onsdag 15 december 2010
Kommunerna går med överskott
Kommun och landsting går med överskott - DN.se och ja, vad säger man och vad har man sagt?
Visste ni föresten att årets skörd av matpotatis blev 4,5 procent lägre än 2009 års skörd ändå kan de upplevas många och mycket ibland? Nä det ante mig att ni hade en kunskapslucka och man får lära sig mycket på SCB;s webb men nu om andra knölar.
I år blir vinsten i den samlade kommunsektorn hela 19 miljarder kronor och det är andra året i rad med starka resultat. Nästa år blir överskottet 7 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor bättre jämfört med tidigare prognos, enligt intresseorganisationen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
I hur många kommuner har inte jag eller BRF varit i som ett slags ”följe i finanskrisens svans” och hört hur man omöjligen klarar sin budget och att man måste spara. När Borgpengarna, 11,9 miljarder, kom, och på vissa ställen var vi mitt i nedläggningar och omorganisationer, var de försumbara sas det och täckte inte ens potthålen i den kommunala asfalten.
Samtliga landsting och drygt 90 procent av kommunerna räknar alltså med ett nollresultat eller ett överskott. I rapporten redovisas också att antalet anställda i kommuner och landsting har minskat med mer än fem procent sedan 2006. Totalt sett ökar dock antalet arbetade timmar som finansieras av kommuner och landsting. Det beror dels på ökad medelarbetstid och dels på att verksamhet har överförts till privat regi.
Men efter 2011 blir det sämre igen — vargen kommer smygande, som SKL uttrycker det och behöver mer pengar av staten. – Det finns utrymme i statsfinanserna att kompensera sektorn om bara viljan finns, säger SKL:s ordförande Anders Knape (M). Det är främst landstingen som har problem med sin ekonomi av demografiska skäl — mer vård för den allt äldre befolkningen.
Sveriges export ökade i volym med 13 procent under årets nio första månader och SCB noterar att Sveriges BNP ökade med 2,1 procent under det tredje kvartalet, jämfört med kvartalet innan. I jämförelse med motsvarande kvartal året innan ökade BNP med 6,9 procent. "Ett flertal faktorer ligger bakom optimismen; fortsatt låga räntor, stigande börskurser och fastighetspriser, en allt starkare arbetsmarknad samt gynnsamma konjunkturutsikter", skriver SCB
Okey…och nu ska vi sammanfatta:
- Kommunsektorn gör en vinst på 19 miljarder kronor i år.
- Prognosen är 7 miljarder i överskott nästa år.
- Efter 2011 blir det sämre? ..igen, men det finns utrymme i statsfinanserna att kompensera sektorn om bara viljan finns. (tex som de nödvändiga Borgpengarna på 11,9 miljarder)
- Sveriges export ökar, Sveriges BNP ökar och……..
Var är krisen som svensk räddningstjänst och dess operativa organisation brandskattats för och vart har ni gjort av pengarna
eller på ren svenska: Tror ni vi är helt dumma i huvudet?
10% av kommunerna skulle behövt en försumbar del av de 19 miljarderna och alltså mer av Borgpengarna än andra. Tjänsterna minskar i kommunerna, (vid sängsidan, vid strålröret eller är de inom administrationen?), men inte de totalt samhällsbetalda arbetade timmarna utan där sker det omvända. Är kommunal räddningstjänst någonstans på entreprenad? (Än.) Hur är fördelningen, demografin och saker man själv inte kan påverka och även de saker man faktiskt kan och varför har man inte gjort det och… vad är det här?
Ni som läste mitt inlägg om ”polisens löneutveckling över tid” slår kanske ihop 1+1 och det finns ”fler siffror” att hämta i flera inlägg som tex efter årets RiBB-förhandling och otaliga om nedläggning och omorganisationer mm och mm för det är nära nu, att måtten är rågade i mycket och vi går en spännande framtid till mötes. Kom inte och säg att det inte finns pengar utan det handlar om att prioritera och när är det räddningstjänstens tur? Vi tycker att det är nu och behöver ert stöd och då kör vi för det tar en stund och det är hög tid att anslå den resan. Vill man tillhöra ett kommunal som strider för sin vård och omsorg eller ett BRF som är räddningstjänstens fackförbund och var har man tillsammans störst möjlighet att göra något för denna grupp. Den egentligen lilla räddningstjänstgruppen. Försvinnande i någon organisation och allt i en annan. Jag fattar inte riktigt likväl som den kommunala ekonomins förklaringar för det handlar bara om prioritering och vilja. Vilja för den egna personen och yrket gemensamt och tillsammans med likasinnade. Möjligheterna finns och är vi flera, alla möjligheter. Värva en medlem vettja så hjälps vi åt.
Vad har då detta med Rsyd att göra? En hel del, också. Hade´
PS. Om man tänker sig att man staplar 500-kronors sedlar på varandra så skulle 1 miljon kronor bli ca 1 meter. Staplar man 1 miljard blir det 1 kilometer vilket då ger 19 kilometer hög stapel eller lång rad av femhundrakronorssedlar som kommunsektorn fick över 2010. Nästan som mellan Gävle och Sandviken i avstånd, och vilka köer det skulle vara där då. Undrar vad det blir i potatis om ett kilo kostar..DS
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
När kommunerna har(goda)år får räddningstjänsten oförändrad budget.En budget som nästan alltid är otillräcklig den räcker inte till drift och en hållbar investeringsnivå.Dåliga kommunår leder till besparingskrav oavsett om verksamheten tål det eller ej.Intresset och kunskapen om vår verksamhet är låg hos beslutande politiker.Det behövs starka räddningschefer för att inte kommunal räddningstjänst ska kollapsa.
SvaraRaderaDet behövs också länsstyrelser och ett Msb som inte bara vagt börjar att reagera utan kraftfullt ingriper mot kommuner som struntar i räddningstjänstens förmåga till räddningsinsattser.Landets räddningstjänster har tagit sitt ansvar ekonomiskt stora besparingar på opperativ verksamhet har skett under lång tid.Samordningar har skett i kommunförbund för att utnyttja resurserna maximalt.Nu behövs ett ansvarstagande från politiker och myndigheter för att slå vakt om den bisarrt låga förmåga som återstår hos landets räddningstjänst.
God jul och gott nytt år på er alla.
Blir lite till upprörd.
SvaraRaderaDenna gång över statens ansvar.
Statens räddningsskolor har fått färre platser trots att platsbrist rådde innan försämringen.Privata alternativ har ersatt men betyder högre kostnader i samband med utbildningen.Många räddningstjänster tvingas avstå och fler och fler outbildade brandmän blir resultatet.Staten minskar sina kostnader och välter över ansvaret på kommunerna.Staten måste ta ansvar för omorganisationen och se till att landets kommuner får råd att utbilda personal.