En krona i timmen..

Nu ska vi ”bonnräkna”…. men vi har nästan kirurgiskt exakta beräkningar i lager om än inte där jag befinner mig just nu. BRF kan det här och vi måste hjälpas åt att visa detta för deltidens största problem är desinformation. Om folk i gemen inklusive beslutsfattare visste hur det var, egentligen, borde det med sunt förnuft, vara lite annorlunda. Här handlar det om att visa storheter och generalisera men jag återkommer såväl här som, vilket ni kan vara säkra på, i förhandlingar framgent med helt säkerställda och evidensbaserade och dagsfärska uppgifter. BRF vet var vi är och då vet vi även vart vi ska eller åtminstone borde vara på väg. Här behöver vi hjälp av er och inte sabotage av andra organisationer för vi bör alla gemensamt få till detta, och mera, nu. För hela branschen men här handlar det om deltiden.

Som deltidare med beredskap var 3:e vecka innebär det att på ett år gör du drygt 17 veckor eller 17.33 veckors beredskap teoretiskt. En vecka är 24 timmar x 7 vilket blir 168 timmar och på året då cirka 2900 timmar. Har du beredskap var 4:e vecka handlar det om nästan 2200 timmar.
Du har glömt bort att räkna av semestern säger då någon och det finns säkerligen andra invändningar men, gällande semestern så är det så att de flesta arbetsgivare inom svensk räddningstjänst inte har möjlighet att erbjuda sina deltidare det. Pga rekryteringsproblem och personalbrist vilket är den allenarådande beskrivningen nu. Okey, men vad var då beskrivningen för 15 år sedan, innan rekryteringsproblemen var ”uppfunna” när man inte kunde erbjuda semester? Jo samma del som idag, för detta har flera delar, där en annan är dålig planering en annan dåliga ersättningar och….men om vi stannar vid ersättning och här är länken till avtalet; http://brandfacket.se/Documents/Dokument/RIB%2010.PDF

Från den 1:a april 2011 får men för en beredskapsvecka 3 490 kronor och när man får ett larm som man då måste inställa sig till inom 5 minuter 212 kronor för den första timmen. Alla andra timmar betalas med 144 kronor. Generellt, sen har man ob på dessa timmar om de infaller som för den övriga arbetsmarknaden. Nästan. Är man ansvarig för gruppen så utgår det ett förmanstillägg med lägst 310 kronor…per vecka och till 99 % måste du ha din egna bil med dig så du hinner till stationen inom 5 minuter och det betalas med, om det betalas vilket alltmer tas bort, ett biltillägg med 272 kronor..per vecka. Om du under din semester från huvudarbetsgivaren ”inte kan få” semester så får du ett semesterskadestånd som i praktiken dubblerar din beredskapsersättning och utgår med 499 kronor per extradygn. Men semestern bör tas ut under samma tid som i vid din ordinarie semester från huvudarbetsgivarens, alltså bör, så vill man usslas kan man i praktiken säga, visst får du semester men inte då du har semester hos din huvudarbetsgivare. Men det är en annan fråga, just nu, för åter till ersättningarna/lönen men.. ”bör” är inte ett ”skall” för nu skall vi räkna men först lite förutsättningar:

En deltidstation i samhället X har beredskap var tredje vecka och har en bemanning med 1 befäl och 4 brandmän, 1+4 och för det åtgår det teoretiskt 15 personer. 1 av de tre befälen är tillika stationsansvarig och de flesta arbetsuppgifterna i runt ”sin station” löser man gemensamt. Tyvärr är teoretiskt 15 personer, och om detta varit en annan anställningsform som skall bemanna en dygnet runt verksamhet cirka 5 personer per tjänst för att täcka sjukdom/ledigheter/utbildning och annat schema vilket då gett 1+4=5x5=25 personer på heltid, ofta inte ens 15 personer och visst, en förklaring är rekryteringsproblemen. Men varför då?

För beredskapen under året får man, enligt ovan läs själva innantill, betalt med 3490 kronor per vecka om man gör var tredje = 46 521 kronor vilket är 16 kronor/timmen. Före skatt, och detta läggs då ovanpå den ordinarie anställningens inkomster. Sen måste många hålla sig med två bilar för att inte resten av familjen skall bli strandsatta för vid de flesta deltidstationerna har man inte det kommunala kommunikationsnätet och absolut inte tunnelbana. (Det har SKL/Pacta..) Om man får bilersättning är den på max, inte lägst för här har arbetsgivarorganisationen drivit hårt, 272 kronor/vecka. Den skattefria bilersättningen ala´ Skatteverket är 18.50/milen och från den skulle man då ha ersättning för nästan 15 mils körning. Om man går på Motormännens beräkningar från 2009 kostar en begagnad mellanklassbil 25 kronor milen och en ny dito 47.50 men alla priser har ju ökat och här är tex bensinen beräknad till 12 kronor litern så säg.. 30 kronor/milen då. Jag är också snäll och räknar på biltillägget oavsett om man har eller inte för just x-stationen och har ”drar man in” 4700 kronor. (15 mil x 30 kronor = 7800:- men man förlorar bara 3100:-/året jämfört med alla de som inte har något biltillägg)

