onsdag 7 september 2011

Nekad hjälp. Igen.


Sanslöst, för nu har det kommit ett till fall, dvs ett till fall till kännedom, som SOS-Alarm anser vara ”djupt tragiskt”. Jill Söderberg 22 år från Timrå i Västernorrland ringde SOS Alarm 3 gånger men fick ingen ambulans och hittades sen död av sin pappa och bror. SOS Alarm slår i från sig ansvaret och hänvisar till Västernorrlands landstings sjukvårdsrådgivning och de tillbaka till SOS-alarm samt hänvisar till Socialstyrelsens utredning.

Varför i hela världen synar ingen det fullständigt givna för alla som vet och kan något om denna bransch; vad har ambulanssjukvården/landstinget för direktiv i sitt avtal med SOS-Alarm? Jag sätter en månadslön på att det och ambulanstätheten, läs brist på ambulanser, tvingar operatören att ”hålla på” ambulanserna. Spariver och oförmåga att se beredskap som inte nyttjas för arbete/transporter som något som skall fyllas till bristningsgränsen är den enkla sanningen. Exakt samma feltänk finns inom alla jour/beredskapsyrken, inklusive räddningstjänsten, från pappersstrateger. Tid där man ”bara väntar” på larm måste fyllas med fler uppdrag och vips har man för många, fel typer av updrag eller måste utföra dem utanför sitt egentliga insatsområde.

SOS-Alarm och sjukvårdsrådgivningarna må kanske inte vara helt klockrena men rätt ska vara rätt, så leta där grundfelen finns egentligen: Hos verksamhetsföreträdare och beslutande politiker i primärorganisationerna som Ambulans och även Räddningstjänsten.

På ren svenska; skit in ger skit ut, om det ska vara så förbannat svårt att förstå andra ordval. Under tiden dör människor för att man håller varandra om ryggen. Eller hur ska man tolka att man försöker tiga ihjäl problemen från de inblandade och dessvärre även från Socialstyrelsehåll.
SOS-Alarm som i delar tror sig vara en myndighet men inte är det, ägs av stat/kommun/landsting och skriver dessutom avtal "med sig själva", i praktiken, och kan det vara ett eller några skäl ytterligare i denna tragiska historia?

Oavsett är detta så sanslöst, och enkelt, egentligen, att jag vägrar tro att normalbegåvade undersökande byråkrater inte inser eller förstår hur det hänger ihop och då blir frågan; varför berättar de inte så man kan göra något åt det? Kanske är det lättare att ”hänga ut” en vanlig människa, en larmoperatör…
Jag tror det, och jag har jobbat för, med och mot alla inblandade inklusive SOS-Alarm. Skamligt får bli avlutningsordet. Hade´ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13579442.ab

1 kommentar:

  1. Jag förutsätter att en någorlunda kompetent journalist inte skulle ha något problem med att ta reda på hur ambulansverksamheten egentligen fungerar och vilka som sätter ramarna och resurserna. Både från officiella källor, genom att prata med folk i branchen och genom att läsa de många bra blogginlägg som skrivits av bland annat dig, morgonsur, tokmoderaten och säkert många fler. Och det har de säkert redan gjort. Men nu har ju media börjat att hacka på SOS-alarm, och att då ändra sig och skriva att grundfelet ligger på en annan nivå skulle ju vara detsamma som att erkänna att de (media) gjorde fel från början.
    Om SOS-alarm försöker förklara hur det ligger till tolkas ju det ändå bara som att de försöker skylla ifrån sig, även om det de säger är rätt, så den vägen är nog stängd oavsett.

    Det ligger ju också nära till hands att någon som är väldigt sugen på att ta över ambulansdirigeringen gärna ser att SOS-alarm slaktas i media...

    SvaraRadera