måndag 27 juni 2011

En krona i timmen del 2


Avtalsrörelsen är ett av de stora orosmolnen för Riksbanken den närmaste tiden. Höjer ni lönerna för mycket så höjer vi räntan eller på byråkratsvenska; ”Ändras dessa förutsättningar kan det få penningpolitiska konsekvenser” och ”Med lite mindre löneökningar än de cirka 3,5 procent per år som Riksbanken räknade med i april så skulle såväl inflation och arbetslöshet som räntor kunna bli lägre” skriver Dagens Industri. Nu är det inflationen som äter upp löneökningen istället och naturligtvis skulle det då vara kollektivlöntagarnas fel. Rakt av och enbart.

Ingves springer bankernas ärenden kan jag tycka och han hade ju det uppdraget förr då han chefade för ”bankakuten”, (Bankstödsnämnden), men det borde vara förr och inget annat för kan han förklara hur priserna ökar innan lönerna. Alltså innan, som i betydelsen före? Prisindex drar iväg men börsen är på samma nivå som 2006 Q1/2008 Q3 och det är så uppenbart att lönerna inte har haft ett dugg med prisindex att göra då vi har haft lönestopp i krisen. Inflation kommer inte från lönelyft. Enbart, kanske rent av försumbart. Inflation skapas genom att riksbanken och andra banker skapar krediter. Varför förs debatten ensidigt mot ”kollektivet” tror ni? Av vilka och varifrån kommer dessa utfall? Enligt Riksbankslagen ska visserligen Riksbanken endast upprätthålla ett fast penningvärde och främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Men förarbetena anger tydligt att Riksbanken även ska ta andra hänsyn. Ofta citeras formuleringen att banken ”utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, (ska) stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå hållbar tillväxt och hög sysselsättning”. Tur för Ingves att förarbetena finns….och/men hur tänkte han och Borg om eventuella bobubblor? Egentligen, och är det relevant och finns de? Nej säger bägge vi har detta under kontroll och det är viktigt att bankerna växer…Ungefär.

Bostäderna ägs av bankerna, och därmed äger de dig och du är bara vaktmästare åt banken och om man tänker efter kostar inte materialet till en tvårummare 2,65 miljoner med en hyra, dvs avgift till ägaren på 4701 kronor exklusive.. vatten och el samt p-plats. I lilla Gävle, dvs utanför storstäderna. Du kan köpa nästan fullt ut i grannhuset också och då kostar en lägenhet nästan 5 miljoner och då tillkommer bara el, uppvärmning, vatten och parkering. (Fastighetspris = 1 130 000 kronor, Entreprenadpriset = 3 820 000 kronor och försäljningspriset 4 950 000 kronor.)

Inflationspolitiken ”stjäl” från låg och medelklass och ger till finansklassen ett slags ”kostym-Robin-Hoodande”. Banker ska agera som motor i samhället, hela samhället, och inte uppmuntras att ytterligare och mera vara en stor girig bromskloss där framgång mäts i bonusar och jag tycker man först borde sopa ordenligt framför sina egna dörrar innan man gav sig på lönerörelsen för utsatta grupper. Som tex Sveriges underbetalda brandmän. En deltidare får 1 krona i timmen kvar för sin insats i vissa fall och om deltid betyder del av en anställning vad ger en hel brandmannatjänst? ”För lite” är oavsett teoretiska uträkningar svaret sen får Ingves säga vad han vill.. (Och, det finns i det här perspektivet inga lyckliga brandmän enligt en artikel från e24:as… floskeltopp?) http://www.e24.se/toppjobb/karriar/sa-mycket-maste-du-tjana-for-att-bli-lycklig_2888834.e24 Hade´

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar