söndag 10 oktober 2010

Tet..nä Rakel


Personer med piercing i tungan har elva gånger så hög risk att drabbas av gingival retraktion i den anteriära mandibulära lingual-regionen läser jag i en forskningsrapport. Hua vad hemskt och vad är det jag förmanat barnen om och hade jag rätt eller rätt? Vad gör man då, då och kan man dö av det och detta skall jag slå i huvudet på dem ikväll för ”pappa vet bäst”. Men vad är det, egentligen? Efter lite mer läsande och letande visar det sig vara ”risk för långa tandhalsar i underkäkens främre del”. Går det använda som avskräckande exempel i min kamp med barn/ungdomsuppfostran av döttrarna eller bör jag låta bli och lägga ned?

Lägg ned, klockrent, och helt självklart för döttrarna kommer förnedra mig i den debatten annars. Så känns mycket i Rakel-debatten och många skulle nog tjäna på att läsa in sig och prata med någon/några innan de tvärsäkert kommer med sina sanningar. Alltså inte åsikter utan sanningar och det är en viss skillnad i nyansen där.

Om Rakelsystemet kan man läsa på många ställen, MSB:s webb är ett; http://www.msb.se/sv/Produkter--tjanster/RAKEL/ och att vända sig till någon som nyttjar eller levererar är två sätt till. Att vända sig till länder som redan haft detta länge och inse att Sverige filar på ekrarna i ett hjul som redan finns och även då det begav sig i Rakels ungdom, var och är nog att gå ett steg för långt då vi i vissa delar har en sannslös förmåga att tro vi uppfinner hjulen i Sverige. Tetra här kan ju vara en mjölk-kartong.
Jag har läst, sett, vridit/vänt, diskuterat och upphandlat Rakel och kan en del, utan att vara expert, och sällan har jag sett så otroligt många experter och så mycket slöseri med skattemedel. I vissa delar tycker jag Rakel är förnedrande och vissa sanningar om ”hur och varför” kommer nog aldrig att komma fram men det blir så när man inte tar hjälp och tror istället för att veta. Veta när man tillsätter nyckelpositioner efter tjänsteår och andra meriter istället för kompetens och framförallt när man inte har förmågan att göra eller ens vill se hur andra har gjort och gör. Var sak/man/kvinna på rätt plats spar inte bara tid det spar resurser och bygger kvalitet. Så även om min kompis har en jaktradio och kollegan, som bör få nått nytt projekt kan sin mobiltelefon och har datavana, är detta något annat. Går Rakel-projekten att använda som avskräckande exempel eller bör man som med tandhalsarna lägga ned diskussionen? Det avgör ni utifrån era erfarenheter men jag är rädd för att om ni tänker efter, inte är helt nöjda.
Jag är det absolut inte men trots det är jag ”Rakel-positiv”. Mycket positiv.
Och så är jag glad och lycklig med, när jag tänker tillbaka på Volbeats spelning på Hovet igårkväll. Som de levererade. Gubbar kan, danskar med, och så härligt att jag fortfarande går med ett fånigt leende på läpparna. Hade´

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar