Utfall, infall eller ren strategisk planering?

Brandmännens Riksförbund har genomgått en modernisering i många delar under de senaste åren och visst, det har varit jobbigt men är gjort och vi är rustade. Våra grundläggande mål och inriktning är samarbete och samverkan och att välja våra strider och bara om vi behöver. Att alltid försöka se positivt och hitta lösningar först och vår nya förhandlingsutbildning har rön från handelshögskolor och universitet och då utifrån forskning och evidens i vad som fungerat, fungerar och omvänt, inte. Vetenskaplighet och anpassning till den nya tiden tillsammans med nya samverkanspartners utanför den fackliga sfären har ersatt delar av det mer traditionella. Naturligtvis har vi behållit rötterna och är stolta över vår historia men är så pass ödmjuka att vi inte är glada över allt. Misstag gör alla och ser man dem slipper man göra om dem. Vad man kan eller bör göra vid just ”inte-situationer”, när samverkan och samarbete alltså inte fungerar är mycket och inte minst i det rent vanliga fackliga spåret och regelverken runt det. Vi både har och inte har kollektivavtal tex och skulle jag vara central arbetsgivarorganisation såg jag numera bums till att vi bara hade avtal och inte på något sätt stod utanför. BRF kan ju nyttja det bästa ur två världar där den ena är stridsåtgärder och den andra ”förbjuder” dem. Men, till spåret och tanken med just detta inlägg för en rad olika områden skall behärskas och naturligtvis på ett sådant sätt att organisationen blir effektiv, attraktiv och syns och i det spåret finns ”påverkan och marknadsföring”:

Robert Caldini är en av de främsta forskarna kring påverkan. I sina experimentstudier har han identifierat sex typer av grundläggande påverkningsmönster hos människor skriver den utmärkta VD-bloggen tex., (jo då vi är ”moderna kompisar”), och förklarar:

Återgäldande
Människor upplever sig stå i skuld till de som gett dem något. Det är en närmast evolutionär princip enligt Cialidni – de samhällen som lever efter återgäldandets princip får en konkurrensfördel och överlever längre. De individer som behöver hjälp, ber om det och får det för att de andra vet att de får tillbaka. Vi har en drift att försöka ge tillbaka det vi fått. Alla relationer bygger på den här principen. Ofta avvisar vi den ”fordran” som uppstår genom att till exempel säga ”ingen orsak” eller ”det var väl inget”. Men vi kan också välja att förstärka den med till exempel uttalanden som ”du skulle ha gjort detsamma för mig. Vilket erbjudande ger man först: Det dyrare eller det billigare? Börja alltid med det större, menar Cialdini. Säger de nej, be om något mindre (kanske det du egentligen är ute efter). Motparten känner sig i skuld och accepterar.

Knapphet
Begränsad tillgång skapar större efterfrågan. Om man förklarar varför en viss idé, tjänst eller produkt inte går att hitta någon annanstans, så påverkar det motparten att vilja ha den. Det gäller även information: ”Det är bara ett fåtal personer som får veta det här” är mer övertygande än om alla får veta det. Exklusivt material, exklusiva erbjudanden, ”bara hos oss”, bara under en begränsad tid; först-till-kvarn..

Auktoritet
Auktoriteter som läkare, jurister, företagsledare och politiker har en stark påverkan. Men det är egentligen inte auktoriteterna i sig som har förmågan att påverka oss, utan de attribut som vi associerar med auktoritet. Vita läkarrockar, titlar, latinska uttryck med mera. Det auktoriteter ofta gör kan också användas i affärssammanhang, till exempel presentera svaga punkter först och de stora fördelarna sist, för att skapa trovärdighet och bygga pålitlighet. Visa upp intyg, diplom, certifieringar, hänvisa till trovärdiga källor, använd referenser. Visa vem som ligger bakom företaget, beskriv medarbetare och expertis, uppdatera kontinuerligt, undvik misstag, gör tester på hur trovärdiga personerna upplevs.

Åtagande och konsistens
Har man åtagit sig något, eller tänkt på ett visst sätt, så vill man hålla kvar vid det. Vi har en otroligt stark drivkraft att visa oss starka, att visa att man har rätt är ett evolutionärt betingat beteende. Den som redan är kund hos ett företag är naturligt mer benägen att köpa mer från samma företag, även av helt andra produkter. Och den som köpt något som de är neutralt inställda till, har en tendens att med tiden tycka om produkten mer och mer - de rättfärdigar sitt eget köp, ”det här var ett bra köp!”. Principen används i till exempel slogantävlingar, interaktiva spel och genom att låta kunden delta i produktutvecklingen. Man uppmuntrar konsekvent beteende genom att hänvisa till tidigare köp, låta kunden steg för steg fatta viktiga till synes små beslut i riktning mot köp, låta kunden själv beskriva och skapa sitt behov.

Sociala bevis
Vi vill göra likadant som människor som liknar oss. Vi fattar beslut utifrån hur de som liknar oss gör. Grupptryckets makt. ”Många andra människor gör så här, så det måste vara rätt.” Det är helt enkelt ett av hjärnans sätt ett spara energi. Det som ligger högst på topplistan säljer mest, inte för att det egentligen är bäst utan för att flest andra köpt det. Cialdini har testat principen om sociala bevis bland annat på hotell. Först satte man upp skyltar med texter som ”Tänk på framtida generationer, återanvänd din handduk” och ”Samarbeta med oss för en god sak, återanvänd din handduk”. Sen satte man upp skyltar med texten ”Majoriteten av gästerna återanvänder sin handduk minst en gång under sin vistelse”. Den senare texten fick cirka 30% bättre resultat. Tio-i-topplistor över mest sålda varor, referenser från tredje part, visa att andra köpt samma sak, lyft fram en kund ”en dag i rampljuset”, ge köptips, visa recensioner, underlätta för kunden att tipsa sina vänner.

Gillande
Man säger hellre ja till människor man känner och tycker om. Tre faktorer ökar gillande enligt Cialidini. Likhet. Vi tycker om de som liknar oss. Genom att identifiera likheter har man större möjlighet att påverka. Komplimanger. Vi tycker om de som tycker om oss och säger att de gör det. Ansträngningen att samarbeta. Vi tycker om de som går i samma riktning som vi gör.

Är det här viktigt vetande och kan ett fackförbund använda sig av deviserna eller används det rent av redan?
-BRF ger er och har gett….
-BRF är det enda branschförbundet och organiserar bara brandmän och styrs av brandmän.
-BRF har inte alla experter men vi har de som behövs och de bästa för vår bransch
-BRF är och har varit det största brandmannafacket sedan 40-talet

Jo det används redan… och är inte bara känt av BRF och ingår i vårt nya sätt att tänka utan även i att värdera andra.
I det ingår också att "syns man inte finns man inte" så ni som tror att senaste tidens mediabevakning av oss är ett ”utfall”, så tror ni fel. Det är en naturlig del för en organisation som vill vara med och påverka och tror på sig själv och att man kan göra positiv skillnad. Det är våra medlemmar och svensk räddningstjänst värda och i BRF behöver man inte vara anonym eller censurerad. Hade´