"Lite" om pensioner.

De flesta européer slutar arbeta långt före den officiella pensionsåldern och därför går pensionssystemen i EU back och det har skrivits spaltmeter om detta. Här kommer det lite till, och ett alldeles fåör långt för att vara ett blogginlägg men, med tonvikt så småningom, på brandmannapensioner.
Trots att den officiella pensionsåldern ligger på 65 år i fjorton medlemsländer är det ytterst få män som är kvar på jobbet så länge inom EU och mindre än hälften av EU:s kvinnor arbetar efter 55-årsdagen. Det är bara i Sverige som mer än hälften av kvinnorna i åldersgruppen 60 till 64 år fortfarande jobbar och här kommer listan från 2010 med Eurostat som källa över ländernas pensionsåldrar. Kanske det kan vara dags att sluta klanka, bara på grekerna…:

Belgien.
Officiell: 65 för män. 64 för kvinnor.
Verklig: 57.

Cypern.
Officiell: 65.
Verklig: 62.

Danmark.
Officiell: 65.
Verklig: 62.

Estland.
Officiell: 63 för män. 59,5 för kvinnor.
Verklig: 58.
Framtid: Ska vara lika (63) till 2016.

Finland.
Officiell: 63–68, garanti från 65.
Verklig: 59.

Frankrike.
Officiell: 60.
Verklig: 55.
Framtid: Ska bli 62?

Grekland.
Officiell: 65 för män. 60 för kvinnor.
Verklig: 61.
Framtid: Kvinnors ska höjas till 65.

Irland.
Officiell: 65.
Verklig: 60.

Italien.
Officiell: 57–65.
Verklig: 58.

Lettland.
Officiell: 62.
Verklig: 58.

Litauen.
Officiell: 62,5 för män. 60 för kvinnor.
Verklig: 58.

Nederländerna.
Officiell: 65.
Verklig: 58.

Norge.
Officiell: 67.
Verklig: 58.
Framtid: Blir flexibel 2011.

Polen.
Officiell: 65 för män. 60 för kvinnor.
Verklig: 57.

Portugal.
Officiell: 65.
Verklig: 59.

Spanien.
Officiell: 65.
Verklig: 59.
Framtid: Ska bli 67.

Storbritannien.
Officiell: 65 för män.60 för kvinnor.
Verklig: 56.
Framtid: Ska bli 65 för kvinnor 2020.

Sverige.
Officiell: 61–67.
Verklig: 61.

Tyskland.
Officiell: 65.
Verklig: 63.
Framtid: Ska bli 67 till 2029.

Ungern.
Officiell: 62.
Verklig: 57.

Österrike.
Officiell: 65 för män. 60 för kvinnor.
Verklig: 60.
Framtid: Ska vara lika 2033.

I Sverige kan man i hög grad själv bestämma när man vill gå i pension. (Om man har råd, men listan visar att det sker i övriga länder med.)
I Sverige har man rätt att börja ta ut allmän pension vid 61 år men också att få arbeta kvar till 67 år. Man kan också välja sin uttagsnivå, och till exempel samtidigt arbeta och ta ut en mindre del av sin allmänna pension. Har man börjat ta ut sin allmänna pension kan man också göra ett uppehåll för att återgå i arbete, och sedan återuppta pensionen. Dagens allmänna pensionssystem innehåller alltså flexibilitet och någon generell pensionsålder finns inte längre. Vissa yrkesgrupper kan gå i pension även före 61 och exempelvis kan brandmän börja sin pension vid 58 års ålder via en särskild avtalspension. (KAP-KL med Särskild Avtalspension för anställda i räddningstjänsten.)

Avtalspension (eller tjänstepension) är en pension som följer av ett anställningsförhållande, där arbetsgivaren har gjort en pensionsutfästelse. De flesta tjänstepensioner är baserade på kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund, men det finns även individuellt avtalade tjänstepensioner. Avtalspensionens storlek varierar mellan olika avtalsområden. Pensionen beräknas på två olika sätt beroende på riskregleringen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren:
Förmånsbestämd eller Avgiftsbestämd, (även kallad premiebestämd).

En förmånsbestämd pension innebär att pensionen uttrycks som ett visst belopp, oftast som en andel av slutlönen. Det innebär en liten osäkerhet för arbetstagaren, som kan förutse hur stor den slutliga pensionen ska bli, samtidigt som det innebär en större osäkerhet för arbetsgivaren, som inte alltid kan förutse hur mycket pengar som måste avsättas, då slutlönen är en okänd faktor. (Inte för brandmän dock där lönen i princip står stilla och kan räknas upp med lägsta index.)

En avgiftsbestämd eller premiebestämd pension innebär att pensionens storlek bestäms av storleken på de premier som betalas in, tillsammans med den framtida utvecklingen av de inbetalda premierna. Det innebär en större osäkerhet för arbetstagaren, som har svårare att förutse den slutliga pensionen, då denna beror på avkastningen på de inbetalda avgifterna. För arbetsgivaren är däremot förutsägbarheten stor. I Sverige är de flesta tjänstepensionsavtal för personer födda senare än 1972 avgiftsbestämda.

