Efter att värnplikten avskaffats måste Försvarsmakten anställa tusentals soldater och sjömän utöver de som går de nya militärutbildningarna. 5300 personer skulle ha anställts den 31 december 2010. Men vid årsskiftet fanns endast cirka 1950 rekryterade, visar en granskning som Svenska dagbladet har gjort. Det är den kontrakterade (ej heltidsanställda) personalen som man inte lyckats med. Enligt ÖB Sverker Göransson beror det på att nödvändiga lagregler, förordningar och kollektivavtal inte kommer att finnas på plats förrän 2012.
De fysiska kraven har sänkts medan värdegrundskraven har höjts och ifjol lade Försvarsmakten 63 miljoner kronor på marknadsföring av GMU. Årets budget är 150 miljoner kronor. Reklamkampanjen och dess mantra "Har du vad som krävs?" har synts i annonser och i media och på affischer på stan. Dessutom har 18- till 26-åringar fått information direkt hem i brevlådan. 63 miljoner + 150 miljoner är 213 miljoner, på två år, i marknadsföring, och ni ser resultaten så här långt… Jag läste någonstans att förra året anlände äntligen kronmärkta underkläder för kvinnor trots att vi haft kvinnor i Försvarsmakten i 30 år, (lottor/bilkårister etc. borträknade), och om ni läser ”praktisk anpassning ” istället för kalsonger/trosor kommer man ganska långt för 213 miljoner eller rent av med delar av dessa enorma belopp. Har försvaret vad som krävs? Nej, för om det tar 30 år att ta fram en militär trosa vad har man kvar att göra som öppnar och erbjuder förutsättningar. Hur många år har svensk räddningstjänst sett över behoven av kvinnliga omklädningsrum och har alla det ännu? För att citera försvarsministern från sitt tal i Sälen förra veckan: ”I krig duger det inte att komma tvåa". Det är soldaternas och förbandens kvalitet som avgör stridens utgång. Med detta menar jag materiell kvalitet, men lika mycket soldaternas utbildning, övning, samträning och erfarenhet... Kan man återigen snegla mot den operativa svenska räddningstjänsten och dra paralleller? Om man inte kommer i tid, utan blir tvåa, har dålig utrustning och inte får möjlighet att öva och samverkan är en pappersprodukt och resurserna läggs på politiskt korrekta projekt, då duger det inte i fredstid heller. Bra tal tycker jag och det kan användas och vändas så det kommer något bra ut av det och som Försvarsminister har man inte ”bara” ansvar för det militära, faktiskt också, fast man inte ser eller kan tro det om man följer hans arbete, svensk räddningstjänst. Sen är i sanning kvoteringar och diskussioner i och om detta inte helt lätta: http://www.dn.se/nyheter/sverige/olagligt-vika-studieplatser-at-man-
Åter till försvaret och under GMU-tiden får man en månadslön på 4500, fri mat och fritt boende och fem fria hemresor. Efter godkänd GMU kan man fortsätta på en vidareutbildning i sin befattning. Då blir lönen 17 000 kronor, men man måste betala 1100 kronor i månadshyra för sin logementssäng. Efter genomförda utbildningar kan man söka "vanlig" anställning inom försvaret och det slår mig:
Att detta ser precis ut som inom den svenska räddningstjänsten och jag tänker inte på det ni tror, ”de fysiska kraven har sänkts medan värdegrundskraven har höjts”, utan på den deltidsanställde brandmannens ersättningar och GMU-ersättningarna. Fast under GMU får man fria hemresor och att vara deltidare innebär att du oftast själv får stå för både resor och bil. Sen har du inte möjlighet till lönehoppet heller men slipper betala sängen. Sovandet kan ju vara nått att tänka på kanske för en och annan kommun för det är nästan i samma fil och tanke som att hålla med bilen kan jag tycka. Det är skamligt att inte ersätta larmrycksresorna med en bilersättning och detta ska vi titta mer på. Hur dessa idiotsnåla kommuner har det med resten av sina tjänsteresor, tjänstebilar och sitt resande generellt. Ge mig gärna infallsvinklar och gärna material om du tycker din kommun sticker ut. Vinklar mot Försvarsdepartementet har jag redan. peter.bergh@brandfacket.se Hade´
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar