lördag 31 mars 2012

Varför händer så lite i svensk räddningstjänst, del 1.


Två artiklar om våra blåljusbröder/systrar har fångat mitt intresse och ger ett långt, för långt här egentligen, men ett utvecklande första inlägg om vart räddningstjänsten är och varför, så först: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/farre-hjartsjuka-vagar-vanta-in-ambulans_6962185.svd idag avstår många hjärtinfarktpatienter från att åka ambulans till sjukhuset, trots att de därigenom missar möjligheten till snabbare behandling. Sverige behöver nationella riktlinjer för ambulanssjukvård så att människor kan känna sig tryggare och vågar vänta in ambulans. Det skriver Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund och fortsätter: ”I Sverige har Socialstyrelsen lagt hela ansvaret för hur hög tillgängligheten till ambulans ska vara på landstingen. De mål som ska gälla för respektive ambulansorganisation formuleras sedan av varje verksamhetschef, utifrån ekonomiska och politiska förutsättningar. Men så skulle det inte behöva vara. Andra länder har lagstadgade krav på att en viss andel av befolkningen ska nås inom en viss tid (exempelvis England) eller formulerade tillgänglighetsmål (exempelvis USA och Kanada). Nu kräver Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund att även Sverige etablerar en form av nationell lägstanivå för tillgång till ambulans med hjälp av nationella riktlinjer. Det behövs för att fler människor ska få den snabba, kvalificerade behandling som ambulanssjukvården kan ge.”
Den andra är: http://gd.se/nyheter/gavle/1.4574682-framtidens-polis-formas och gäller hur polisen i framtiden skall se ut. De 21 länspolismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och internutredningar föreslås bli en gemensam jättemyndighet och istället för länspolis skulle det bildas regioner styrda av en regionpolismästare. Sen kan man också läsa det de insatta redan vet; ”Det man kommer att titta på är om det finns andra arbetsuppgifter inom det polisiära som skulle fungera bättre om det koncentrerades till en plats. Till exempel har länspolismyndigheten i Stockholm endast en länskommunikationscentral”, och hur ser det ut för räddningstjänsten och hur många larm, (arbetsbelastning), har vi i förhållande till polisen, i förhållande till ambulanssjukvården, och…hur många ledningscentraler finns i tex Stockholmsområdet för räddningstjänsten och vad planeras framgent? Den sista meningen borde ta…för detta är inget annat än både resurs och kvalitativt slöseri samtidigt som det ständigt diskuteras nedskärningar på den operativa räddningstjänsten i kraft av att inget annat finns. Det gör det, och mycket, och där finns de stora pengarna men de undanhålls och skyddas, och jag fortsätter:

Jag skrev tidigare om att ambulansverksamheten ska granskas och den centrala frågeställningen var: ”Främjar statens insatser effektiviteten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården för att nå målen om en god vård på lika villkor” av riksrevisionen, http://brf-peter.blogspot.se/2012/03/bevara-maktenoch-harligheten-ar-inte-sa.html, och att jag hoppas att även räddningstjänsten sågs över och inte minst dess ledning och styrning. Nej, jag menar inte i kommunerna eller i kommunalförbunden direkt utan mer bakom och ovan och hur kan man effektivisera och höja kvaliteten samtidigt som man bibehåller och utvecklar räddningstjänsten. Även i samverkan mot andra aktörer men med ordning och reda och någon form av likriktning och kända doktriner i hur det skall ske. (En doktrin är en lärosats som stöder ett visst praktiskt handlande. Begreppet tillämpas ofta inom politik, religion och juridik samt inom säkerhetspolitiken. Ursprunget till begreppet doktrin återfinns i de latinska orden doctrina och doceo, vilka betyder undervisning, lärdom, läroämne respektive jag undervisar, jag lär ut, enligt Wikipedia.)
”Lär ut” är centralt oavsett om det handlar om det direkta, att utbilda men faktiskt även i tanken ”lev som du lär” och vilka signaler du, eller en organisation, ger och vem/vilka som levererar och på vilket sätt? Eller omvänt, inte reagerar, när någon annan gör något som borde relatera till det ansvar och de frågor man hanterar.

En doktrin enligt försvaret är också; "Ett formellt uttryck för den kunskap och de föreställningar som utgör den viktigaste grunden för verksamheten inom det militära försvaret", och rätta mig om jag har fel, ligger inte räddningstjänsten under Försvarsdepartementet? Jag förstår om frågan överraskar för vad och vilka ”doktriner” har kommit från departementet som rör branschen och visar att man faktiskt bryr sig mer än i politiskt korrekta övergripande floskler i visioner istället för mål? Jag är alltså inte kritisk utan..mycket kritisk till att räddningstjänsten i princip släppts fri till, om jag tar i, 15-tal personer som i kraft av sina anställningar och sitt kontaktnät, gör som de vill. Det är inte bara ett demokratiskt problem det är faktiskt ett nationellt säkerhets- och trygghetsproblem och inte minst utanför de stora städerna.

