Svante vs Ingvar

Anledningen till att jag överhuvudtaget kommenterar IKEA och Ingvar Kamprad är att jag retat upp mig på uppföljningen i dagens Aftonbladet där tidningens Svante Lidén ”hittar spår efter möbeljätten på Ikea”: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8470322.ab
Svante beskrivs som ”mästerlig fältreporter som alltid lyckas slå an den mänskliga tonen i den svenska folksjälen...” när han vann tidningen Resumés pris Guldkrattan. Då hade han skrivit om ”rasistiska glassar” och uppger i intervjun på frågan, om det sämsta reportage han läst?:
”-Det är inte skrivet än.” Nä inte då, men nu är det nog om än inte skrivet, gjort.

Att ta humorn och ironin till hjälp fungerar ofta bra men ibland blir det bara fel och det här är ett av det sämsta jag sett och håller skoltidningsklass i både nytänkande som nivå på det som möjligen skall uppfattas som skämt. Jag förstår inte och jag tycker det känns skönt. Att inte förstå sånt här trams. Sen blir jag orolig, för är detta ”en spegling av den svenska folksjälen” så är det minst sagt anledning för alla företag att flytta utomlands.

I Uppdrag Granskning beskrevs igår kväll en mycket avancerad skatteplanering där Ikea flyttar pengar mellan bolag i en lång rad länder. Okey och vad var nytt och varför kommer detta nu tänker jag först. 11maj 2006 skrev The Economist om i stort samma sak: http://www.economist.com/node/6919139 och nog trodde jag att gräddan av Sveriges undersökande journalister kunde prestera något mer.
Vi får se, det kanske kommer i avsnitt två.
Det är inget nytt att företag drivs på det här sättet och definitivt inget unikt för IKEA. Dock tror jag inte för en sekund att Kamprad skulle hitta på en sån sak för egen vinnings skull. Att Ikea ägs och drivs av en stiftelse har vi ju vetat, också vad syftet med den strukturen är. Även om nu allt skulle vara sant, vilket jag betvivlar då mycket ser ut att vara rena spekulationer, så kvarstår det faktum att IKEA har ett enormt PR värde för Sverige, de sysselsätter massvis med människor världen över och fortsätter expandera. Och vill fortsätta så och om Kamprad skulle få ut ekonomisk ersättning för sitt jobb hos IKEA så är det väl inget fel med det?

Om IKEA är svenskt eller inte struntar jag också blankt i. De utger sig för att vara ett svenskt företag och ger ett PR värde som helt saknar motstycke för Sverige och IKEA betalar miljoner i skatt, arbetsgivaravgifter och liknande i varje land de har varuhus. Att sen de här 3% i royalties går till Lichtenstein eller Holland eller Luxemburg är ingenting jag ligger direkt sömnlös över.
Ingvar Kamprad säger att Inter Ikea och Ikea Group självklart betalar skatt enligt gällande lagar och regler; "men, vi har alltid betraktat skatter som en kostnad, jämställd med andra kostnader för att bedriva affärsverksamhet. En optimerad skattestruktur ger oss möjlighet till flexibilitet i att använda tillgångar, som redan har beskattats på en marknad, på nya marknader för ytterligare utveckling av affärer utan den ytterligare bördan av dubbel taxering". Jag tycker inte det egentligen är konstigt och för mig har inte glorian som lyser över Ingvar försvunnit utan mer kommit på sned. Redan 2006. För ett land har rätt att beskatta enligt det regelsystem det skapat men inte mer och som jag ser det är det inte Ingvar det är mest fel på, utan i så fall regelverken. För Sverige innebär det ett antal miljoner per år i utebliven skatt men vad innebär Ingvar Kamprad och IKEA i intäkter för statskassan och handen på hjärtat; om du hade Ingvars val med dessa ”luckor” i systemet hur hade du agerat?

Skatteplanering bedrivs av nästan alla, kanske rent av Svante med, och varje senvinter kommer ju råden i Svenska tidningar, även i Svantes Aftonbladet, till oss vanliga skattebetalare om hur man kan slippa betala skatt och ”vara smarta” i det lilla. Men visst, det blir mer förkastlig eftersom den är i en storleksordning på multinationell bolagsnivå men åter, regelverken tillåter det.

Vi har haft och har ett antal ”stora svenskar” där jag anser att Ingvar Kamrad är en av dem och Sverige behöver fler sådana entreprenörer, inte färre. Kamprad har kontroll över, och tjänar pengar på det företag han startade, har en personlig image som kanske är för mycket förknippat med varumärket, och som han då ”ljugit” om, och visst, man kan diskutera länge om moral och etik. Men blanda inte in Jantelagen och kalla inte ett sånt här Svanteinlägg för komik eller satir utan det är nästan ren och skär förföljelse och hur etiskt, moraliskt och samhällsnyttigt är det, i vad man sänder för signaler till andra och kommande entreprenörer?

Vad har detta med svensk räddningstjänst att göra mer än att det vore bra att ha en Ingvar i vår bransch? Eller…elpriserna vs skatterna i ett mycket intressant blogginlägg här: http://www.frojdh.se/2011/01/26/gor-uppror-mot-politikerna-%E2%80%93-inte-elbolagen/ Inte mycket mer än det är intressant och har vi tur får vi ett reportage av Svante i det med en rubrik ala´ ”Svante leder dig i ditt ditt el-ljus-spår” eller något annat..klokt. Det sista var satir, då kan man skriva vad man vill. Hade´