torsdag 10 februari 2011

Brist på deltidare? Nää..va´?


Svårare få tag på deltidsbrandmän - hd.se
Slimmade arbetsplatser och företag som flyttar från orten har gjort det tuffare för deltidsbrandkårerna att rekrytera och behålla personal. Hur bemanningen ska ordnas i framtiden finns ingen plan för. På sikt finns en risk att mindre orter får acceptera lägre skydd. skriver HD. Få se nu, har inte BRF sagt så i 15-20 år? .........men:

På Sveriges kommuner och landsting, SKL, tror förhandlaren Håkan Palling att förändringarna i samhället leder till att det nuvarande konceptet inte är hållbart om 10-15 år. Då krävs andra lösningar. Hur de ska se ut vet han dock inte. Vidare anser han alternativet att anställa heltidsbrandmän under dagtid och sedan ha deltidsbrandmän på övriga tider blir en ekonomisk fråga. Och jag som trodde att LSO:n och de andra lagverken styrde. Att risken låg till grund för en handlingsplan som bestämmer var, hur, och när man ordnar och donar i en kommuns skydd och säkerhet. Sen avslutas denna artikel med en förbluffande kommentar där signaturen John undrar; hur gör man för att bli deltidsbrandman då?

Och jag har lust att gå in och svara; fråga SKL:s Håkan Palling!

Ibland blir man så glad över ”små ting”. Som när det man anser och tjatar om helt plötsligt får YTTERLIGARE vetenskapliga belägg. Forskaren Johan Bertlett skriver i sin avhandling vid Lunds universitet att det är samspelet mellan chef och medarbetare har störst inverkan på arbetsmiljön. Därför bör företagen satsa på att samutbilda hela arbetslag och tona ned dyra chefsutbildningar. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1748969&fileOId=1748974 (Från sidan 49 och framåt finns en svensk sammanfattning) Johan Bertlett, som nyligen disputerat i psykologi, visar i sin avhandling att chefer utbildas och får bättre förutsättningar för att klara sina jobb. Men chefsutbildning leder inte automatiskt till en bättre förståelse mellan chef och anställd utan det kan bli tvärt om, vi och dom, jag och dom. Resultaten visar att chefen endast har begränsade möjligheter att påverka arbetsklimatet. Den avgörande faktorn är istället samspelet mellan chefen och de anställda. – En bra chef bör utbilda sin personal och främja informellt ledarskap genom att delegera till dem som är villiga att ta större ansvar, säger Johan Bertlett. – Givetvis krävs det en bra chef för att samspelet mellan chefen och de anställda ska fungera. Men det är viktigt att förstå att även chefens förutsättningar påverkas av de anställda. Att bara fokusera på chefen är att blunda för de anställdas bidrag vilket betyder att man exkluderar mycket av den potential som finns i företaget. Johan Bertlett anser att det finns många vinster med att lösa problem på operativ nivå, framför allt blir kommunikations- och beslutsvägarna kortare och cheferna kan i större utsträckning fokusera på strategiskt ledarskap.

Men förhoppningsvis inte som man gjort och gör i Sundsvall i ”Dagens Sigbjörn”: http://st.nu/medelpad/sundsvall/1.2734865-st-avslojar-sigbjorns-hemliga-miljonavtal

”Det är betydligt lättare att vinna kriget än att vinna freden” och det kommer inte bli lugnt här, eller på ett och annat ställe, innan själva symbolen och härden för oron försvinner. Hade´

2 kommentarer:

  1. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka dina rader om Johns kommentar.

    Jag har på många vis haft kontakter in i räddningstjänsten innan jag började som brandman, och därför aldrig reflekterat över hur okända vi är förrän jag började få frågor från gamla vänner varför jag så helt böt branch och blev brandman. Jag förstod inte frågan först, tills jag insåg vad de trodde jag jobbade heltid och jag fick ge en lång förklaring om hur de flesta av sveriges brandmän jobbar. Och det har blivit många sådana förklaringar sedan dess. Vår anställningsform är okänd för gemene man. Så det finns nog en hel del presuntiva deltidare att hitta om man bara informerade bättre. Några rader i lokalblaskan i stil med "Vi söker räddningsmän i beredskap för anställning i Byhåla... ... C-kort meriterande" hjälper ju inte om ingen vet vad en räddningsman i beredskap är. Skulle någon nu till äventyrs ändå tycka att det låter spännande och lyckas ta reda på vad det gäller på räddningstjänsten Byhålas taskiga websida eller genom att ringa och få tala med någon vresig SL som egentligen skiter i rekrytering så ska man nu med sin nyvunna "kunskap" om brandmansyrket försöka övertyga sin huvudarbetsgivare som inte heller vet ett dugg om räddningstjänstens anställningsformer att det är en bra ide att när som helst springa från jobbet.

    Så nej, jag tycker inte frågan är obefogad, och en av de aktörer som faktiskt skulle kunna göra något för att minska denna kunskapslucka hos svenska folket är BRF. Till på köpet skulle det kanske leda till att vi slipper bli kallade för hobbybrandmän och dylikt i tidningarna av Kommunals företrädare så fort det talas om nerdragningar på heltidsidan.

    SvaraRadera
  2. Hej Norpan och det tycker inte jag heller och det är egentligen budskapet/tanken. SKL och många arbetsgivare uppger att de gjort/gör allt och lite till men när man frågar "folk i området" och ser till alla frågor vi får visar det sig att mycket är ogjort. Kolla på enkäten i samma tidning på frågan "skulle du kunna tänka dig bli deltidsbrandman" och otroligt många svarar ja. naturligtvis faller många, många bort av olika skäl men av något 100 som här visat "intresse" borde någon vara aktuell. Var har de varit tidigare och varför är de inte nådda på ett annat sätt där man såg vilka de var? Jo du har också rätt i BRF:s roll och vi kämpar på. // Hade´BRF-Peter

    SvaraRadera