Svensk räddningstjänst är ingen stor organisation i sig och omfattar cirka 15 000 brandmän. 10 000 deltidare och 5 000 heltidare. Räddningstjänst är kommunens ansvar enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall MSB ska verka för stöd och utveckling av samhällets förmåga till effektiva räddningsinsatser och konsekvensen av en inträffad olycka ska begränsas till en acceptabel nivå. ”Effektiva räddningsinsatser till en acceptabel nivå”? MSB ”ligger under” Försvarsdepartementet och Länsstyrelserna är den förlängda armen som skall tillse verksamheten. SKL/Pacta sköter kommunernas och kommunalförbundens centrala stöd i arbetsrelaterade frågor. Under 2010 genomförde den kommunala räddningstjänsten cirka 260 insatser per dygn vilket ger 95 000 räddningsinsatser för året och innefattande i dem var då tex. automatlarm som uppgick till 34500. För att få en jämförelse kan vi kanske ta ambulanssjukvården och då hanterar SOS Alarm, (avser också 2010), ca 2 700 ambulansärenden per dygn eller 975 000 om året. Antalet vårdsamtal är emellertid större. Många ärenden klaras av genom rådgivning eller andra former av transporter. SOS Alarm i Stockholm genomför exempelvis ca 900 vårdärenden per dygn. Av dem blir 470 ambulansärenden. Till det kommer ärenden som gäller andra typer av sjuktransporter. Okey, men ambulansen har mindre komplexa och kortare uppdrag som oftast rör en person medan räddningstjänsten har längre insatser och objekt som innefattar flera personer, organisationer och ett ”samordnings-lednings och myndighets-ansvar med. Visst så är det, men har räddningstjänsten fler ledningscentraler och en helt annan bakre ledning och många gånger i flera steg också, och framförallt, behövs det i varje kommun, kommunalförbund, län eller skulle det gå att regionindela rent av som polisens utredning kom fram till? Vem borde i så fall ta det initiativet till liknade utredning för räddningstjänsten och varför görs inte det, alltmedan den operativa räddningstjänsten brandskattas? Jag citerar mig själv och upprepar; ”Jag är alltså inte kritisk utan..mycket kritisk till att räddningstjänsten i princip släppts fri till, om jag tar i, 15-tal personer som i kraft av sina anställningar och sitt kontaktnät, gör som de vill. Det är inte bara ett demokratiskt problem det är faktiskt ett nationellt säkerhets- och trygghetsproblem och inte minst utanför de stora städerna.” Men, ”Utanför de stora städerna,” är nog en sanning med modifikation det med för om vi fortsätter att uppehålla sig vid larm och larmhantering enbart så vad skiljer Stockholm mot Göteborg och Malmö?
-”Det behövs en ny larmcentral i Stockholms län för att få en bättre och mer samordnad räddningstjänst”, sa borgarrådet Joakim Larsson redan 2010 och jag antar han inte menade bara det faktum att det finns flera idag i området utan även en gemensam inriktning och styrning för hela regionen när det gäller räddningstjänsten. Det, kanske förvånade för några, stödjer jag men vill nog gå ett steg längre. Det är oerhört viktigt att olika myndigheter och aktörer i samma eller likande frågor är på samma ställe, i likande utvecklings eller rent av mognadsfaser och när då våra systrar och bröder inom blåljusbranschen utreds, går vidare och det ser ut som om de har några nycklar för att effektivisera utan att tappa kapacitet utan stärka tillgängligheten har vi inte ens hittat nyckelhålet.

Jag tycker det rent av är skamligt att påstå annat och den enda frågan som synliggörs, och då verkar prioriterats, (för insynen är minst sagt dunkel...), är genus och mångfaldsfrågan. Jag menar att den hade gått över inom räddningstjänsten med och var en icke-fråga och så självklar och de som möjligen ansåg något annat var i sån minoritet att man egentligen inte behövt bry sig. Oavsett vad man beslutar och gör får man aldrig alla med sig och skulle just denna fråga vara annorlunda? Nej, men ”man” hade ingen aning om hur det såg ut och vad man tänkte och tyckte, på det så kallade golvet, och så tog man i. Rejält, för att bli tydlig. Björntjänst kallas just det och det visar dessutom att man inte har koll på läget i sin egna organisation och/eller bransch och det oroar mig mer än genus och mångfald. Det blir så, när ett ”15-tal personer som i kraft av sina anställningar och sitt kontaktnät, gör som de vill. Det är inte bara ett demokratiskt problem det är faktiskt ett nationellt säkerhets- och trygghetsproblem”… att inte ha golvet med sig och än värre när man inte vet vad golvet tycker eller ens bryr sig om det.

Nu är jag dock positiv och tror 1, att det självklara med att genus och mångfaldsfrågan blåser bort och det även här blir en naturlig fråga och att resurser kan läggas även på annat och 2, en del av ”de femton” under de närmsta året får andra arbetsuppgifter och/eller ersätts på annat sätt alternativt tar sitt ansvar; (och nummer ett avgick den här veckan), samt att 3, de övriga blåljusverksamheterna tvingar in andra tankar även till oss och inte minst, 4 BRF växer så det knakar i allt och nu vill de flesta tillhöra eller samverka med det vinnande laget. De som inte gör det kommer att få känna av det och det tror jag är bra för inte bara de svenska brandmännen utan även tredje man. DE, är ju som vi, förankrade i verkligheten och delar man något och är många så ger det kraft som bör långt över nästa val. Ja det sista var en varning och 5, för vi har redan börjat vårt valarbete och vet redan nu att vi kommer göra skillnad då en av våra styrkor är att vi bara stödjer våra frågor och inte är bundna till ett parti eller en sida utan till de som ger oss stöd.

På första raden skrev jag ”ett första inlägg” och så är det för det kommer flera och mer i detaljer om än inte i personer då listan på de kvarvarande 14 styrande är min och BRF:s interna. Jo de var 15, men en, vår fd Försvarsminister har fallit bort och inte ersatts ännu och han framgick i texten ovan som ett undantag. Så ni övriga 14 "elefanter" behöver inte vara rädda och jag vet att några av er läser denna blogg och andra får den refererad. Jag avslutar då således med ett tips i välmening för SAMARBETE och SAMVERKAN är den snabba vägen och en nyckel som gör att ni inte behöver kraft att leta nyckelhålet först. Många har upptäckt det i era interna chefs-, tjänstemanna- och politikerled, fråga dem kanske, för BRF vill branschen, HELA branschen, väl, och finns det föresten något annat alternativ som syns från arbetstagarparten mer än möjligen lokalt på enstaka ställen? Hade´

2 kommentarer:

  1. Håkan Olofsson31 mars 2012 kl. 21:38

    Här i Jämtland söker man med ljus och lykta ett hus att elda ner.Meningen med övningen är att testa nya släcktekniker.Så långt allt väl.Det som bekymrar mig är att en övning med givna förutsättningar och ett tydligt mål ska vara startskotten för en ny fordonsflotta i vårt räddningsförbund.Ny teknik och mindre smidigare fordon i all ära men som komplement till riktiga fordon framtagna för de uppgifter man ställs inför i glesbygd med stora avstånd.
    Underlättar för kvinnliga brandmän är ett stående argument när man talar sig varm om dessa små fordon.Jag har lärt känna ganska många kvinnliga brandmän men ännu inte mött en enda en som anser att kvinnor eller män har olika behov av rätt redskap att utföra sin arbetsuppgift med.Vad har detta med Peters artikel att göra.Jag anser att Bas programmet måste kompleteras med tydlig information om tanken bakom varje fordon.
    Att måla upp fordon tänkta som komplement till att vara ett billigt modernt alternativ och dessutom främjande för månfald och jämställdhet är inte att ta ansvaret som sakkunniga.Makt och kunskap innebär ansvar.

    SvaraRadera
  2. Håkan Olofsson3 april 2012 kl. 10:00

    Räddningstjänsten i Sverige står inför ett antal utmaningar.Svårigheter att rekrytera deltidsbrandmän hotar förmågan att hjälpa människor på många orter i landet.Här måste man söka lösningar som kombinationstjänster och lägre arbetsgivaravgift till företag som anställer brandmän.Företagen riskerar kostnader för produktionsbortfall och sjukskrivningar och förjänar kompensation.
    Arbetsgivarna har på många håll slimmat sina organisationer och en utryckning ställer till det mer idag än för 10 år sedan.Jag upplever att detta är en stor orsak till svårigheten att rekrytera.Naturligtvis bidrar det faktum att vi har låga löner och saknar förmåner som är naturliga för andra yrkesgrupper tex storhelgsersättning.
    Utbildning är nästa bekymmer heltidsutbildningen diskuteras flitigt men även räddningsinsatts måste ses över.
    Platserna på skolorna har minskat och det gör att det är svårt för kommunala räddningstjänster att få det antal platser man behöver.Jag anser att räddningsinsattsutbildningen måste kompleteras och innehålla körkortsbehörighet c.Idag har den enskilda brandmannen ingen nytta av c behörigheten utöver i arbetet som brandman.
    Lönevilkoren gör att man inte gärna kostar på sig hela eller stora delar av körkortskostnaden.Ett kännt problem som måste tas på allvar.
    Min arbetsgivare Jämtlands räddningsförbund har prioriterat repititionsutbildning av samtliga styrkeledare i år en grupp som har en svår uppgift men som ofta övar sin roll väldigt lite.Kompetensutveckling och bra övningsverksamhet är oerhört viktigt det man inte fixar på övning fixar man inte heller när det är match.
    Det finns gott om möjligheter också jag vill att våra ständigt beredda personal ska användas till Ivpa och hjärtstoppslarm.Det ska vara bra ordning på uppdragen och frivillghet är viktigt annars bidrar vi till ytterliggare rekryteringsbekymmer.
    Det känns bra att brandsverige ska träffas och resonera om framtiden huvudet i sanden förvärrar situationen samverkan och ödmjukhet förbättrar oddsen för att vi ska nå vårt gemensamma mål.
    En räddningstjänst med förmåga att utföra sitt uppdrag på det sätt människor förväntar sig och har rätt att kräva.

    SvaraRadera