Det illojala är inte att berätta. Det är tystnaden som för till stupet. Medier har flera roller. De ger nyheter, underhåller, bildar, gräver, roar och oroar. Olika medier har olika profil, uppdrag och kanaler. Medier är viktiga för hur vårt samhälle ser ut och hur det känns att leva här. Ni har väl inte missat tv-programmet Uppdrag gransknings förödande berättelse här om veckan om tillståndet i några av Göteborgs förvaltningar. Jag såg reprisen också igårkväll. Det var Janne Josefsson & company när de är som bäst. Det finns undantag från det också men här är det medier som avslöjar när myndighetens egen revision missat det som hänt.
Så var det också på nittiotalet då skandaler och vanskötsel i några kommuner blev rikshändelser. Detta sedan lokala medier grävt fram fakta och attityder som var skrämmande. Det finns flera orsaker till att mediernas förmåga att få tag på intressant material oftast gäller offentlig verksamhet. Där finns en offentlighetsprincip, liksom grundlagsskyddad anonymitet för källor och meddelare.
Så ser det ut på pappret, men verkligheten är inte alltid så vacker. Regelverket är i princip detsamma för offentliga organisationer, även om sådant som lojalitetsprinciper tvingar dem att vara mer trogna mot organisationen än sina uppdragsgivare medborgarna. Det borde ses över.
I Göteborgsfallet har det funnits en intern tystnadskultur som gjort att enskilda inte vågat agera och både chefer och arbetskamrater har bidragit till denna. Den kåranda som finns i alla yrkesgrupper och på nästan alla arbetsplatser kan vara positiv, men också destruktiv. Det som hänt där händer på andra ställen och om det ska komma till allmänhetens kännedom beror på att det finns fria medier som håller ett öga på makten, liksom att det behövs enskilda som låter sitt samvete styra och vågar berätta om det de vet.
Vi vet också att det är lättare att få in material under semesterperioderna och sommaren då redaktionerna har vikarier och nya journalister som är hungriga och inte ännu hamnat i ”samma golfklubb” som den/de man skulle kunnat skriva om. Är det klokt att medvetet/omedvetet gynna den informella ”mingelmakten” hos tjänstemän, snarare än att sträva efter tydlig kommunikation i offentliga kanaler?
Snart är det sommar. Härligt på många vis.
Ungefär detta, men i första hand just nu, mycket mildare, har jag skrivit till Sydsvenskan och Skånskan och också gett dem tips om Bloggen. Kan vara fler som behöver det tipset kanske, för demokratin och jämviktens skull, om inte annat. Det borde ju vara bra med politiker som inte räds att pröva nya vägar och står upp för sitt ansvar för verkligheten i sitt område och inte bara styrs från ”Stockholm”. Det kommunala självbestämmandet blir ”liksom mer trovärdigt då” inte minst för de lokala väljarna och dessutom finasiärerna av kalaset.
Annars har man haft en dag och nu en början på en till med en mailserver som säger HTTP/1.1 503 Service Unavailable och hur kul är det och vad administrativt handikappad man blir. Nu är det åter vardag så kanske någon kan trycka på någon reset-knapp snart annars kommer någon snart …och tar bofinken. Jag får många mail, men sorry, jag kan inte läsa dem just nu alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar