragningar eller nedläggning för symbolvärdet är enormt och ni kommer få problem. ”Auktoritet för auktoritet mot minoriteter och ensamhet, tomma ord för döva öron, allierade dom är mot våra vanliga besvär.” Hehe.."de" har kommit på er. Hade´