Vad händer vid förändringar av räddningstjänsten

I bloggen http://fpeslov.blogspot.com/2011/04/hur-manga-stolar-skall-en-politiker.html skriver Lesley Holmberg från Folkpartiet Eslöv om Tony Hansson (S), Eslövs representant i Räddningstjänst Syds direktion under rubriken: Hur många “stolar” skall en politiker sitta på?
Peter Elfmans kommentar kompletterar frågeställningen och visar på en vana att det är så här. Att frågor kan korsa varandra från ens olika roller är inte ovanligt och inte heller att olika uppdrag kolliderar men det gäller att veta vem man är och vad och vilka man företräder och kanske ha det omdömet att man avstår ibland. Eller begär mer uppgifter och fakta av föredragande tjänsteman om man inte förstår vad konsekvenserna kan bli av det man beslutar. En handlingsplan vid räddningstjänsten som omfattar brandmännens arbetssituation och tryggheten för Eslövs medborgare, sina egna väljare, är inte bara en pappersprodukt, utan ett dokument där man mer eller mindre vetenskapligt kan förutse vad som kan och tyvärr i vissa situationer kommer att hända. Lesley beskriver det rakt på; en person blir levande bränd och brandmännen står utanför och får inte ingripa pga underbemanning. Lesley har också skrivit relaterat till detta: http://fpeslov.blogspot.com/2011/04/ar-livraddning-en-fraga-om-kronor-och.html

I bakvattnet av detta har en annan spännande och nödvändig debatt blossat upp: "Hur många gamla ska behöva dö?" Här föreslås sprinklersystem i äldreboenden och man relaterar dels till de bränder som varit i området men även till en övning i Varberg. Den visade att om det varit skarpt läge hade man kunnat rädda en av åtta boende. En av åtta…ska det vara såhär, hos oss, i Sverige? Nä knappast och om man tänkte till och om redan vid projekteringen till bygget torde inte heller kostnaderna bli så stora. Faktiskt. MSB och Brandskyddsföreningen som har spetskompetens inom förebyggande brandskydd har yttrat sig över Boverkets nya byggregler men Boverket har valt att inte lyssna på synpunkter från sakkunskapen i ämnet då de ansett att det inte är kostnadseffektivt.
I seminarium inför detta konstaterades av inblandade aktörer:
1. BBR bör vara oberoende av räddningstjänsten.
2. Lokaler där folk ej kan utrymma själva bör ha högre brandskydd
oberoende av internt/externt organisatoriskt brandskydd.
3. Räddningstjänstens säkerhet bör framgå tydligare
4. Räddningstjänstens roll bör förtydligas i huruvida den ska vara del av
drift- och underhållsplanen?
5. Insatstid och förhållande till krav/lösningar behöver klargöras.
6. Vad händer vid förändringar av räddningstjänsten?
Det finns mycket att tycka och tänka i varje punkt här men jag återkommer med det.
http://www.skanskan.se/article/20110509/ESLOV/705089889/1005

Kostnaderna kan förenklat visas i 5 huvudområden och hur ofta tas alla 5 med i beräkningarna? (Kostnad för brandskada, för brandskydd, för myndigheter, för försäkring, för räddnigstjänst.) En organisation tittar på ett och struntar i nästa då ansvaret inte går över gränserna och häri ligger det största bekymret tror jag. En samhällsekonomisk bedömning innefattar alla och då är det många ”Tony Hanssonnare” som ska vara på banan, och på rätt bana, och med en förståelse över vikten av samverkan. Att det hänger ihop, för en total vinst, och inte bara då i pengar.

Jo, Boverket mfl. skrev och tyckte en hel del om stegar och höjdfordon med vid seminariumen och i utredningarna men det är värt ett eget inlägg och här har ju den lokala räddningstjänsten i området, Rsyd, sin "Åsbrinkare" . Hade´