Kalkon och kanon

Kommunalrådet Ulla-Maj Andersson jag skrev om tidigare relaterat till Nordmalings arbetsmiljöproblem i kommunhuset har blivit förstanyhet på Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12926451.ab
Lite sent kanske, eller nyhetstorka? Till och med utländska medier har varit före:
A mayor in Northern Sweden has been told she is no longer welcome inside the town hall, because she is a health and safety issue, reports Swedish Radio News. Social Democrat Ulla-Maj Andersson has been told by the council's head of administration that she will have to work somewhere else, as council workers and bosses have complained about angry tirades and threats aimed at them.
An independent investigation into problems at Nordmaling Council found that almost 100% of the respondents had complained about the mayor's actions. The mayor cannot be fired, as she is an elected official, she can only be forced to quit if her Social Democratic party decides to remove her. Swedish Radio has tried to get a comment from the party leadership, but they have so far been unable to get a statement. Ulla-Maj Andersson is refusing to comment on the issue, and will now have to find a new office in the town after Easter. Nordmaling blev då internationellt kända men kanske inte på det sätt man som kommun vill bli.

Sen har jag lagat till mitt livs första kalkon. ”Göra en kalkon” är något annat och det har jag passerat många gånger, och kommer troligen hamna i fler, men här handlade det om nått man skulle kunna äta. Också. Samtidigt skrev jag några artiklar och har ett litet bisyssle-konsultjobb att dona med över helgen och då ramlade jag över detta: http://grenfeldt.com/ge-mig-nat-att-tro-pa En bloggande kille på 25 år som heter Jonas Grenfeldt och som jag inte har en aning om vem det är eller ens att han fanns till för 10 minuter sen. Jag citerar; ”….och jag kan inte låta bli att tänka. Vi som svenska medborgare har ingått ett kontrakt med svenska staten (och dess kommuner) som går ut på att vi betalar skatt och i gengäld får vissa tjänster utförda.
-Sjukvård i alla former (primärvård, långtidsvård, äldrevård) är till exempel en av dem.
-Utbildning (grundskola, gymnasium, högskola) är en annan.
-Skydd mot inre hot (polis, brandkår, rättsväsende), den tredje.
-Skydd mot yttre hot (militärt försvar) den fjärde.
-Fungerande infrastruktur (vägar, järnvägar, flygplatser, vatten, elektricitet) den femte.
-Kontroll (monopol) av spel och alkohol den sjätte.
-Pension som tack för lång och trogen tjänst den sjunde.
-Solidarisk hjälp (sjukpenning, försäkringskassa, socialbidrag) den åttonde.
-Chansen att hjälpa andra (flyktingpolitik, bistånd) den nionde.
Och ja, merparten av dessa saker kan vi inte klara själva, och det är helt rimligt att vi därmed betalar för dem. Men vad är det egentligen vi får för världens näst högsta skattetryck? Vad får vi för över 46 % av de pengar som annars hade varit våra att spendera fritt?....”
Och han avslutar; ”Kan någon snälla, och jag är gravallvarlig nu, berätta för mig varför jag ska betala skatt? Som egenföretagare är mitt skattetryck dessutom bra mycket högre än 46,9 % – mer än hälften av allt jag tjänar försvinner innan jag får möjligheten att handla momsbelagda varor för det.”

Han får svar av den här killen; http://www.wedholm.net/
”Jag håller med dig om att skatten är en betalning för det vi gemensamt nyttjar, t.ex. sjukvård, vägar och säkerhet. Att det dyker upp fall där vissa inte får den service de förtjänar ser jag som ett tecken på att några har lovat mer än de kan hålla. Det kanske är dags att slopa kostsamma förbättringsreformer i valstriden och istället fokusera på att bibehålla det vi har. Det går inte att lova nytt när det man redan har blir allt kostsammare att upprätthålla. Vi kanske t.o.m. måste skära ner på viss service för att behålla det vi värderar mest.
Går inte ekonomin ihop finns det två lösningar, nedskärning eller skattehöjning. Dem som röstar på dyra men lockande vallöften måste också vara beredda att få den kostnaden på skattsedeln. Dem som röstar för skattesänkning måste vara beredda på lite sämre offentlig service.
Personligen har jag inget emot en lite sämre service på flera områden om jag vet att det kan göra större nytta inom t.ex. sjukvård eller kommunikationer.”Otroligt intressant och en hel del klokskap; ”fokusera på att bibehålla det vi har. Det går inte att lova nytt när det man redan har blir allt kostsammare att upprätthålla. Vi kanske t.o.m. måste skära ner på viss service för att behålla det vi värderar mest” och naturligtvis läser jag in räddningstjänsten där. Två nya bloggar jag kommer kolla en hel del på men, hur gick det med kalkonen? Jo jag lyckades Goggla fram råden som räddade middagen och hittade dessutom en video på hur man trancherade kalkoner, lite snyggt. Så, nu är jag tranchemästare. Om…jag får säga det själv. Hade´