Företagarna i Dalarna anmälde Räddningstjänsten Dala-Mitt, RDM till konkurrensverket för ett år sedan. De ansåg att Dala Mitt utnyttjade sin dominerande ställning när det gäller brandutbildning i konkurrens med näringslivet och att räddningstjänsten stänger övningsområdena för företagen. Företagarna Dalarnas åsikt var att räddningstjänsten missbrukat sin dominerande ställning när det gäller utbildning i brandskydd och utnyttjat sin roll som tillsynsmyndighet för att värva kunder till egna utbildningar. ”- Problemet är nationellt. Räddningstjänsterna stoppar möjligheten för privata företag att erbjuda brandskyddsutbildning”, enligt Karin Torne-klint, från Företagarna Dalarna. Igår kom Konkurrensverkets utlåtande; http://www.kkv.se/t/NewsPage____7385.aspx och för första gången tar nu Konkurrensverket en offentlig aktör till domstol för att ha begränsat konkurrensen genom sin offentliga säljverksamhet. Man ger alltså Företagarna i Dalarna rätt och sen får vi se vad tingsrätten i Stockholm säger. (Stockholms tingsrätts domar och beslut i konkurrensrättsliga frågor kan överklagas till Marknadsdomstolen. I dessa fall krävs prövningstillstånd.) Stämningsansökan är gedigen och mycket intressant och finns till höger på sidan som länken ovan anger. Om problemet är nationellt får stå för Karin men helt klart är att utfallet av domen och vad man belyser ur stämningsansökan och på vilket sätt är det. Jag känner till en del företrädare i organisationer som nog är lite kallsvettiga nu och det kan jag förstå. En del av ”finansieringen” av svensk räddningstjänst kommer från dessa och relaterade intäkter. Är den finansieringen, dvs. sättet man gör det på schysst? Vi får se vad som händer mellan verket och RDM men en hel del är och blir lite "konstigt" för en oinvigd och det är lite svårt att överblicka eventuella konsekvenser.
Sen kan jag inte låta bli att tänka mer marknad och ur ett annat perspektiv för: ”företag som har en dominerande ställning på marknaden får inte missbruka sin makt. Att vara dominerande innebär att ha en stark ekonomisk ställning som gör det möjligt att hindra en effektiv konkurrens. Företaget kan då i hög grad agera oberoende av sina konkurrenter och kunder.”
Tänk om det också gällde på arbets-marknaden och för fackliga organisationer? Det är även förbjudet för företag att:
”Ingå avtal där syftet eller resultatet hindras, begränsas eller snedvrider konkurrensen på ett märkbart sätt. Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete omfattar samarbete mellan två eller flera företag och gäller avtal, beslut av en företagssammanslutning eller så kallat samordnat förfarande. Företag som är konkurrenter får inte komma överens om priser, rabatter eller leveransvillkor. De får inte heller dela upp marknaden mellan sig. Ett företag som har deltagit i en kartell kan dömas av en domstol att betala en konkurrensskadeavgift på upp till tio procent av företagets årsomsättning.”
Fem minuter är vad det tagit för mig att skriva en stämningsansökan med en begäran om ”ett tionde av årsomsättningen” om detta gällt även arbets-marknaden och några organisationers tolkningar för att cementera sina monopol i den ”svenska modellen”. Problemet skulle mer vara kan man skriva ansökan mot flera eller måste man ha bara en motpart. Jag hade löst det med minst två ansökningar och parallellt, tror jag. Jag hade ju oavsett fått samma argument och motverkan i gemensamma skrivelser men med olika brevhuvuden så vaddå? Skriver jag ett får jag ju minst två ändå. Delad glädje är ju dubbel glädje, eller/liksom. Hade´
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar