Gott slut och Gott Nytt år!

En mor och hennes son, som körde bilen, stoppades i en hastighetskontroll klockan 00.43 i centrala Gävle inatt. De hade då övningskört i 70 kilometer i timmen på en 30-sträcka. Mamman, som var ansvarig handledare under övningskörningen, misstänks nu för vårdslöshet i trafik och därför omhändertogs hennes körkort.

Så kan man också sluta 2011 eller som för undertecknad med en stor fest bland nära och kära. Jag har haft turen att behålla alla och få nya släktingar och vänner under 2011 och ser bakåt med ett leende och lägger året i minnesbanken. Snart är det 2012 och både BRF och jag är rustade och ser verkligen fram mot ett gott nytt år så var försiktiga med raketerna och:

Gott Slut och ett riktigt Gott Nytt år till er alla!
Greetings to all BRF friends sisters and brothers in festive looking forward to a new year full of love and peace, Stay safe. // Hade´Peter

Hultsfred, PwC, SKL och Skurup

Jag har skrivit tidigare om Hultsfred och där kommunalrådet kommenterade kostnaderna i en artikel nedan, ”räddningstjänsten kostar för mycket”. Då, i augusti, framgick det också att man skulle anlita en oberoende konsult och hittade man bara den personen relativt snabbt skulle utredningen kunna vara klar innan årsskiftet. Hultsfreds kommun har nu anlitat en konsultfirma som ska utreda om det finns möjlighet att spara pengar inom räddningstjänsten och arbetet är i full gång och det är PwC som gör jobbet. Högsby kommun har likande brydderier och och där funderar politikerna på ett kommunalförbund med tex Vimmerby och just Hultsfred. I Hultsfred avbröt man rekryteringen av ny räddningschef under våren och tittade mot samarbete med Vimmerby för ledningsfunktioner och räddningschefen var måttligt road. Processen fortskrider och nästa offentlighet är när nästa räddningschef sätter morgonkaffet i halsen då han får läsa om en miljonbesparing han inte vet om i tidningen.

Jag är mycket, alltså MYCKET fundersam, till bakgrunderna och tankarna i detta. Dels nämns SKL:s utredning om kostnader för räddningstjänsten i kommunerna och jämförelserna görs rakt av därifrån åtminstone från början.
De behöver tolkas och av någon som förstår-sig-på är min uppfattning och är det gjort? Såväl Hultsfreds politiker som grannkommunerna beskriver att detta handlar helt om pengar och ekonomi och visst, det är ett skäl som något men, det ligger en bit ned faktiskt. Egentligen. Räddningstjänsten är lagreglerad och i kommunen-erna skall finnas en handlingsplan över hur detta skall åstadkommas och med ansatsen i den risk och hotbild man infacto har. Ekonomi är inte en risk och hotbild utan en besvärande omständighet och det får inte, INTE, vara skälet till nedrustningar. Länsstyrelsen skall bevaka att så inte sker och MSB är där bakom som garant för att regering/riksdagens lagar och föreskrifter följs.
Lag, föreskrift, garanter och tillsynsmyndighet för staten…
Ändå, gång på gång struntar kommunala politiker i sina tjänstemän som företräder sin räddningsorganisation, sin lagreglerade organisation och hittar på och tillsätter och vrider och vänder med externa konsulter där det är uppenbart att huvuduppdraget är att hitta pengar och hitta dem nu.

Utredningen pågår som sagt och jag ska väl inte föregå den men med tanke på bakgrund och vad som framgår i media i och om och runt så är det lite svårt att vara positiv som betraktare. Jag hoppas jag har fel och att PwC som då gör jobbet, själva har lag, föreskrift och kvalitet med i sin utredning och även ”hör” den andra sidan, tjänstemän och utförare, dvs brandmännen. Vi får se.

http://www.nyheterna.net/nyheter/hultsfred_vimmerby/raeddningstjaensten_kostar_foer_mycket
http://www.nyheterna.net/nyheter/hultsfred_vimmerby/brandstation_kan_laeggas_ned

Få se, får vi också i Skurup men då gällande en ambulans. Skåne är uppdelat i fyra ambulansdistrikt och resurserna fördelas efter vilka behov som finns i distrikten och inte efter kommungränserna. I slutet av november togs alliansens förslag om att en ambulans ska stationeras i kommunen upp i kommunstyrelsen i Skurups kommun. Alla partier som var närvarande ställde sig bakom förslaget och nu hoppas kommunstyrelsens ordförande, Niklas Sjöberg (M), att det snart blir verklighet. 1 december 2012 ska Skurups kommun ta över räddningstjänsten och driva den i egen regi med.
Det jag reagerar över här är vad landstingspolitiken säger och även tjänstemännen från såväl kommun och inte minst landsting. Ambulanseriet ligger under sjukvårdshuvudmannen och inte bara här går politiken över sina gränser när man vill ha "mera och bättre" av andra styrande lokala politiker.
Å ena sidan har man inget bekymmer med att spara och ”effektivisera” i sitt eget område man tycker om andras. Bra på ett sätt.. men tveksamt på andra och behövs verkligen både landsting och kommuner och i så fall i och till vad?
Kanske det också är dags att renodla gränserna och flytta lite verksamhet till andra aktörer och hur skulle det se ut om räddningstjänsten då blev statligt? Hade´
http://www.ystadsallehanda.se/skurup/article1595374/Ett-steg-narmare-egen-ambulans.html

Tänk på..hundarna. Med

Och jag fick en liten återblick och fördes 25-30 år tillbaka när jag läste om ”Raketerna brann av – inne i bilen” och tänker på min gamle garageförman som skulle hämta signal och varselljus hos en pyroteknisk firma till ambulansen. Ett års förbrukning lastades i hans privata bil och när han hade 3 kilometer kvar till stationen.. Bilen brann med ilsken illröd låga och brinntiden på ljusen var 20 minuter och under hela den tiden och lite till påminde den kära kamraten om en korsning mellan en känguru och en iller. Han var överallt och liksom hoppade fram. Det är jättesvårt att skratta i rökdykarmasken. Den immar igen. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14137019.ab

Detta har jag aldrig varit med om förut däremot: Strax efter 22.30 på tisdagskvällen larmades räddningstjänsten till Svärdsjögatan i centrala Falun. Det visade sig att det var en cykel som börjat brinna. ”Branden var av mindre omfattning och kunde släckas snabbt. Cykeln lär dock var obrukbar”. http://www.dt.se/nyheter/falun/1.4238256-cykel-brann-i-falun

Gunnar Strömmer skriver i SvD om en intressekonflikt:
”Själv har jag som ombud i diskrimineringsärenden sett DO vika sig minst fyrdubbel för att hitta skäl att inte ta itu med en annan kontroversiell fråga, nämligen kvotering till olika högskoleutbildningar. Tidigare gällde det kvinnor som missgynnades vid antagning till bland annat veterinärutbildningen. Nu senast gäller det Polishögskolan som missgynnar män. I båda fallen har DO idkat avancerat paragrafrytteri för att på formella grunder avvisa anmälningar – och de diskriminerade har lämnats att själva försöka ta sina fall till domstol. I botten finns en intressekonflikt redan i uppdraget. DO ska både bilda opinion och bevaka att diskrimineringslagen följs. I kvoteringsfrågan har det lett till att ”juristen DO” tvingats medge att kvotering är olaglig diskriminering, medan ”debattören DO” menat att olika former av särbehandling i själva verket borde vara tillåtna. I högstämda stunder försvarar DO gärna denna självsvåldighet med hänvisning till FN-dokument som värnar oberoendet för organ som ska bevaka mänskliga rättigheter. Men syftet med sådana garantier är ju att värna lag och rätt från politiska påtryckningar – inte att lämna fri väg för tjänstemäns personliga åsikter och opinionstaktiska prioriteringar. Det är hög tid för politikerna att strama upp DO:s uppdrag.” Artikeln finns här:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/i-dos-uppdrag-finns-en-intressekonflikt_6707547.svd och bygger på denna:
http://bang.se/artiklar/2011/dragkampen-om-vardesystemet-2011-11-28

Nu ska det lagas nyårsmat för ”det ska börjas i tid det som stort ska bli” och vi blir många i år. Otroligt roligt. Hade´

Kört fast?

Det strular... lite(?) i politiken och för första gången någonsin ska ett räddningsförbund upplösas i Sverige. Räddningschef Tom Setterwall berättar om delningen och har sett den räddningstjänst han chefar över komma i kläm när politiska viljor krockat. Sörf bildades den 1 januari 2000. Kommunerna Ystad, Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Skurup ingår. 2009 sågs medlemsavgifterna för kommunerna i Sörf över. Man beslutade att medlemsavgiften skulle stå i förhållande till antalet invånare. Skurups kommun, vars nota skulle bli cirka fyra miljoner dyrare, vägrade. 2009 bestämde man sig för att avsluta samarbetet Sörf. Uppsägningstiden är tre år och likvidationen kommer, om den blir av, träda i kraft den 31 december 2012. http://www.ystadsallehanda.se/skane/article1594625/rdquoRaddningstjansten-far-lida-av-politiskt-kivrdquo.html

Sen har man politiska åsikter även om Linköping och Norrköping. –”Kom upp ur sandlådan”, ryter tre KS-ordföranden till som tillhör närliggande men mindre kommuner. ”Det har under de senaste åren varit många högtidliga deklarationer om nytt samarbete men ändå återfaller allt till gamla tiders beteende. Nu senast manifesterat via det nya gemensamma Räddningstjänstförbundet. I ett tidigt skede i planeringen av detta fanns det flera mindre kommuner som annonserade sitt intresse att delta. Men då sas det från de två stora att de skulle gå själva, åtminstone i inledningen. Kanske att det hade varit en bra idé att ta tillvarata de mindre kommunernas intresse? Ibland kan en tredje part utgöra det kitt som behövs i en verksamhet. Det förutsätter då att inte den tredje blir "uppäten" av de två andra.” http://www.corren.se/asikter/debatt/?articleId=5888597

Precis det.. handlar det om oftast när det träts, att bli "uppäten", orättvist behandlad och inte få det man anser sig betala för eller betalar för mycket för. I olika form. Det är sällan risk och insatsförmågan utan oftast ekonomin som rör upp. Det borde vara tvärs om. Hade´

Utfall, infall eller ren strategisk planering?

Brandmännens Riksförbund har genomgått en modernisering i många delar under de senaste åren och visst, det har varit jobbigt men är gjort och vi är rustade. Våra grundläggande mål och inriktning är samarbete och samverkan och att välja våra strider och bara om vi behöver. Att alltid försöka se positivt och hitta lösningar först och vår nya förhandlingsutbildning har rön från handelshögskolor och universitet och då utifrån forskning och evidens i vad som fungerat, fungerar och omvänt, inte. Vetenskaplighet och anpassning till den nya tiden tillsammans med nya samverkanspartners utanför den fackliga sfären har ersatt delar av det mer traditionella. Naturligtvis har vi behållit rötterna och är stolta över vår historia men är så pass ödmjuka att vi inte är glada över allt. Misstag gör alla och ser man dem slipper man göra om dem. Vad man kan eller bör göra vid just ”inte-situationer”, när samverkan och samarbete alltså inte fungerar är mycket och inte minst i det rent vanliga fackliga spåret och regelverken runt det. Vi både har och inte har kollektivavtal tex och skulle jag vara central arbetsgivarorganisation såg jag numera bums till att vi bara hade avtal och inte på något sätt stod utanför. BRF kan ju nyttja det bästa ur två världar där den ena är stridsåtgärder och den andra ”förbjuder” dem. Men, till spåret och tanken med just detta inlägg för en rad olika områden skall behärskas och naturligtvis på ett sådant sätt att organisationen blir effektiv, attraktiv och syns och i det spåret finns ”påverkan och marknadsföring”:

Robert Caldini är en av de främsta forskarna kring påverkan. I sina experimentstudier har han identifierat sex typer av grundläggande påverkningsmönster hos människor skriver den utmärkta VD-bloggen tex., (jo då vi är ”moderna kompisar”), och förklarar:

Återgäldande
Människor upplever sig stå i skuld till de som gett dem något. Det är en närmast evolutionär princip enligt Cialidni – de samhällen som lever efter återgäldandets princip får en konkurrensfördel och överlever längre. De individer som behöver hjälp, ber om det och får det för att de andra vet att de får tillbaka. Vi har en drift att försöka ge tillbaka det vi fått. Alla relationer bygger på den här principen. Ofta avvisar vi den ”fordran” som uppstår genom att till exempel säga ”ingen orsak” eller ”det var väl inget”. Men vi kan också välja att förstärka den med till exempel uttalanden som ”du skulle ha gjort detsamma för mig. Vilket erbjudande ger man först: Det dyrare eller det billigare? Börja alltid med det större, menar Cialdini. Säger de nej, be om något mindre (kanske det du egentligen är ute efter). Motparten känner sig i skuld och accepterar.

Knapphet
Begränsad tillgång skapar större efterfrågan. Om man förklarar varför en viss idé, tjänst eller produkt inte går att hitta någon annanstans, så påverkar det motparten att vilja ha den. Det gäller även information: ”Det är bara ett fåtal personer som får veta det här” är mer övertygande än om alla får veta det. Exklusivt material, exklusiva erbjudanden, ”bara hos oss”, bara under en begränsad tid; först-till-kvarn..

Auktoritet
Auktoriteter som läkare, jurister, företagsledare och politiker har en stark påverkan. Men det är egentligen inte auktoriteterna i sig som har förmågan att påverka oss, utan de attribut som vi associerar med auktoritet. Vita läkarrockar, titlar, latinska uttryck med mera. Det auktoriteter ofta gör kan också användas i affärssammanhang, till exempel presentera svaga punkter först och de stora fördelarna sist, för att skapa trovärdighet och bygga pålitlighet. Visa upp intyg, diplom, certifieringar, hänvisa till trovärdiga källor, använd referenser. Visa vem som ligger bakom företaget, beskriv medarbetare och expertis, uppdatera kontinuerligt, undvik misstag, gör tester på hur trovärdiga personerna upplevs.

Åtagande och konsistens
Har man åtagit sig något, eller tänkt på ett visst sätt, så vill man hålla kvar vid det. Vi har en otroligt stark drivkraft att visa oss starka, att visa att man har rätt är ett evolutionärt betingat beteende. Den som redan är kund hos ett företag är naturligt mer benägen att köpa mer från samma företag, även av helt andra produkter. Och den som köpt något som de är neutralt inställda till, har en tendens att med tiden tycka om produkten mer och mer - de rättfärdigar sitt eget köp, ”det här var ett bra köp!”. Principen används i till exempel slogantävlingar, interaktiva spel och genom att låta kunden delta i produktutvecklingen. Man uppmuntrar konsekvent beteende genom att hänvisa till tidigare köp, låta kunden steg för steg fatta viktiga till synes små beslut i riktning mot köp, låta kunden själv beskriva och skapa sitt behov.

Sociala bevis
Vi vill göra likadant som människor som liknar oss. Vi fattar beslut utifrån hur de som liknar oss gör. Grupptryckets makt. ”Många andra människor gör så här, så det måste vara rätt.” Det är helt enkelt ett av hjärnans sätt ett spara energi. Det som ligger högst på topplistan säljer mest, inte för att det egentligen är bäst utan för att flest andra köpt det. Cialdini har testat principen om sociala bevis bland annat på hotell. Först satte man upp skyltar med texter som ”Tänk på framtida generationer, återanvänd din handduk” och ”Samarbeta med oss för en god sak, återanvänd din handduk”. Sen satte man upp skyltar med texten ”Majoriteten av gästerna återanvänder sin handduk minst en gång under sin vistelse”. Den senare texten fick cirka 30% bättre resultat. Tio-i-topplistor över mest sålda varor, referenser från tredje part, visa att andra köpt samma sak, lyft fram en kund ”en dag i rampljuset”, ge köptips, visa recensioner, underlätta för kunden att tipsa sina vänner.

Gillande
Man säger hellre ja till människor man känner och tycker om. Tre faktorer ökar gillande enligt Cialidini. Likhet. Vi tycker om de som liknar oss. Genom att identifiera likheter har man större möjlighet att påverka. Komplimanger. Vi tycker om de som tycker om oss och säger att de gör det. Ansträngningen att samarbeta. Vi tycker om de som går i samma riktning som vi gör.

Är det här viktigt vetande och kan ett fackförbund använda sig av deviserna eller används det rent av redan?
-BRF ger er och har gett….
-BRF är det enda branschförbundet och organiserar bara brandmän och styrs av brandmän.
-BRF har inte alla experter men vi har de som behövs och de bästa för vår bransch
-BRF är och har varit det största brandmannafacket sedan 40-talet

Jo det används redan… och är inte bara känt av BRF och ingår i vårt nya sätt att tänka utan även i att värdera andra.
I det ingår också att "syns man inte finns man inte" så ni som tror att senaste tidens mediabevakning av oss är ett ”utfall”, så tror ni fel. Det är en naturlig del för en organisation som vill vara med och påverka och tror på sig själv och att man kan göra positiv skillnad. Det är våra medlemmar och svensk räddningstjänst värda och i BRF behöver man inte vara anonym eller censurerad. Hade´

”En av landets mer ansedda brandingenjörer” har tyckt till

Signaturen ”Colonel Panic” skrev som kommentar till att ”tiotusentals akademiker går arbetslösa” under SvD Opinion den 25/12;
”Håller med de kommentarer som vill se en arbetslösthets-% "per utbildning". Tror inte det vimlar av arbetslösa läkare, civilingengörer eller jurister, men desto fler specialister inom fransk 1700-tals litteratur, senantik grekisk konst. Men ni får väl ta och göra som genusakademikerna, lura staten att just ert ämne är viktigt för landets fortlevnad och se till att någon fattar ett beslut att "antika konstperspektivet" skall genomsyra allt i samhället, då kommer det skapas en massa meningslösa arbeten för er med.” Jag tyckte den var lite intressant för den speglar väl vad så många tycker just nu och det har svängt, man har fått lite nog av byråkrati och ändlösa projekt och speciellt om de är politiskt korrekt anpassade och uppifrån kommande och signalerar; håll tyst vi vet bättre än dig. Moral är bra. Men dubbel moral är inte dubbelt så bra och medborgaruppfattningen fungerar sällan med tomt ordskrävel från höga befattningshavare. Alltså på golvet eller i verkligheten.

Artikeln går ut på att: ”Just nu är ungefär 60 000 akademiker arbetslösa. Betänk då att bakom varje akademiker ligger en investering på cirka 1,6 miljoner kronor. Det är studiemedel på cirka 250 000 kronor; utebliven lön under cirka 4 år samt skattebetalarnas investering. (En fil kand kostar skattebetalarna ungefär en halv miljon.) Det innebär att en utbildningsinvestering på sammanlagt nästan 100 miljarder kronor (!) för närvarande står på räntelöst konto, eller, för att vara ännu tydligare, är investerade i madrassen. Det är dåligt för individen och för skattebetalarna som i stället för avkastning ser kostnader genom a-kassa eller aktivitetsstöd. En angelägen politisk uppgift bör därför vara att se till att utbildningskapitalet investeras. För att det skall ske bör de 60000 akademikerna ses som en prioriterad grupp som får samma stöd som till exempel unga genom arbetsmarknadsinsatser. En nyutexaminerad akademiker är ju en ungdom med uppskjuten debut på arbetsmarknaden.”

Jag kan bara inte låta bli…… Jag vet var det finns jobb där kravprofilen stämmer i tre-fyra organisationer och sen behöver man bara någon veckas internutbildning så blir man en riktig brandman. Jo jag raljerar något men..

Sen kan jag inte fatta, heller, och har väntat på att ”någon” skulle tycka till. Nu blandar man ihop utbildning och utbildning och drar in tiden före SMO och om det är eller var olagligt att anställa personer utan SMO då eller numera och hur det då slår mot... deltidsbrandmannen.
Efter mycket om och men kom en nationell utbildning som skulle vara och stå för en kvalitetssäkring och höja såväl status som takten på att utveckla yrket. Den står BRF fast vid och även för deltidsutbildningen, som bekant är en annan, men vill utveckla och ja, nästan citat: vi skriker gärna högst om och för det.
Det borde alla kvalitetsivrare göra kan man tycka.

För när man jobbar som ”brand- och riskhanteringsingenjör för en revisionsbyrå för verksamhetsrevision och rådgivning till främst kommuner och landsting” verkar det otroligt märkligt att man inte månar om just..kvalitet, utveckling och kontrollerbara, (revisionsbara), planverk och mål. När man istället accepterar ”interna helhetsbedömningar”, ”abstrakta projekt” och ”miljonsatsningar utan reell uppföljning” kanske det beror på en annan agenda som jag inte förstår men få gärna ihop dem och det så jag och andra vanliga dödliga förstår så kanske jag kan tänka till och rent av om för snnars tror jag det blir svårt och det är dessa frågor alldeles för viktiga för. Jag skulle i en kommunal chefsposition tänka mig för lite nu om jag verkligen ville få till en ökad mångfald och jämställdhet. Att utmana och driva igenom förändringar är svårt och får man dessutom negativ fokus på sin organisation, blir det än svårare, nästintill omöjligt, och ställer stora krav på ledarskapet. Att chefer rekryteras unga, nästan direkt från ingenjörsutbildningar helt utan ledarskapsmeriter – och utbildats till ledare – vilket i sig inte brukar vara särdeles mycket lättare än att utbilda någon till "söt", förenklar inte. Hade´

Vems är felet..

Går över ”ägorna” och ser stormens verkningar och inser att den planerade "hängmattedagen" uteblir. Ett räcke vid altanen som suttit lite löst ligger på backen. En provisorisk stupränna..likaledes. Värmepumpen har inte startat om efter strömavbrottet och en hel del grenar och bråte ligger lite varstans och snökaran är borta. Antar att grannen har två nu då så det får vi kolla. Vems fel är då detta, ”Dagmars”???

En bra fråga relaterat till ansvar utan ”skuld” börjar med vad eller hur, inte med varför, när eller vem. Varför innebär ett offertänkande: Varför händer detta mig!? När är framåtskjutande: När ska vi få bättre verktyg!? Vem är klandrande: Vem gjorde det här!? Vad och hur är däremot inriktade på handling. En bra fråga innehåller jag, inte de, vi eller du. De, vi och du skjuter över ansvar på andra och gör att vi själva backar. Jag lägger ansvaret på den enda person som kan påverka min situation: Jag själv.

En bra fråga fokuserar alltså på handling. Handling är motsatsen till klander och offertänkande. Använd aktiva verb: Göra, Lära, Förbättra, Ändra, Skriv… Så hade jag bara satt fast räcket ordentligt, inte haft rännan provisoriskt uppsatt, ställt in snörakan och ansat träden lite mera hade jag bara haft ett värmepumpsproblem. Det är dessutom inte så mycket mitt problem som hustruns då hon är bättre på ”digitala manualer och touchknappar” än mig som är uppväxt i ratt-åldern. Måste man trycka flera gånger på samma knapp och inte kan vrida är det inget för mig.

Nu ska jag leta stege, (och snöraka), för att spika hängrännor innan det blir annandagsmiddag hos mina föräldrar. Hade´

Ekot och BRF

Jag hörde mig själv på Ekot imorse och huvudbudskapet stämmer och kommer att följas av flera..utfall. Detta är inspelat sedan en tid tillbaka och jag hade inte en aning om att det skulle komma idag och det kommer från en längre intervju där även andra och annat var uppe men, honnörsorden här är: ”Lika för alla med kända kriterier och det som skall utföras är basen”.

Jag har sett försvarets och polisens arbete i relaterade frågor från nära håll, lett, initierat och varit delaktig i den svenska ambulanssjukvårdens och jämfört och tagit del och ”hem” internationella rön och ställer mig egentligen bara frågorna: Varför måste man uppfinna hjulen och varför måste man göra om de fel som redan begåtts? Grundtanken, att yrket skall spegla verkligheten delar vi men uppenbarligen ser vi olika på vad den verkligheten är. Medan styrande och de som skulle kunna fatta besluten och få ordning i leden politiserar frågorna och duckar. Sverige har världens minsta styrkor där varje deltagare i gruppen måste utföra sin del för att jobbet skall bli gjort. Berätta vad den delen är och hur den skall utföras och vad medborgaren kan förvänta sig först och rigga kompetensen och kraven sen. Det behöver inte vara samma eller ens lika för det är skillnad på en ort som har tunnelbana mot en annan som ser en allmän buss varannan timme eller alls. Rökdykning måste inte vara ett krav men där det ska utföras måste det vara det och det måste dessutom följa kravprofilen. Det är inte schysst mot skattebetalarna att utge sig för att klara uppdraget när man inte gör det. Var ärlig och skriv handlingsplanerna i klartext och följ dem och även i hur lång tid sakerna tar att genomföra utifrån verkligheten. Klart att alla kan allt om man bara väntar in och får hjälp i sinom tid men är det så folk i gemen tror att hjälpen organiseras redan från grunden? Nej och då måste någon upplysa dem om sanningar för att få mer än en bild framlagd.

Om man granskar, vrider och vänder och visar var vi var, var vi är och vart vi är på väg och varför kan kanske kostsamma sido- och icke-projekt hos enskilda organisationer samordnas och samverka för att effektiviseras och dra lärdom ur för flera eller alla istället för att utgå från enskilda företrädares egna tankar och bara för sig. Och sitt.

Jo.. jag förväntar mig problem och att syftet och tankarna tolkas fel. Att några illvilliga till dels frågorna men även mot BRF tar chansen att tro och tycka en del om mig och BRF för frågorna är ett slags ”minerad mark”. Men vi är för, och positiva till, mångfald och kvinnor inom räddningstjänsten och inte minst för att vi bör spegla den verklighet vi lever och verkar i. Det är just det bara, ”den verklighet som yrket ställer upp där det utförs” för annars blir det inget gjort eller gjort på fel sätt. Rent av farligt sätt för både medborgaren och den enskilde brandmannen och är det dessutom, från början planerat så, vart tar det vägen? Hade´
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=10974&artikel=4866947

God jul och en spark i arch..stjärten

Hej på er. Vill kort med några rader bara önska er en otroligt God Jul och ett Gott nytt år. Passa på att vila till er nu för 2012 kommer det hända mycket . Tror jag. :-) En del ner men mycket, mycket, upp och det är alltid summan och hur man ser på det som händer som betyder något.
Egentligen.

BRF vill påverka och vara delaktiga och tillsammans inte bara kan utan gör vi det så er support behövs. För vår allas skull till ett tryggare Sverige när något händer. Innan tar andra hand om och vi stödjer det till 100% men det är naivt att tro att alla olyckor kan förebyggas. Ditt stöd för Brandmännens Riksförbund är ett stöd för Sveriges alla brandmän oavsett var de organiseras egentligen för vi ser till alla och oavsett vem eller vilka de är i vårt engagemang till våra medlemmar. De är våra VIP:are och som med sitt medlemskap, och/eller engagemang visar vägen, som andra sen beträder. Det finns bara ett branschfackförbund i Sverige för våra frågor så ge dig själv en julklapp och gå med du med eller tipsa en kompis. Tillsammans kan och kommer vi att göra skillnad och tänkt dig kunna säga, jag var med i och om detta, och alla behövs. BRF är otvetydigt störst av de fackförbund som organiserar brandpersonal och trots att vi saknar kollektivavtalet på heltidssidan är vi nära även där. Vi har majoritet i en del områden för heltiden och en förkrossande majoritet i andra. Vi har en del vita fläckar som vi låtit vara vita och det främsta skälet är att där har Kommunal duktiga lokala företrädare och också alltså är brandmän som företräder brandmän. Vi har valt att direkt eller indirekt stödja dem och det är samverkan även om det inte direkt syns i det korta perspektivet. De som däremot inte förstår grunduppdraget och inte inser att de fackliga parterna måste agera gemensamt för att vara starka och sätter hinder och ”skjuter oss i ryggen” och därmed ger arbetsgivare en tjänst och gör den vanliga brandmannen en otjänst, de plockar vi. En efter en och med olika medel så det kanske inte är en slump att någon har och får problem för vi ser det som ett problem inte bara för våra medlemmar utan för alla i branschen. Även arbetsgivaren faktiskt.

Jag tror på 2012 och att vi måste flytta fram våra positioner och verkligen börja samverka och lösa problemen. ”Hur gör vi nu, och vad kan vi göra för att bli bättre, och öppna, istället för att stänga och verkligen gå från ord till handling?”

BRF har genomfört en rad åtgärder för att visa vår vilja i konkret handling men det börjar svida lite på den kind vi vänt till så vi väntar på motprestationer och tror på det bästa. Då tror jag branschen verkligen lyfter och det är dags att pröva något nytt nu, att välja framtid.
BRF är redan anpassade för det nya efter svåra umbäranden och det ska inte negligeras för visst, det har varit smärtsamt. Vi bildades redan 1945 med kollektivavtalsrätt från 1946 men vi har alltså genomgått föryngrings och moderniseringsprocessen och vi är nyrustade för att stanna i ett långt perspektiv.

Konservativa branscher är en ”utmaning” och utmaningen är att förändra det som står still. Till det bättre, annars bör man låta bli men då har man granskat det stillastående och väl det då. Världen fortsätter alltid att utvecklas och utmanas och den eller de som inte förstår det försvinner. Så enkelt är det. Egentligen. Sen kan jag förstå att om man har något år kvar till pension eller funderar på annat att det kan vara extra jobbigt och att man rent av har egna egoistiska skäl till konservatism men snälla, tänk på de som vill och ska vara kvar då. Annars kan det i en del riktigt uppenbara fall bli så att någon berättar för någon som kan göra något åt det. Ändå. För många av Räddningstjänstens styrande kan väldigt mycket om ett område som få andra behärskar. Samtidigt har man kommit väldigt lite i kontakt med andra. Man vet att den kunskap man har innebär makt men glömmer tyvärr ofta de ideal man kanske hade när man började på sin bana och nu är den på slutet. Man antar lätt inställningen att man vet bäst själv – inte bara inom räddningstjänst utan i det mesta. Översitteriet och bristen på förståelse för andra organisationers och människors problem, utmaningar och kompetenser är skrämmande lågt i vissa organisationer även om man i värdegrunder och inte minst muntligt, påstår sig och sitt om annat.

Därför har numera BRF många spännande och bra samverkanspartners helt utanför vår bransch också som vi kontinuerligt stämmer av med och dryftar våra bekymmer mot. Och omvänt. Detta har lett till en bred förankring och en vidsynthet även i detaljfrågorna men tyvärr, till viss del, går vi före och långt före vissa andra organisationer men vi väntar väl in dem. Eller så slipper vi det när de eller dess sega byråkrater försvinner. För det gör de och så har det alltid varit och kommer alltid att vara.
Fråga dinosaurerna? –De finns inte? -Nähä…

Mer sen, men jag avslutar med en kort resumé över vad en av mina mentorer sysslar med och jag träffar honom i februari:
“Under President Schaitberger’s leadership, the IAFF’s Political Action Committee, FIREPAC, has grown to more than $4.6 million and ranks among the top one percent of PACs in the nation. His commitment to ensuring that the IAFF supports candidates and lawmakers who are friendly to fire fighters and their issues, regardless of political party, has significantly enhanced the union’s power and influence at all levels of politics.” Han företräder, håll i er, 600 000 brandmän över hela världen.
Och... Har ni sett vår Facebooksida :-) https://www.facebook.com/#!/pages/Swedish-Firefighters-SFF/107057319385315
Hjälp önskas med spridning av denna och alla, är som vanligt, välkomna och inte bara medlemmar. Vi månar ju om alla brandmän om än för en del indirekt. Ha en riktigt riktig God Jul på er. // Peter

Vi ser dig. Bra det och ömsesidigt.

Slösurfade lite och släntrade in på Kommunals webb och såg till min stora förtjusning att de blivit lite kvalitets och riskmedvetna. Överst i "Press och Media om Räddningstjänsten" hade man lagt ett blogginlägg: http://brf-peter.blogspot.com/2011/12/kommunal-sklpacta-vs-brf.html
Det känner jag igen.

Surfade vidare och såg annat jag känner igen och då var kvalitén och samverkansglädjen.. nere för räkning igen: -”Vi jobbar nu med våra frågor lokalt i klubbarna och våra förtroendemän är brandmän som förhandlar för brandmän, till skillnad mot andra som är varken brandmän och mer föredettingar”. Ödmjuk kille den där Jangerstad vid Kommunal men så företräder han ju en helt egen grupp också och bara dem; yrkesbrandmännen. http://www2.kommunal.se/stockholm/sektion52/nyheter/Sparkrav-pa-raddningstjansten-skapar-risker-for-brandmannen/

Kvalitet, ödmjukhet och en extraordinär samverkansförmåga finns däremot hos tex vår distriktsombudsman, tillika Brandmännens Riksförbunds Avdelningsordförande i Jämtlands räddningsförbund, Håkan Olofsson. Han skriver i http://op.se/opinion/insandare/1.4222803-landstinget-prioriterar-bort-ivpa I stora drag att: ”BRF är positiva till Ivpa vi arbetar för att få utföra detta, ansvaret för att verksamheten dröjer ligger hos landstinget. Vi har med förslaget och med annan påverkan försökt att lösa knutarna för att få igång verksamheten och att verksamheten skulle finansieras fullt ut av landstinget idag går räddningstjänsten back på ett uppdrag man utför åt landstinget.”
BRA Håkan precis så vill vi och överallt om vi bara får under någorlunda ordnade former. Det blir oftast det om man kommer överens lokalt.

Nu ska granen kläs, en dag för tidigt egentligen enligt mitt tycke men om inte, får jag göra det själv. ”Barnen sviker”, och ska på krogen imorgon.
Krogen... hur blev de så gamla och så fort? Hade´

Svårförstått men klarnar det? Nja..

Hörde att Kommunal lagt fram sina avtalsyrkanden och antar att de som vanligt för deltidsbrandmännen yrkat: ”att samtliga ersättningar och tillägg i avtalet höjs med x procent och att värdet på x preciseras under förhandlingarna.” Medan BRF har en lunta och vill förändra helt och fullt.
Otroligt bra med den draghjälpen….
Hörde också om resten, inklusive Bilaga E på någon enstaka rad, och stämmer det jag hört, då behöver inte Kommunal, utan brandmännen draghjälp. Jag är otroligt besviken och hoppas jag fått fel-skvaller men är inte förvånad, oavsett, men:

Vi finns här vi som faktiskt bara företräder brandmän, genom andra brandmän och vi behöver varandra. Det är och kommer bli än mer uppenbart.

Sen såg jag ett nytt grepp inom svensk räddningstjänst som här målas upp i Sydnytt. Se inslaget från utbildningsdagen i Eslöv 9 minuter in här. http://svtplay.se/v/2654681/sydnytt/20_12_19_15?sb,p103349,2,f,-1
Så gör man en tavla. Kanske. Hade´

Kommunal, SKL/Pacta vs BRF

Eller med rubiken; "En Julklapp till BRF" och det klarnar på slutet.. :

När regeringen utredde ” Modern personalförsörjning för ett användbart försvar” fanns i underlaget en jämförelse mot räddningstjänsten. (prop. 2009/10:160, s. 151). …”När det gäller tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän, kan en parallell, såvitt avser frågan om arbetsgivaransvar, göras med
räddningstjänsten och de deltidsbrandmän som finns i det stora
flertalet av Sveriges kommuner. Endast cirka 100 av Sveriges
290 kommuner har förutom deltidsanställda brandmän även heltidsanställda brandmän. Vid årsskiftet 2008/09 var antalet deltidsbrandmän 10 752 personer, medan antalet heltidsbrandmän var 5 167 personer”. Totalt 15919 brandmän

Har man fått uppgifterna från SKL/Pacta eller MSB? SKL/pacta säger i sten att ”för att allmänhetens oro och tilltron till räddningstjänstens arbete skall säkerställas måste rätt siffror användas" och 2010 var de enligt dem:
5400 heltidsbrandmän respektive 10088 deltidsbrandmän. Totalt 15488 brandmän.

Försvann 664 deltidare och tillkom 233 heltidare under 2010?
Tror inte det va´ och om inte regeringen får rätt siffror vem får det då?

Frågar man 118100 säger de: ”I Sverige finns det cirka 18 000st brandmän. Av dessa 18 000st så är ca 4200st larmberedda just nu. Brandmännen göra våra städer mycket tryggare och är ett mycket respektabelt yrke i Sverige nu för tiden. För att bli brandman måste du gå den 2 åriga utbildningen efter gymnasiet som kallas Skydd mot Olyckor (SMO). Trevlig kväll.”

Svaret från 118100 kommer någonstans ifrån det med och jag misstänker starkt MSB men var ett önskesvar som inte stämmer. Inte heller hur man rekryterar; ”för att bli brandman måste du gå den 2 åriga utbildningen efter gymnasiet som kallas Skydd mot Olyckor(SMO)"

Kommunal säger på deras webb, skapad 2008-03-14 och uppdaterad?? 2011-09-06 :-) , att man ”organiserar drygt 5 000 inom räddningstjänsten. Det finns ungefär 550 kvinnor som arbetar inom räddningstjäsnetn, antingen som heltidare eller RIBare. Kommunal fortsätter att satsa för att både rekrytera nya medlemmar och för att öka antalet kvinnliga brandmän.” Stavfelet ”räddningstjäsnetn” är också deras. Sen oroar sig Matts Jangerstad som är ordförande i sektion 52 och huvudskyddsombud inom Storstockholms brandförsvar också över siffrorna. Men… då att yrkesbrandmännen blir allt färre. http://www2.kommunal.se/stockholm/sektion52/nyheter/Sparkrav-pa-raddningstjansten-skapar-risker-for-brandmannen/

Yrkesbrandmännen? Jag trodde Kommunal hade alla under sin hjälm och värnade sina deltidare, men,...och nu blir det intressant, en riktig rysare, för under ”Kommunal i siffror” ger man beskedet att man har 2400 heltidsbrandmän organiserade och 600 deltidsbrandmän. Sidan är skapad 2005-06-20 och ändrad 2011-09-30 men knappast gällande brandmännen. För inte heller här går ekvationerna ihop. Sverige tillhör visserligen länderna med allra högst facklig organisationsgrad och år 2009 var 71 procent av de anställda medlem i en fackförening enligt SCB så:

Om, SKL/Pactas siffror stämmer för 2010; 5400 heltidsbrandmän respektive 10088 deltidsbrandmän, totalt 15488 brandmän skulle teoretiskt 3834 heltidare och 7162 deltidare vara anslutna till ”facket”.
Tittar jag på våra medlemssiffror kan jag direkt då säga att 1: Kommunal har absolut inte 600 deltidare som medlemmar nu om inte organisationsgraden just för deltid, som dessutom många gånger är dubbelanslutna ligger över 96-97% och 2: Det skiljer otroligt lite totalt på heltiden och: Vi ökar stadigt. Tack SKL/Pacta och Kommunal för håller detta i sig är vi i majoritet även per enskild kategori, och inte ”bara” totalt, betydligt snabbare än vad vi förväntade oss.

Vad och hur skall ni göra då-då för nog blir det lite knepigt med ett fackförbund som har ett kollektivavtal, som förvägras det andra har total majoritet av medlemmarna och..vad har då Vision i antal och slår det mot Kommunal eller oss och när vi ändå är där och visionerar; varför har då ett sådan liten aktör i sammanhanget sitt avtal i VÅR bransch? Omvänt eller lika resonemang gentemot oss och det är kanske på det sättet redan nu, att om vi lägger in presumtivt några brandmän till Vision i tänket för den ”otroligt lilla skillnaden”, att vi, egentligen, redan…

Det är roligt med siffror och statistik. Riktigt roligt.
Om man är BRF:are och ”bygger egna vägar” men för ALLA i branschen. Hade´

Fakta..

Det fanns omkring 17 700 personer anställda i utryckningstjänst inom kommunal räddningstjänst 2003. 11 500 (65 procent) var deltidsanställd personal och 4 000 personer fanns ständigt i beredskap.
Drygt 3 000 av dem (75 procent) var deltidsanställda. I 271 av landets 290 kommuner baserades kommunens räddningstjänst helt eller delvis på deltidspersonal och i 156 kommuner (54 procent) hade en räddningstjänst som enbart baseras på deltidspersonal.

Brandstationer med räddningstjänst på deltid fanns på 649 orter i landet.
Brandstationer med räddningstjänst på heltid fanns på 157 orter i landet.

142 av de 210 räddningstjänster som hade deltidsanställda brandmän uppger att de hade problem med rekrytering av deltidspersonal. 297 av de 649 orter där det finns deltidsstyrkor (46 procent) hade enligt kommunerna rekryteringsproblem. I 70 räddningstjänster (33,3 procent) och på 106 av deltidsorterna (16,3 procent) var rekryteringsproblemen omfattande. Så omfattande att kommunen uppger att svårigheter finns att upprätthålla beredskapen. 2003 var andelen kvinnor bland deltidsbrandmän 1,3 procent, 150 av 11 500. Källa: Räddningsverket.

Men…SKL/Pacta uppger den 19 augusti i år, http://www.skl.se/press/nyheter_2/brandmannen-kvar-pa-sin-post att det år 2000 var 5484 heltidsanställda och 10932 deltidare summa 16416 och kallar det fakta. 2010 skulle det varit 5400 respektive 10088 vilket då blir 15488. Det innebär att från år 2000 till 2003 anställdes det cirka 570 fler deltidare och drygt 700 heltidare eller totalt 1284 brandmän.
Någon som tror det?

– ”Det är viktigt att debatten om kommunernas säkerhetsarbete sker utifrån rätt siffror. Annars kan en felaktig bild spridas som gör allmänheten orolig eller minskar tilltron till räddningstjänstens arbete. Vi har undersökt de siffror som presenterades förra veckan och vi ser att siffrorna som rapporterats inte stämmer, säger Ingela Gardner Sundström, ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation.
Jag håller med henne i allt, från detta citat. Sen är resten i hela artikeln ytterst tveksamt. Om man ska vara snäll och diplomatisk.

Varför kan man fråga sig? Och man kan också fråga sig varför SKL/Pacta inte medger att det finns rekryteringsproblem som för många kommuner växt dem över huvudet. Pratar inte en central organisation i Stockholm med övriga landet och vad är då för ”Stockholm tjänstemännen” övriga landet? För BRF är det alla och Sverige är större än man tror och finns hela tiden och de berättar. Berättar hur de ansätts och utsätts och har problem. Otroligt märkligt att inte en service och stödorganisation ägnar sig åt dem istället för pseudofrågor som fungerar om de får vara ostörda. Tex IVPA-larmen. Eller så är det just så att problemen sammanfallit och då visar en betydligt besvärligare och mer komplex verklighet än vad som framförts till Ingela Gardner Sundström och de styrande SKL/Pacta-politikerna. Jag tror på det sista för annars får jag inte ihop det men vad säger det då om ansvaret för ”allmänhetens oro och tilltron till räddningstjänstens arbete”?
Klart vi kör omkull och kör i diket när inte ens grundfakta mellan ansvariga stämmer. Så dåligt. Så otrooooligt dåligt. Hade´

En.. fanfar för SKL/Pacta.

Som en av 16 kommuner och landsting får Bollnäs 500 000 kronor från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. – Syftet som jag tänker mig är att vi ska lära oss att använda skattemedel på rätt sätt, så att det kommer alla till del, säger Erika Engberg (S) socialnämndens ordförande. Bollnäs kommun har tidigare fått 300 000 kronor i samma projekt. För de pengarna studerades bland annat hur försörjningsstödet fördelades mellan kvinnor och män. Och om det skiljer sig något i beslutsfattandet beroende på om det är en man eller en kvinna som söker stöd. Det projektet slutredovisades i december 2010. – Det visade sig att det är betydligt fler män än kvinnor som söker försörjningsstöd, men varför det är så har jag inte fått någon riktigt bra förklaring på, säger Erika Engberg. http://helahalsingland.se/bollnas/1.4208347-bollnas-far-en-halv-miljon-kronor

Få se nu… 300 000 kronor för att se ”om något man inte sett”, och nu får man 500 000 kronor för att se ”hur man använder skattemedel”?
Från SKL? Bra i och för sig men kommer inte projekten i fel ordning och vad-i-hela-…fridens-dagar, är detta? Jag tänker en hel del i banor som gånger 16 vad blir det, och var kan jag läsa mera, och-och-och…
Det blev 12 miljoner + 3 som används centralt innefattande i SKL:s program för hållbar jämställdhet har sedan starten 2008 beviljats sammanlagt 240 miljoner kronor av regeringen, för att stödja medlemmarnas strävan att ge kvinnor och män, flickor och pojkar en likvärdig service.
http://www.skl.se/press/nyheter_2/mer-pengar-till-jamstalldhet

Och det är väl BRA det, kanske, för vilken kontroll och styrning har man på sina pengar, gör de nytta, och åter då, citat: ..”varför det är så har jag inte fått någon riktigt bra förklaring på”, säger Erika Engberg.
Jag är tveksam och mycket fundersam alltså men pengar verkar det finnas…
240 miljoner sedan 2008 och då hade kanske någon skärv kunnat användas för metod, arbetssätt och teknikutveckling inom en del ”tunga” yrken och yrken som verkar vara lite rödflaggade, alltså på andra sätt, kan jag tycka. Var är den centrala styrningen för måste alla uppfinna hjulet själva och ha liknande eller rent av nästa ”samma projekt” och som det verkar, ovetandes om varandra. Hos oss, vet MSB vad SKL/PACTA gör och vet man vad som händer/hänt och görs på Umeå universitet, vid ambulanssjukvården i Gävleborg, polisen i Storstockholm och alla de projekt som funnits och finns vid enskilda räddningstjänster?

Var är samverkan och underifrånperspektivet? Det är bara de stora, riktigt stora härförarna, (och en och annan diktator), som historiskt, lyckats slå eller tvinga igenom förändringar mot ”folkets vilja” eller dess oro. För ett tag. För att sen tappa tag-et. Om-tag, ny-tag och att få del-tag-a vore önskvärt eller rent av förutsättningen om något konkret och märkbart skall ske inom någorlunda tidsramar och inte bara; föda utredande byråkrater. Tror jag. Hade´
(länken till fanfaren får ni om ni klickar på..fanfar, ovan.)

Grunnerier

I internationella undersökningar brukar Sverige inte anses vara korrupt i vanlig mening och det har debatterats en del på sistone. Mest anses då arbetsmarknaden ses som den sektor som är mest korruptionsdrabbad i Sverige. (Vänskapskorruption) Meriter anses betyda litet vid nyanställning. Det är bättre att vara ”en bra person”, som det heter och vilka paralleller drar då jag av och i det? Jag tänker "helhetsbedömningar, inofficiella underlag och hemliga tolkningsbara frågor för dem som ställer dem" och det kan man grunna över och jag med. Tills jag fått svar av några experter på området och som varit delaktiga i dessa studier. Då återkommer jag i frågan. Otolkningsbart och mer direkt..

Nu grunnar jag över om jag ska åka tåg, flyga eller ta bilen på nästa tripp och det är lite mer jordnära men ändå besvärligt. Jag ska till flera ställen och det är svårt att få tidtabellerna att stämma och inte minst med mina egna mötes och förhandlings-tabeller. Jag vill vara framme i tid och sen hem i skaplig tid med. Hur än jag gör blir det att komma hem mitt i natten i bästa fall mellan fredag/lördag och i sämsta på lördag eftermiddag/kväll. Där gick SJ bort.. Flyget med, om jag inte åker bil till Arlanda eller Bromma för här har vi också SJ-faktorn och då blir det dessutom onödigt dyrt. Blir bilen och då handlar det om att gå i säng tidigt ikväll för jag tror, (enligt Eniro), att jag måste åka vid 04.30 för att hinna… 04.30?? det är ju… halv fem!!

Nu.. ska jag då ta fram papper till två dagars jobb, äta kombinerad middag/kvällsmacka och packa då-då. Gonatt.. och hade´

Vem på kortet är i "SJ:s" ledningsgrupp?

En ekonom tror inte på någon eurokrasch 2012 men den andre gör det och dessutom en global rescession. Några svenska politiker vill gå in i eurovalutan nu andra påminner om varför vi inte är det redan och att det fortfarande är en dålig, och just nu, mycket dålig ide´. Samlar du 10 ekonomer och politiker på samma plats så kommer du ha 24 olika åsikter verkar det som när jag sitter på centralen och läser ..allt, i väntan på mitt tåg. Magnus Uggla har nog rätt; -”Vem ska man tro på, tro på, tro på nu…”

"Men vadå-då och humdidum”, tänker jag. ”Snart kommer tåget. Då ska jag arbeta flitigt på min lilla dator igen, sippra lite på en härligt underbar kopp SJ-kaffe och reflektera lite mera och om nått av detta kan slå mot oss. Eller tvärsom. Tittar på tavlan och det är dags och ute på perrongen trängs redan luttrade resenärer i snålblåsten varav jag ”känner” en hel del. Åtminstone så pass man kan när man delar olika äventyr tillsammans fast man inte vill. Hon som aldrig får igång sin dator men aldrig ger upp utan ger sken av att hon kan själv och säkert med den IT-tekniska begåvningen är den som trycker på fel knapp i sitt jobb. Alltså i Riksdagen. Han som är VD i energibranschen och låter hela kupén förstå hans betydelse via sina högljudda samtal. Han som är chef vid Banverket men inte berättat det och ofta tittar ut, ensam, drömmande och bara vid ett tillfälle försagt sig: -Jag sa ju åt dem igår att det inte går att stå på spåret 100 meter ifrån perrongen, det är oacceptabelt, det är för uppenbart det är.. Det sista fick vi aldrig reda på vad det var innan han upptäckte att vi upptäckt att han pratade högt och om sitt jobb och det var nog det viktigaste, för det har fortsatt. Ett antal fler ”kändisar” med och faktiskt en hel del som jag fått som vänner, också, stod där. Och jag. I blåsten. På perrongen…Pling-plong: ”En spårändring. Tåg xxx mot…” Owahooo!!.. och det-går-ju-snart-ju-tankarna smittar av sig till nästintill panik hos 150 talet hugade resenärer när de ska ned, sen upp, sen på rätt ställe på nästa perrong med väskor, vagnar, paket, barn och allsköns..och är alltid lika ”underbar” att beskåda. För oss luttrade. (Jag åker nästan alltid med lätt packning, dator och.. ett utifall-vi-stannar-på-spåret-kit bara.)

Lugnet lägger sig. Över spring och flyttandet, men oron över vad tåget är breder ut sig. (Inte hos de luttrade de har sett tavlan innan utropet..)
Pling-plong: ”En tågförsening. Tåg xxx mot…” , och tåget är framflyttat 13 minuter. Inte 10, 15 eller som det här senare visar sig, 1 timme och 17 minuter, utan 13 minuter. Åt gången, nästan, i en timme och sjutton minuter. Små intervaller och så pass små att de flesta står kvar på perrongen. Den med snålblåst och utan kaffe. (Inte de luttrade som jag, vi sitter i loungen och läser om ekonomer och politiker. Igen.)

Tåget går. I omvänd vagnordning och de luttrade vet vad det innebär på perrongen, till Uppsala och 300 meter till norrut. Jag ska till Gävle. Signalfel. Vi rör oss igen men jag känner inte igen mig helt plötsligt. Är jag helt ute och…vad är detta då-då: Pling-plong: -”Ett meddelade från föraren, pga av öhhh.. problem, (jahaja..), kommer vi att ta en alternativ väg till Gävle och vissa förseningar kommer att uppstå. Vi jobbar med frågan och återkommer med besked om anslutande tåg och bussar”.

Vi åkte över Dalarna och jag var 2,5 timme sen till Gävle vilket är 1 timme mer än vad hela resan skulle tagit och fick 147 kronor i kompensation, (i poäng som kan lösas in mot SJ...), så varför var jag ändå glad, nöjd och flinade.
Jo jag tillhörde dels de luttrade och hade fikat upp mig innan och två gånger, jag hade reservkost i form av godis och dricka och luttrad betyder.. van, härdad eller rent av.. resignerad. Också. Sen började "de stora problemen" ju norr om Gävle, jag kom hem, och att det var så berättade en ”VD i energibranschen” två dagar senare för kupén. Men i sin telefon. Så kan det vara och ofta och ännu mer så tack SJ för att ni förlänger mina arbetsdagar och jag tackar gud att jag tycker om mitt arbete. Älskar det faktiskt. Hade´

Normgivande avtal? In my..

Hej på er och jag är cencurerad idag. Av mina/våra egna. :-)
Tur det, kanske, för jag har tagit del av det nytecknade industriavtalet och det var väl förväntat, i sig, men det som gjorde mig upprörd var det runt, av andra men mer om det sen då-då, och när jag slipper bli "cencurerad".

”Mycket dyrt, anser arbetsgivarsidan, medan facken jublar”, skriver flera medier om avtalet för omkring 300 000 anställda som med sina fackliga parter, Unionen, IF Metall och Sveriges ingenjörer kommit överens. Detta avtal är alltså 0,17 procent högre, sett i årstakt, än det avtal man för någon vecka sedan tackade nej till... eller i pengar cirka 41 kronor och totalt då; 730 kronor mer i månaden för en genomsnittlig industriarbetarlön på 24 300 kronor. ”-Uppgörelsen innebär inte att styrelsen har anledning att ompröva LO-samordningens krav. Särskilt viktigt i de kommande förhandlingarna är kravet på en jämställdhetspott, satsningar på de lågavlönade och förbättrade villkor för de visstidsanställda”, skriver LO:s ordförande Lundby-Wedin och LO:s styrelse har beslutat råda industrifacken att underteckna avtalet.IF Metalls ordförande Stefan Löfven tryckte på att detta måste vara ett normerande avtal och det träder i kraft den 1 februari nästa år och löper till den 31 mars 2013.

När jag läste detta första gången på LO-tidningens webb fanns ett antal kommentarer och när jag skulle kolla upp lite mera... var de borta och artikeln omskriven och ordförandes citat borta. Mystiskt eller kanske inte alls… konstigt. Nyss stod det: ” Men något direkt stöd får han inte från LO för detta. I ett uttalande säger LO-styrelsen att LO:s tre industrifack borde skriva på, men även att LO-samordningens lönekrav på 3,5 procent kvarstår och att avtalsområden med en låg genomsnittslön ska ha ett extra påslag på 100 kronor per månad och person.”

Undrar vad det står nästa gång men oavsett så visar detta en del och tyvärr vad jag mfl. befarat och för mig är det helt otroligt att brandmän överhuvudtaget ställer upp för och underkastar sig detta. Kommer ni vara i LO:s "grupp lågavlönade, få jämställdhetspotter" eller något som helst annat eller har ni er absoluta topp här? Vad händer eller inte,(och är det bra det), med er pension och om ni inte bryr er mera än att låta er tryckas ned av ”det stora förbundets kollektiv”.....

...då kan ni faktiskt ha era låga löner för…det finns alternativ.
I BRF gör vi det tillsammans, för er, bara er. Brandmän för brandmän. Hade´

SKTF och SKAF vs BRF

Lokala fackliga företrädare för Kommunal och Vision (före detta SKAF och före detta SKTF) måste sluta bråka om vilken organisation medlemmarna ska tillhöra. I ett brev från de två förbundsordförandena uppmanas de lokala facken att samverka i stället för att försöka locka till sig medlemmar från det andra förbundet skriver Kommunalarbetaren.

Jag läste ett mötesprotokoll från 1977-06-03 i veckan mellan SKTF och BRF där dåvarande Förbundsordföranden Björn Rosengren för SKTF säger att: ”SKAF och SKTF kommit överens om att ” fackförbund som saknar anknytning till facklig huvudorganisation inte skall få teckna MBL-avtal och om kommunförbundet framhärdade, skulle de stora organisationerna vägra teckna istället. Samma diskussioner och krav hade framförts med kommunförbundet gällande lönebildning. Huruvida detta även skulle gälla BRF framgick inte klart men Förbundsordförande Rosengren påpekar att vid föregående löneförhandling stoppade SKAF löneutvecklingen för BRF:s medlemmar och deltidsanställda brandmän över huvud taget…. ”

Det står mycket, MYCKET mer i detta protokoll mellan parterna och helt klart bekräftar och visar det en hel del som förnekats och väcker tankar men även idéer om framtiden. Läs raden: ”vid föregående löneförhandling stoppade SKAF löneutvecklingen för BRF:s medlemmar och deltidsanställda brandmän över huvud taget….” Vänner, jag skriver om det fackförbund som nu heter Kommunal och som är öppet för alla medlemmar oavsett hel eller deltid. Herregud…

Kör fackföreningar med olagliga karteller, rent juridiskt? Etiskt/moraliskt kan vi kanske lämna därhän och frågan är intressant och innehåller flera ingångar och vinklingar. Om man tänker tanken att en fackförening ”säljer en produkt” och får betalt i form av medlemsavgifter och överför den tanken till näringslivets regelverk? Om man tänker tanken att kommunförbundet, då, accepterar eller rent av uppmuntrar detta?

” Fackförbund som saknar anknytning till facklig huvudorganisation inte skall få teckna MBL-avtal och om kommunförbundet framhärdade, skulle de stora organisationerna vägra teckna istället” liknar hot och infiltration av samhällsapparaten och drar tankarna till en annan en kontroversiell och mäktig förgrundsfigur för en fackförening; ”Jimmy Hoffa”. Oavsett och det tragiska är att svaret på frågan vilka som är förlorarna är att; det är arbetstagarna.
Oavsett medlemskap!! Vinnarna är arbetsgivarna och det syns i löneutveckling och vart grunduppdraget och yrket kanske är på väg.

Det finns dock hopp och det är BRF och nog är det väl på tiden att någon annan får chansen för hur länge kan man låta någon/några misslyckas? Till andra betalar, visserligen allt färre, gladeligen 2-3-400 mer i månaden för ett abonnemang, en tjänst, som dels inte fungerat och som inte är bättre utan sämre än konkurrentens, och för mig är det en gåta. Krånglar ens teleabonnemang, för 199 kronor totalt, eller man får ett för 169 kronor, byter man. Här kan man tjäna flera gånger detta belopp i månaden och få samma eller bättre service, ”mer kräm och bättre täckning” i bransch- och yrkes-frågorna och… slippa Hoffa-funderingar mot sitt fackförbund. Alltfler ser detta och det gläder oss så kom du med eller berätta för en kamrat som inte "sett ljuset".
Tillsammans gör vi skillnad, det är verkligen dags nu. Hade´

80g Smedjebacken och lite SJ

Nu ska vi se… Peter-petimeter tänker till.
Ett business, 80g hålat eller ohålat kopieringspapper ligger i kartonger om 2500 ark. En pall innehåller 48 kartonger och köper man en pall ”får” man då 120 000 papper till en kostnad av ungefär 8,3 öre papperet. Just nu!.. till 9990 kronor. Men, också, en iPad2 på köpet, (wahoo), av en av våra leverantörer. Den kostar enligt prisjakt.nu 3 956 kronor och vi skulle behöva några till våra nya ombudsmän. Då får man alltså egentligen papperet för 9990 minus 3956 som blir 6034 kronor eller ungefär 5 öre arket. Nu vill man ha en frakt på 809 kronor! (cycklar man ut med papperet?) och det tillkommer moms och vi är inte momspliktiga så egentligen blir det lite till, 11 respektive 8 öre och... var gör man av en pall och får man ha den ifred?

En annan av våra leverantörer ger oss priset 4,8 öre och då får vi kartongerna levererade från 1 till hel pall gratis, slipper lagringsproblem och kan göra en bra affär med flera iPaddar då vi inte bara behöver en.

Sånt kan man roa sig med när man sitter på tåg och inte kan prata i telefonen och en leverantör föll just bort, gissa vilken? Men sensmoralen är att det sällan är som det ser ut att vara och:

I Smedjebacken, i Dalarna, är två personer klädda som brandmän ute och ”kontrollerar brandskyddet” men ingen vet vilka de är. Klart är att de inte är brandmän och då troligen har annat i kikaren. http://www.dt.se/brottsplats/1.4172599-varning-for-falska-brandman

Sen brinner det som tusan nu och dessvärre med tragisk utgång på flera ställen. Vår nyhetsbevakning rapporterar om flera dödbränder senaste dygnen, och ännu har vi en bit till och efter storhelgerna… Håll i och håll ut. Hade´

IVPA vid Färgelanda och Orust

I Färgelanda och på Orust rycker inte brandmän ut i väntan på ambulans. Detta trots att färre ambulanser hinner fram i tid än i NU-sjukvårdens övriga kommuner skriver man i artikeln:
http://bohuslaningen.se/nyheter/bohuslandal/1.1454522-orust-och-fargelanda-vantar-pa-en-losning

”Mellan 15 och 38 procent av de 75 akutlarm som inträffade i Färgelanda under årets första åtta månader nåddes av en ambulans inom 20 minuter och genomsnittsmål är 90 procent” står det med, och jag förstår inte.
Är det 15% i Färgelanda och 38% vid Orust eller något mittemellan för dem tillsammans eller tvärs om och sen är detta mål, fel använt, ett riktigt dåligt mål egentligen för en hel region. Har du ett område med säg två-tre städer och resten mindre orter och landsbygd, behöver du bara ha bra täckning på de två-tre städerna för att uppnå det och kan då med lugn och ro dra ytterområdenas resurser och lägga dem i städerna. Jag vet och har själv fört den argumentationen när jag klarat mina övergripande mål som ansvarig men ändå haft bekymmer i vissa områden. Närhet, likhet och samma villkor är svårt men det blir inte bättre med otydlighet i för övergripande och trubbiga mål om man inte förklarar vad man menar och hur det slår i praktiken.

Kommunernas chefer säger att de är positiva till IVPA och vill men, och det var ett roligt uttryck; ”-väntar kraftfullt”. Tyvärr lär man nog få fortsätta med det för Nu-sjukvården säger: – ” Tanken är att alla räddningstjänster ska vara med på sikt, men det är en komplicerad sak, organisatoriskt. Det är en process som tar tid, man får ta en kommun i taget.” På byråkratiska betyder det att man inte vill för av alla Sveriges kommuner är man snart ensamma och om de övriga klarat av det.. komplicerade. Man har drygt 200 kommuner att titta på och ett antal landsting och så kallade sjukvårdsregioner och har de löst det borde man ju rimligen inte behöva uppfinna hjulet. Kvar är då personalen och om de vill/kan och, det där facket. Som sägs vara motståndare men inte är det utan sedan 20 år tillbaka verkat för IVPA och samverkan i och om detta. De borde då inte heller vara några större problem att prata med… Om man vill alltså. (H)jul:en står för dörren så det är bara att öppna ju.. Hade´

En bock en mus och ..Orvar

Är det kommunledningen i Gävle som i PR-syfte tuttar på eller är det en feministisk konspiration som symboliskt bränner ”bocken" eller rent av den civila olydnadens konkreta framgång över att julens kommers och vidrigheter göms under traditioner och religion? Djupt va´.. :-), men vad vet jag, mer än att den har brunnit igen och Gävle har sorg och det pratas inte om annat trots: Att Brynäs är i serieledning och jag inte lyckas fånga den gäckande söta musen som ställer till det i det Berghska hemmet. Den fulingen har nu två nätter efter varandra käkat upp osten och först utan att fällan slog igen och inatt, efter att den gjort just det.
Musen vs Peter 2-0 och nya fällor och nytt bete skall införskaffas under eftermiddagen för nu är det prestige i detta. Inte minst för jag har en blånagel med efter riggandet av fällorna så på´t igen, muhahaha…

Annars fångade Sibbhult mitt intresse idag. En bra artikel från Kristianstadsbladet som beskriver lite om rekryteringsproblematiken men ändå andas positivitet, arbetsglädje och inte minst kamratskap.
http://www.kristianstadsbladet.se/ostragoinge/article1582496/Deltidsbrandman-efterlyses.html

En rekryteringsproblematik som inte finns och är överdriven enligt SKL/Pactas experter. Idag var det i vårt nyhets-sök-system, från dygnet som varit, 7 artiklar relaterat men det är ju bara artiklar och inte något vetenskapligt bevis. Anar ni en frustration över ”proppen-Orvar” i frågan för hur skall man kunna åtgärda ett problem om ena parten inte ser det och varför i hela fridan berättar inte landets räddningschefer samma sak till SKL/Pacta som de gör till oss? Vi är ju till 99% överens om vad, hur och att detta problem egentligen redan växt oss över huvudet. Men så var det ”Orvar” då…

Jag släpper detta, just nu och ytterst tillfälligt, för nu handlar det om att göra fredag. Avsluta så mycket det bara går och lägga en del till ”helgfunderandet” och förbereda det sista till nästa vecka. En vecka som kommer innehålla en hel del resande och ett antal spännande ärenden. Om SJ vill.. Oavsett så är det mycket som händer nu och vi flyttar fram positionerna betydligt mer än vad som märks, alltså vad vi kan berätta nu men det kommer att ge sig så, har du en arbetskamrat som ännu inte är med i det vinnande laget och hjälper dig och oss i det arbetet med sitt medlemskap kan det vara ide att upplysa honom/henne om varför du tycker vi är bra och att tillsammans kommer vi att göra branschen bättre.
Till sist så såh jag att Krisinfomation.se nyss skrev om det jag skrev om igår men att MSB eller Tjugofyra7 inte... hunnit än, trots att MSB är tillsynsmyndighet. Alltså om det nya regeringsuppdraget om utalarmering mm. Ha en trevlig helg på er. Hade´

Samhällets alarmeringstjänst ses över

Och… så har då Regeringskansliet idag gått ut med ett pressmeddelande:

Samhällets alarmeringstjänst ses över
Regeringen har idag beslutat att tillsätta en utredning som ska se över Sveriges alarmeringstjänst.
- Det offentligas förmåga att hjälpa är en grundpelare för att människor ska känna trygghet i sin vardag. Man ska kunna lita på alarmeringstjänsten när man är i nöd och ringer 112, säger försvarsminister Sten Tolgfors.

Regeringen anser att alarmeringstjänsten bör anpassas till hur Sveriges krisberedskap idag är utformad, den tekniska utveckling som skett de senaste åren, samt till de behov av alarmering som finns. Särskilt viktigt är att säkerställa en sammanhållen och obruten så kallad larmkedja för att öka säkerheten och tillförlitligheten vid larm.
Den särskilda utredaren utses inom kort. Utredaren ska:
-Kartlägga nuvarande alarmeringstjänst och anknytande tjänster.
-Beskriva konsekvenser av att flera operatörer tillhandahåller tjänster för utalarmering m.m. av resurser för hjälpinsatser inom allmän ordning, säkerhet och hälsa.
-Föreslå vilka delar inom allmän ordning, säkerhet och hälsa som ska ingå i samhällets alarmeringstjänst.
-Föreslå hur verksamheten ska vara organiserad utifrån alarmeringstjänstens betydelse när det gäller allmän ordning, säkerhet och hälsa.
-Ta ställning till hur det offentliga åtagandet ska avgränsas, utformas och finansieras.
-Analysera ansvarsfördelning mellan stat, kommun och landsting.
Uppdraget ska redovisas senast den 14 december 2012.

Strategisk kommunikation

Wikipedia förklarar strategisk kommunikation: ”Strategisk kommunikation är ett begrepp som beskriver kommunikationens roll i en organisations eller företags arbete med att uppnå sina övergripande och strategiska mål. Strategisk kommunikation rör bland annat extern och intern målgruppsanalys, övergripande budskap, tidplaner, val av kommunikationskanal och andra förutsättningar för både kontinuerliga kommunikationsinsatser och mer tillfälliga informations- eller reklamkampanjer. Den strategiska kommunikationen utformas i nära samarbete mellan organisationens kommunikationsansvariga, ofta med yrkesrollen kommunikationsstrateg, och den högsta verkställande ledningen.”
Det märks att det inte är någon vanlig dödlig som skrivit utan en byråkratkollega så vi tar det på vanlig svenska och förkortat:
Syns man inte finns man inte och det gäller att äga informationen för att skydda varumärket och uppnå målen.

”Rätt” information eller mer kanske kommunikation där information ingår och är lite vidare och mer, gör nästan det omöjliga möjligt, om det görs professionellt. Helst ska naturligtvis det vara proaktivt och planerat men man bör även vara på tårna för att bemöta och vända eller ibland stödja och förtydliga. En nulägesanalys, en planering och sen kör man sitt budskap enligt plan a och följer noga utvecklingen. Funkar den inte sätter man snabbt in plan b eller c för att vända och vrida till det mot det önskade. Ungefär, och detta är ett otroligt viktig ledningsverktyg och ingår i alla framgångsrika organisationers verktygslåda och tänk efter lite nu; vilka går det bra för och vilka dåligt och hur har kommunikationsapparaten fungerat och har man rätt personer som fått stå fram och ta ansiktet på debatten/frågorna? Har man överhuvudtaget tagit frågorna eller framstår man som tandlösa, otydliga oengagerade och/eller rent av maktfullkomliga även om man försökt och ja, detta är svårt i sin enkelhet.

Ett råd och ett tips är att ”kritiskt granska” och ”tänka tvärsom” .
Vem är hon/han och för vilken/vem kommunicerar man? Vad brukar man ha för hållning i denna och andra frågor och vad är deras mål och tanke nu? Är det de som är källan, initiativtagarna, eller spelar de på ”bollarna på banan” och vad kommer sen, en fortsättning eller är detta ett avslut?
Att sätta sig in i varför/vem/vilka och varför just nu ger en hel del nyttiga tankar som ger bra frågor om än du har dem för dig själv när du ser/hör/läser av ”kommunikation”. Eller rent av sitter i ….en förhandling.

I en av flera företags självpresentation som jobbar med just detta, och de är många, kan man läsa: ”Vår mission är att skapa vinnare genom kommunikation och vara den mest attraktiva mötesplatsen för dem som vill använda kommunikation för att uppnå mätbara värden. Vi levererar strategier, råd och förhållningssätt för våra kunders kommunikation och agerande. Vi ger råd om vilka konsekvenser olika beslut och händelser kan få, och bidrar till att skapa bästa möjliga handlingsutrymme och förtroendekapital genom aktiv och nära rådgivning”, och det stämmer nog riktigt bra det. Dessa företag och/eller den egna resursen i detta är oerhört betydelsefulla för hur vi skall uppfatta saker. Ett strategiskt ledningsinstrument så tänk er för och tänk till: Varför/vem/vilka och varför just nu och jag kan inte låta bli att till slut citera Arbetarbladets reportage om Juholts Gävlebesök. Enligt reportaget fick han bland annat träffa en grupp italienska ungdomar. Till dessa ställde då Juholt frågan om de lärt sig någon svenska och sa: ”The most important swedish word is fika”. ”Fika” är ett av italienskans ord för… det kvinnliga könsorganet, och det uppskattades… inte. Det går bra nu för det ”varumärket”, och har det något med kommunikation att göra det med? Hade´

SOS-sjuksköterske domen

SOS-sjuksköterskan som åtalats för grovt vållande till Emil Linnells död friades av Stockholms tingsrätt. Tingsrätten anser inte att det går att bevisa att Emil Linnell skulle ha överlevt ifall sjuksköterskan hade skickat en ambulans men, bedömer att det utan tvekan ålegat SOS-sjuksköterskan att skicka en ambulans. Med hänsyn till patienters trygghet och förtroende för sjukvården så anser tingsrätten att sjuksköterskans underlåtenhet är så klandervärd att den utgör straffbar oaktsamhet. – ”Det är klart att vi alla inser att det här har gått helt snett. Men jag menar att man måste kunna göra fel, fast man sitter på SOS Alarm”, säger försvarsadvokaten.

Juridik är svårt det och ska inte blandas ihop med känslor eller sunt förnuft, skulle man kunna uttrycka det. Tingsrätten har kanske gjort rätt rent juridiskt då åklagaren.. schabblat? och åtalat för ”vållande till annans död” och då måste det bevisas att utgången blivit en annan om han verkligen hade skickat ambulansen och det kunde han uppenbarligen inte här. Kanske kan man det i Hovrätten för enligt alla artiklar som jag läst ska domen överklagas. Åklagare Gunnar Fjaerstad anser att domen är välskriven – men fel. – Tingsrätten har både grundligt och välformulerat redovisat skälen till sin friande dom. Sedan ställer de väldigt höga beviskrav för mig. Jag skulle bevisa vad som hade hänt med Emil om han hade fått en ambulans. Det är oerhört svårt att bevisa. Det är omöjligt att bevisa vad som skulle ha skett i samband med något som aldrig skedde, säger han, och då förstår jag varför det inte blev mera, annat och därför står ordet ”schabblat” i stycket ovan. Kan det vara så att dels glömde han att medicinska frågor till största delen vilar på evidens och vetenskaplig grund och visst går att efterkonstruera om än till sannolikt och inte bevis i vederbörlig mening bara det finns vissa parametrar att utgå ifrån.
– Vare sig jag eller tingsrätten ska sitta och spekulera om vad som sedan hade skett på sjukhuset. Det är klart han hade fått vård, och vården börjar ju redan i ambulansen, kommenterar han. Helt rätt i sak men det är därför jurister är jurister och läkare är läkare och varför finns inget gjort i detta då från dem som inte behöver spekulera utan kan lägga fram fakta? Konstigt, kan jag tycka och sen när jag ändå tycker, ser jag väldigt lite från den ”vinnande sidan” som rör struktur, direktiv, arbetssätt och grunderna för det systemfel som kan göra att samma sak sker igen även för en vanlig SOS-operatör. Vanlig alltså, då jag efter att ha hört detta ärende så många gånger och från så många vinklar vrår anser att den här mannen måste vara ett ytterlighetsfall och en klar felrekrytering till ett sådant här arbete. Jag anser att grunden till varför detta skett, sker och kommer att ske fler gånger helt kommit bort och det är inte en personfråga utan en organisatorisk. Lednings och ekonomisk fråga och det blir inte lätt att få bort den tanken som cirkulerar och uttrycktes så här av någon på insändarsidorna:

112 - Lätt att slå.
112 - Ring till du blir blå!

Otroligt tråkigt och gravt beklämmande, i och för, något som skulle kunna och måste fungera och som hade en rätt ansatts och tanke. Förr. Men, jag är fortfarande "för och positiv" till SOS-Alarm, i grunden, och hoppas de får möjligheterna att komma tillbaka och utvecklas om än... de har en väg att vandra. Hade´

Brandmäns.. cancer

Devisen är enkel och återkommer i varianter och handlar lite om ”rättvisa”, också, här uttalat av Edmontons brandchef Ken Block; "Brandmän är kända för att utsätta sig själva för fara för det allmännas säkerhet, och från mitt perspektiv, måste vi ta hand om människor som är villiga att göra det."

Manitoba blev den första provinsen i Kanada och en av de första platserna i världen att godkänna cancer som arbetsskada för brandmän. Det var 2002 efter många vetenskapliga undersökningar som visade att brandmän löper större risk att få vissa cancerformer än allmänheten. Tex. hjärn, urinblåsa, testikel, prostata, njurcancer, non-Hodgkins lymfom och leukemi. De är relaterade till exponering för bensen och PAH (polyaromatiska kolväten) som exponeras i bränder och där kemikalier absorberas främst genom huden. Många av dessa cancerformer ger sig till känna efter fem till 20 års exponering och smyger sig på. Det är inte den enda branden utan flera. Projektet Friska Brandmän som ni kan läsa mer om här, xxx är ett förebyggande arbete som syftar till att minska riskerna och förutom det satsar naturligtvis Brandmännens Riksförbund för att Sverige skall komma efter i lagstiftning och regelverk så undertecknad, eller vem som helst, får säga som vännen Peter Marshall, nationell sekreterare i BRF;s motsvarighet, facket för brandmännen i Australien, men då för svenska brandmän: "Ingen större gåva kunde ha getts till brandmännen och deras familjer än den här lagstiftningen”. Hade´

http://www.edmontonjournal.com/news/Edmonton+fire+chief+helps+push+Australia+reform+firefighters+cancer+coverage/5775589/story.html

"Sjukt" SOS-Alarm?

Socialstyrelsen kritiserar SOS Alarm för allvarliga brister i bedömningarna av ambulansutryckningar efter att ha fått in drygt 50 anmälningar från hela landet om långa väntetider på ambulans, eller att ambulans aldrig skickats ut. Sen visade Kalla Fakta att det senaste året hade 123 larmoperatörer och sjuksköterskor sagt upp sig från SOS Alarm i Sverige, motsvarande var tredje schemalagd operatör och sjuksköterska. De beskriver den låga bemanningen som samhällsfarlig och vittnar om långa arbetspass utan tid för toalettbesök eller matpaus och så vidare och ja, det är nog sant det med men; var ligger grundproblemen?

Jag har skrivit om detta förr, faktiskt tiotalet gånger, som tex. här: http://brf-peter.blogspot.com/2011/07/sos-alarm-ambulanser-och-brandbilar.html Otroligt märkligt att inte pudelns kärna berörs mer, ”vad har beställarna, kommuner/landsting/staten som dessutom/tillika är ägarna för direktiv i sina avtal med SOS-Alarm?” Kort, vad faktiskt utsätts, operatörerna för? Jag menar inte en enskild operatör, för naturligtvis finns avarter även här, men den operatör som inte frågar, vänder och vrider lite i sina samtal för att få en klarare bild när den är osäker kommer snart att ha hela ambulansflottan upptagna med att åka runt på bom-körningar eller skjutsar ”friska” människor till akuten. Så ser det ut. En normalstor svensk stad med runt 100 000 invånare har kanske fyra, fem, ambulanser att tillgå dagtid och under natten två eller tre. De är hårt nyttjade och en enda längre transport till ett universitetssjukhus gör att man har en mindre resten av den dagen eller än värre, den natten. Vid brist lånar operatören av granndistriktet på så kallade passningar och det kan vara en av det distriktets två eller kanske rent av den enda ambulansen och så var hela området desarmerat och har längre insatstider. En ambulans tar en patient och från larm till åter ledig inkluderande framkörning, vård i hemmet, transport till sjukhus, överrapportering till akuten och återställande av fordon…

SOS-operatörerna är själva underdimensionerade och därför slutar de, sägs det, men de har om möjligt ännu knappare resurser att hantera. De flesta förstår inte hur små resurserna är egentligen och hur svår ambulanslogistiken blir som följd av detta. En enda trafikolycka med fyra-fem skadade, två personer i den ena bilen och två-tre i den andra är de osannolikt.., påverkar ofta ambulanssituationen i många distrikt och i flera län och det vet operatören, hela tiden, som då naturligtvis vill hålla i sina ambulanser till rätt transporter och inte låta dem köra…(jag höll på att skriva akuta nageltrång, fylltranor och jag-har-minsann-rätt-och-betalar-skatt-aktivister.) Förutom bom-körningarna. Med de resurser man normalt hanterar finns inte ens någon realistisk möjlighet att skicka ambulans på det som ”larmas” om. Även om det direkt kanske fanns inom ramen för det så kallade medicinska indexet, operatörens riktlinje och Bibel, utan man måste försäkra sig vidare att det stämmer. Annars blir man tom på bilar och även om inget hände, blir man som bäst utskälld av den frustrerade ambulanspersonalen. Som då var på bomkörningen och letade eller hamnade på det ”akuta nageltrånget”.

Att vara SOS-operatör måste vara ett av de värsta jobb man kan ha. Jag vet lite vad jag pratar om för jag har varit det om än det då fanns mer resurser och var på Hedenhös tid. Jag har varit larmmottagare och utförare från ambulans samt brandkår, befäl och tjänsteman i beredskap och senare även varit såväl beställare av tjänster som upprättare av styrdokument från landsting och kommun till dem. ”Så vill vi att ni ska sköta logistiken och dirigera våra resurser”, kort, men med mycket, mycket mer. Att när det sen inte fungerar vill vi att ni tar på er skulden, hela skulden stod det inte någonstans. Så, det är märkligt, mycket märkligt och kan det ha att göra med att det är Stat, kommun och landsting som äger ”firman”? Att om man tittar på namnen och varifrån de kommer i styrelser centralt, i de respektive lokala organisationerna samt även i de ”granskande” myndigheterna, så ser man band och linjer. Såväl tjänstemanna som politiska men det verkar inte vara något som gör yrkeslivet enklare för larmoperatören…

Den enskilde larmoperatören har inte ens den teoretiska möjligheten att klara sitt jobb som den normale svensken, utan kunskap i och om detta, tror. Med de resurser de har tilldelade, de direktiv och styrdokument och de verktyg de har till sitt förfogande men tro inte det blir bättre med privata alternativ. Jag har sett och arbetat åt de privata med, men det är ägarna det är fel på, eller beställarna, eller om de är samma, eller om/och/eller hur det hänger ihop....
Det, det borde Kalla Fakta eller Uppdrag Granskning ha tittat på, tror jag. Hade´