skriver GD på ledarsidan idag och klickar ni på rubriken blir ni länkad dit. Nu ska vi se då-då.., ”om trovärdigheten i feministfrågor är en katastrof för Vänsterpartiet att ha dubbelt ledarskap istället för att ha ryggrad nog att rätt och slätt bestämma sig för att ett feministiskt parti ska ha en kvinna som ledare då åtskilliga kommer att se den kvinnliga kandidaten som det feministiska alibit”, vad är då bara en ensam mans ledarskap?
Det är svårt med ambitioner, mål och visioner även om man är politiskt korrekt och i främsta leden i vissa frågor och vill följa lagar/stadgar när man sen ställs inför kompetensfrågor och sunt förnuft. Kanske rent av överlevnad. Ytterst handlar räddningstjänst också om överlevnad men inte den sorten utan för enskilda människor. Väljare typ…
Politiken i det stora landet i väster, och nu med i Sverige, har förskjutits från folkrörelsedemokrati till publikdemokrati och då handlar det om att få fram sitt budskap, att nå publiken, och på ett sätt som uppskattas. En tredjedel av svenska folket bestämmer sig sista månaden vilket parti de ska rösta på och de är i grunden inte intresserade av politik och häpnar över att man skall välja också till kommun och landsting och vadå, kyrkoval. (Jo, jag raljerar och generaliserar. En del.). En annan tredjedel är mer insatta, dvs.de följer nogsamt debatterna om välfärd, arbetslöshet och skatter sista månaderna före valet, men röstar efter egen plånbok i slutändan. En sista tredjedel är oerhört politiskt kunniga och insatta i den ekonomiska politiken och kan lika mycket som politikerna själva, om inte mer. (Ibland inte svårt alls..) De är även insatta i utlandspolitik och har stor kunskap om EU och har även historisk bakgrund och fakta. Generellt för minst 2/3-delar så kan man sammanfatta; Folk är trygga i att de får en välfärd oavsett styre men kanske lite mer för någon person eller någon sakfråga och då var vi tillbaka i publikdemokratin: Man måste kunna leverera från scenerna, vara trovärdig, kompetent, ha humor och likna väljarna eller ge det förtroendet att man som väljare slipper, lita på sig själv och kan luta sig tillbaka och låta någon annan göra jobbet.
Annars når man bara delar av en tredjedel och får liksom tomten på bilden plocka i resterna efter "festen".
Det insåg nog Vänsterpartiet. Om de insett det för sig själva kommer de och fler politiker inse att för vissa yrken fungerar det inte heller med kvotering utan det handlar om att jobba för mångfaldsfrågorna på andra sätt. Göra yrket synligt och med en generell styrning och inte i varje kommun och av olika skäl och med olika förutsättning, attraktivt på fler sätt än ”kamratskap och träningsmöjligheter”, möjligt i metoder, arbetssätt, utrustning, lokaler och att inse att alla kan inte och ska inte bara för att man själv vill. Våga säga nej. Vänsterpartiet vågade eller tvingades, i elfte timmen, och så är politiken, och knappast något långvarigt för en förvaltningschef att hålla i handen när det blåser eller går riktigt fel, så våga ta ställning ni chefer: Organisationens bästa och era medarbetares förtroende eller sätt all er tillit till er egen förmåga, karriär och till era chefers, politikens vilja. Naturligtvis bestämmer den politiska församlingen ytterst men att våga stå upp och förklara konsekvenser och ge alternativ innan beslut är ert jobb och att välja behöver inte betyda en sida utan olika sidor i olika frågor men där alltid organisationens bästa och förmåga bör vara i först rummet. Det blir fel annars och det syns, redan före, vad som kan ske sen. I elfte timmen, när även de som ytterst bestämmer märker att detta var inget bra, och snart är det val igen….
BRF har inlett sin valrörelse och som partipolitiskt obundna stöder vi dem som stödjer våra frågor och de handlar bara om brandmän och brandmän sen får de vara vilka som helst, dvs brandmännen, då alla är hjärtligt välkomna och med lika förutsättningar. Hade´
Frågan är vilken kompetens framtidens räddningstjänst behöver utöver att kunna släcka bränder? Och hur ska den kompetensen införskaffas, genom att vidareutbilda smo-kompetens eller genom att rekrytera specifik kompetens och sedan vidareutbilda dem inom brandsläckning. Kanske en blandning av båda metoderna? Och vems ansvar är det att utveckla framtidens räddningstjänst? Cheferna? Naturligtvis tillsammans med personalen.
SvaraRaderaFå om någon pratar om kvotering inom räddningstjänsten. Sen kan vi klyva hårstrån om vad kvotering är och jag förstår att vissa satsningar kan uppfattas eller misstänkliggöras som kvotering. Men är inte det främst en retorik eller t.o.m härskarteknik i debatten? Vi kan isåfall också diskutera sakligheten för de rekryteringskrav som främjar avställning av vita män inom räddningstjänsten. Är inte det kvotering?
Jag upplever att många inom räddningstjänsten istället för kvotering arbetar med att öka sökandet från de underrepresenterade grupperna till SMO och RIB. Helt i enlighet vad jag uppfattar att BRF förordar?
Se ovanstående som ett försöka att belysa frågorna från lite olika håll. Jag gör inte anspråk på att här täcka in hela problematiken och har säkert missat någon aspekt i mina funderingar som ni som läser kan upplysa mig om.
@ anonym
SvaraRaderaHela ditt inlägg andas axiom.
Du utgår eller låtsas som att om det kommer in fler kvinnor inom räddningstjänsten så blir vi en bättre organisation. Har du bevis på det? Visa mig gärna dem. Med detta sagt så jobbar jag gärna med kvinnor( detta måste man förtydliga varje gång man ventilerar denna fråga), men dessa personer har kommit in på samma vilkor och kriterier som alla andra.
Det enda du pratar om är din egen ideologi, ingen fakta över huvud taget.
@ Anonym 2
SvaraRaderaÅ andra sidan kan man ju i sådana fall fråga sig om vi blir en bättre organisation om vi är fler män i räddningstjänsten, har du bevis på det?
Frågan är väl om räddningstjänsten är bäst på uppdraget mot medborgarna när den är homogen eller heterogen.
Något som är svårare att bedöma är kanske vad som ger bäst effekt: pluspoäng i homogen/heterogenstapeln, kondition/styrkastapeln, utbildning/kunskap/erfarenhetsstapeln mm.
Kan t ex bättre utbildning/kunskap/erfarenhet kompensera för dålig styrka/kondition eller för homogen eller heterogen grupp?
/Anonym nr 3
@ anomyn 3
SvaraRaderaDet är inte upp till mig att bevisa någonting. Det är du som påstår saker som ska bevisa att en blandad räddningstjänst fungerar, samt vad fördelarna blir i det operativa arbetet med fler kvinnor. Än så länge har jag aldrig sett en enda vetenskaplig rapport som styrker detta påstående, men däremot en väldigt massa åsikter, främst från genus och feminist hållet att en blandad räddningstjänst är väldigt bra.
Så återigen, vad är det som blir så mycket bättre att som nu i Södertörn kvotera in kvinnor på sämre meriter sk. Lex Simon W?
@ anonym 3
SvaraRadera"Å andra sidan kan man ju i sådana fall fråga sig om vi blir en bättre organisation om vi är fler män i räddningstjänsten, har du bevis på det?"
Är det förbjudet för kvinnor att söka SMO? Tjejer går väl så vitt jag vet ut med högre betyg från gymnasiet så om ett genuint intresse fanns så borde SMO utbildningen krylla av kvinnor, eller?
Kan det vara så, hemska tanke att kvinnor inte söker sig till räddningstjänsten för att de saknar intresse, inte vill jobba kvällar och helger, inte vill jobba för den lön som erbjuds, inte jobba i en organisation som ständigt saknar pengar, inte jobba i en organisation där personlig utveckling ej existerar, inte jobba inom en organisation där man inte kan göra karriär, inte vill jobba inom en organisation där man ska ta semester i maj alt septembar, inte jobba inom ett yrke där cancer är en sjukdom man kan få ta med i beräkningarna men det blundar arbetsgivaren för m.m.
Jag skrev den första kommentaren och bemöter nu kommentar nummer två i ordningen.
SvaraRaderaIntressant analys du gjorde av mitt inlägg.
Jag får be om ursäkt om jag var otydlig i mitt första stycke. Jag anser inte att varken kön eller etniskt ursprung är något som kan klassas som en kompetens. Det jag funderade över är vilken utbildning, erfarenhet och kunskap som behövs i framtidens räddningstjänst och hur den kan rekryteras. Eftersom jag själv inte har färdiga svar, fakta, men funderingar så ville jag gärna diskutera detta med någon som är väl insatt i frågorna.
I mitt andra stycke funderade jag lite kring hur och varför begreppet kvotering används. Mig veterligen är inte kvotering tillåtet. Dock förekommer det ofta i retoriken när jämställdhet diskuteras. Jag ställer helt upp på att rekrytering ska ske på lika villkor men frågan är vilka krav som är relevanta.
I tredje stycket är jag tydlig med att jag inte har gjort en fullständig analys av läget utan att det just är min uppfattning att många arbetar med att informera om yrket särskilt riktad mot under representerade grupper för att öka urvalet. Diskussionen på din blogg upplever jag senaste tiden har cirkulerat kring Södertörn och Attunda och det kanske inte ger en rättvis bild av det jämställdhets och mångfalds arbete som bedrivs? Men eftersom jag inte vet säkert är jag intresserad om du har andra uppgifter?
Jag visste inte att jag med mina tre stycken uttryckt att det skulle bli bättre i räddningstjänsten om mångfalden ökade. Syftet var att ventilera några funderingar kring frågor som tas upp i debatten om jämställdhet och mångfald. Men min ideologi är att alla mänskor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter (ligger ganska nära det regeringen slagit fast). För mig innebär det inte att alla människor ska arbeta som brandmän, men de som vill det ska inte uteslutas på grund av kön eller etniskt ursprung och de ska antas på lika villkor.
Jag beklagar att vi inte kunde ha en konstruktiv dialog kring detta och önskar dig lycka till i ditt fortsatta bloggande.
vänliga hälsningar
Anonym1
En intressant minidebatt och synd att den slutade här och förhoppningsvis kommer den åter i ett annat forum eller från ett annat blogginlägg rent av. Jag vill bara poängtera att jag alltid skriver under med Peter och inte varit i debatten. Jag hann inte :-) Tack alla eller bägge för bra åsikter och insikter även om jag då inte delar allt. Så ska det nog vara. I en debatt. // Peter
SvaraRadera