Olika faktorer påverkar dina pensionsbeslut:
-Ekonomer betonar vikten av olika ekonomiska faktorer som pensionsförmögenheten (som avgör vilken pensionsnivå man får) och hur mycket man tjänar på att arbeta vidare.
-Socialmedicinare och andra medicinska forskare lyfter ofta fram hälsans betydelse för pensioneringen.
-Utbildning och personer då med högre utbildning pensionerar sig i genomsnitt senare än personer med lägre utbildning visar forskning. (Man menar nog då att personer i LO-yrken i regel jobbat i över 40 år när de passerar 60-årsdagen och att de även ofta haft fysiskt tunga yrken medan personer med hög utbildning kanske inte börjar arbeta förrän efter de fyllt 25 år. När de jobbat i 40 år har de passerat dagens pensionsålder...)
-Personer med slitsamma yrken har en högre risk att bli långtidssjuka och går ofta i pension i förtid, det visar åtskilliga studier.
-Personer med fysiskt och psykiskt mindre krävande och mer intellektuellt stimulerande arbeten jobbar ofta längre skriver man också i pensionsutredningar och visst, förutsättningar är bättre och är inte speciellt svårt att förstå. Jag är trött på ett annat sätt när jag ”kör skrivbord än brandbil” men jag kan gå från skrivbordet när jag själv bestämmer det oftast.

Brandmän som arbetar i utryckningsstyrka har rätt att gå i pension med särskild avtals¬pension från KAP-KL vid fyllda 58 år eller senare. Förutsättningen är att brandmannen har arbetat i räddningstjänsten i minst 30 år varav minst 25 av dessa år i utryckningsstyrka och du ska arbeta i utryckningsstyrkan vid pensioneringen.

Den särskilda avtalspensionen betalas tills den anställda fyller 65 år.
Då börjar istället den ”vanliga” ålderspensionen från KAP-KL att betalas ut.
Då brandmannen har rätt till särskild avtalspension för arbetstagare inom räddningstjänsten fortsätter arbetsgivaren att betala in pensionsrätt enligt KAP-KL fram till 65 års ålder. Den anställdas pensionsrätt i KAP-KL fortsätter med andra ord att växa trots att hon eller han gått i pension. Men, dvs MEN, då påverkas den allmänna pensionen negativt, eftersom lönen bortfaller. (Räddningstjänsten betalar inte in avgifterna för samhällets Allmänna pension (det som förr hette ATP) under den tiden. Den pensionen blir alltså inte så stor som om du hade arbetat till 65 års ålder.) Under tiden med särskild avtalspension för anställda inom räddningstjänsten är ersättningsnivån 73,5 procent av pensionsunderlaget upp till 7,5 inkomstbasbelopp och mellan 55 och 62,5 procent av inkomstdelar däröver.
(Inkomstbasbeloppet är 44 000 kronor för inkomståret 2012.)

Om du skaffar ett nytt jobb efter din pensionsavgång är huvudregeln
att då minskar pensionen. Pensionen samordnas med annan inkomst och vid samordning minskas pensionen med 73,5 procent av den andra inkomsten. Det görs ingen samordning med inkomster som är lägre än 24 procent av prisbasbeloppet. (Men det görs ingen samordning med inkomster från jobb som du hade redan före pensioneringen.)
Arbetsgivaren betalade en pensionspremie på 4,25-4,5 procent av din lön från 21 års ålder. Under perioden 2007–2010 höjdes pensionsavgiften successivt och från och med 2010 är pensionsavgiften 4,5 procent för alla. Du väljer själv om pengarna ska placeras i en fondförsäkring eller en s k traditionell pensionsförsäkring och om du inte gör något pensionsval, placeras dina pengar i en traditionell pensionsförsäkring med återbetalningsskydd i KPA.

-Det är märkligt att ingen av oss har reagerat tidigare och att våra centrala företrädare har lyckats förhandla till oss ett så pass dåligt avtal, säger Torbjörn Nylander, brandman i Örnsköldsvik i artikeln http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.4218448--vem-vill-ha-brandman-som-inte-orkar-med- och det tycker jag med. Trots att artikeln innehåller mycket som tex den här sammanfattningen; "pensionssystemet räknar inte längre de 15 bästa löneåren när nu är alla år pensionsgrundande och om man går tidigare innebär det en rejäl minskning av pensionsgrund. Med andra ord uppstår ett glapp, mellan 58 till 65, som inte blir pensionsgrundande. Det översta steget på lönetrappen kapas.
– Från 58 fram till 65 år får vi ut våra avtalade 73,5 procent. Sedan kommer smällen och en generell brandman får cirka 6 000 kronor kvar efter skatt. Plötsligt är vi nere på socialbidragsnivå och vi har inte längre råd att gå tidigare", innehåller den inte allt. Det är och slår värre och inte minst för enskilda och vad händer om du inte jobbar operativt vid 58 eller haft några år tidigare, i kommunen, av de 30 och, och , och det är lite olika.

Vad tycker BRF om detta? Jo vi tycker om olika, bara det är lika och bra i grunden, och att man vet om vad man har och varför och vad man kan få.
Här vet man vare sig det ena eller det andra, bevisligen.
Frågan är helt död från de som har haft, har och borde driva den.
58 år är relevant ur många aspekter och de vinster kommunerna gjort på brandmän, inte bara i detta utan generellt, borde försäkra det, andra öppnade regler och för mer individuella val samt inte minst, en högre ersättning. Alternativen är många men för den enskilde är önskan bara en, man måste klara sig på det med.

Det är många delar på något som kan se ut som ett.. spett, alltså borde vara enkelt, men vi är många som vet vem, vad och hur och var det här var och är, eller börjar bli, alltså nästan eller redan orimligt. Lite beroende på den individuella brandmannens situation och vill vi verkligen ha brandmän, generellt förutom ”praktexemplaren”, kvar i utryckningstjänst fram till 65 eller 67 år? Jag tror inte det blir bra generellt om inte hela branschen i grunden tänker till och om och det är nog än svårare det. För hur och till vad omplaceras de om de inte klarar det operativa jobbet som det ser ut idag? Kom ihåg att den verkliga pensionsåldern generellt var 61år i Sverige och alltfler brandmän hankar sig fram över och mer än 58 för att inte bli fattigpensionärer vid 65. Det är inte bra. För någon. Hade´