X-stationen har 60 larm om året och då faller teoretiskt 20 larm ut på en brandman med beredskap var tredje vecka. Hälften av dem är längre än en timme och vi snittar dem till 3 timmar och då blir det 10 timmar a´212 kronor och 10 timmar x 3 = 30 timmar a´ 144 kronor. 2120:- + 4320:- = 6440 kronor/år. Sen över man 50 timmar per år och det blir 50 x 144:- och är då 7200:- Vid X-stationen kan man inte erbjuda semester under ordinarie semesterperiod och ett semesterskadestånd tickar in på 3493 kronor och sen har man någon extratimme och lite ob säg 2500 kronor till. Nu summerar vi:

Beredskap för hela året med inställelse inom 5 minuter var tredje vecka gav 46 500:- Hade man biltillägg förlorade men bara 3100 kronor per år men det gav i bilbidrag 4700 kronor = 51 200 kronor. Timmarna gav 6440 kronor och vi är uppe i 57 640 och med övningstimmar 64 840. Ob och lite annat a´ 2500:- ger 67 340 och det avrundar vi då till 67 500 kronor. Jag är generös.

Vår brandman jobbar i huvudanställningen i den kommunala sektorn med en årslön på 300 000 kronor och har då 25 000 kronor månaden och får ut efter skatt 18648 kronor. Lägger vi till 67 500 får vi 367 500 alltså 30 525 kronor/månaden och om vår brandman då betalar 32,68% i skatt får han/hon 22 344 i handen och per månad ger då extrajobbet vid räddningstjänsten 3 696 kronor och per år 44 352 kronor.

3 696:- att tillföra hushållskassan. Nu har du ju en del olägenheter som fördyrar tillvaron; bilen, mat, egenutbildning, och numera ofta C-körkort, träningskostnader, löneavdrag från huvudarbetsgivaren mm så säg att faktisk inkomst är kanske 3000 kronor i månaden. (Om du har C-körkort annars tar det upp till något år innan det blir en inkomst alls..)

Den svenska inkomstbeskattningen är starkt progressiv. 328 200:-/år, (är 27350:-/månaden), från huvudarbetsgivaren + de 67 500 från räddningstjänsten ger 395 700 kronor. När årsinkomsten når 395 700 kronor börjar man också betala statlig inkomstskatt. Då stiger marginalskatten till drygt 50 procent och här räknas andra typer av inkomster som inte ger jobbskatteavdrag med också. Blir de som i huvudanställningen tjänar mer 27 350 kronor i månaden gladare av det och ännu mer sugna att ta ett ”extrajobb”? Jag har medvetet inte tagit med marginalskatteeffekter där Sverige är världsmästare på 57% och alltså inte tagit med höginkomsttagare, det känns inte relevant för den operativa sidan.

(Sedan för kuriosa.. har från 2005 skattetrycket sjunkit med tre procentenheter i Sverige till 2010 vilket kan vara relevant för hur löner och kostnader ökat samtidigt så det är INTE så att skattesänkningen kompenserar det som totalt blir kvar i plånboken eller rent av gett mer för normala inkomsttagare som våra motparter vill påskina. År 2010 uppgick skattetrycket till 45,8 och 2005, 48,9%)
Källa: Finansdepartementet och SCB

Varför är det rekryteringsproblem på deltiden och består de bara i att det inte finns kandidater eller vill man inte? Vill man inte för det här bidraget kompenserar inte att man missar stora delar av ett normalt familjeliv, kunna delta i andra verksamheter utan att behöva byta pass och usslas var tredje vecka. Inte vara den som huvudarbetsgivaren satsar på och inte kunna ta extrapass som ger lika eller mer för att man har en bisyssla som ger, efter avdrag, ungefär en krona per nedlagd timme.

2900 timmar per år är cirka 400 timmar mer än genomsnittsvensken sover totalt på ett år och då förstår man hur mycket fastlåst man blir, 5 minuter från sin station. För en krona i timmen.
Under vissa förutsättningar för visst, detta är ”bonnräknat” för att exemplifiera och ge en lite tankeställare.

Var rädd om din deltidare, eller mer modernt brandmannen i beredskap, för forsätter detta blir det att se dem utställda på Skansen och barnen kommer storögt att fråga; -får man klappa dom? Jag tycker vi ska ”klappa dem i ryggen och lyfta på hatten” redan idag för än så länge bär de upp hela konstruktionen av svensk räddningstjänstmodell. Och billigt. För billigt. Och hur detta slår mot en kommun, ekonomiskt, kommer sen och det är så blygsamt så man skäms och handlar mer om okunskap och prestige. Jag kan omöjligen se annat och en svensk deltidbrandman jobbar inte bara för en krona han/hon gör det mest för valspråket från gammelkungen på den krona han/hon tjänar, omtanken om sin bygd och sina medmänniskor och för kamratskapet vid kåren. Faktiskt. Hade´