onsdag 29 februari 2012

Dorotea, Åsele och Malå


Svensk lagstiftning styrker och även den politiska, åtminstone centrala politiska uppfattningen är, att naturligtvis skall medborgarna enligt likhets och närhetsprinciper få ett adekvat skydd och sjukvård. Frågan är vad är nära och lika och hur blir tolkningarna av det? Blåljusorganisationerna är hjärtefrågor som finns djupt rotade i den svenska folksjälen utifrån ett samhälls-ansvars-perspektiv. Graden på anständigt beteende hos våra folkvalda bedöms bland annat på dessa gärningar och sen vem eller vilka som driver frågorna är ointressant. Därför är Dorotea/Åsele, Malå och hela ärendet runt besparingar, effektiviseringar, stad/landsbygd, politiker/tjänstemän och inte minst hur väljarna, skattebetalarna, brukarna eller rent av ”kunderna” bemöts och agerar så intressant för en räddningstjänstbyråkrat. Det är inte så att BRF direkt saknar ärenden utan mer; hur gör andra och kan vi lära oss något av dem och naturligtvis om de behöver råd eller sakkunskap så ställer vi upp. Fakta och sakkunskap mår alla bra av oavsett ”sida” men tyvärr brukar det vara en bristvara i vissa delar relaterat till just de här åtgärderna. Vems är då felet till det då och kan någon rent av klandras?

Utgångspunkten är ofta de grundläggande ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna och främst tanken på att säkerställa samhällets funktionalitet och då övergripande vid en kris eller större händelse.
Medan lagen skydd mot olyckor, om vi snävar av det mot räddningstjänstens område än mer, till stor del har den enskildes ansvar i fokus. Men, regeringen har dock uttryckt att grunden för samhällets krisberedskap utgörs av arbetet med skydd mot olyckor och av de samhällsresurser som finns under normala förhållanden så; det finns således ingen tydlig skiljelinje mellan samhällets krisberedskap och skydd mot olyckor kan jag tycka. Egentligen, och Hälso och sjukvårdslagen och det ansvar som vilar där är inte besvärligare eller så är det just så. Besvärligt. Men:

Om detta hypotetiskt är "lag" och de centralt styrandes uppfattning, oavsett om man är tjänsteman eller folkvald, varför tillåts då lokala diton ensidigt tolka vad som gäller? Det är en central fråga eller borde vara det och här tycker jag det kan finnas ett klander som svar på frågan inledningsvis. Naturligtvis kommer kommunernas självbestämmande in men gäller det inte efterlevnad mer än tolkning eller borde vara så? Det blir enklare för alla och inte minst kommunerna. Om vi har a-b-c-d kommuner i ett län angränsade mot förbundet som har a-b-c kommunerna innefattande och a-b kommunerna i angränsande län på andra sidan vet a:na vad de andra a:na, b:na i sitt eget län och det angränsade har för förmåga och vad man egentligen menar med förmåga och kan man lita på att en brandbil är en brandbil och att en deltidsstation inte är ett värn. Är kommunens heltidsbrandmän tillgängliga enligt larmplanen och rustade att komma över kommungränsen och hjälpa till enligt samverkansavtalet som skrev för x antal år sedan eller kommer de pö om på i olika fordon varav inget var stegen och tankbilen som egentligen behövdes… Många frågor och det ska vara så för det här är allvarligt och handlar om vad man kan förvänta sig och det, det har Dorotea/Åsele, Malå med flera kommit på kant med men då gällande ambulanser och akutsjulvård.

De har penetrerat påståenden som visar sig vara tveksamma och inte fakta och/eller inte har eller kunnat räknas på men som framstått som underlag och absoluta sanningar. De har sett statistik bakom den presenterade och risk och sårbarhets samt inte minst konsekvensanalyser som fattats och kommer till eftersom och med mycket mera sägs det. Allt alltså EFTER de övergripande besluten som får konsekvenser mer än någon anat och redan fått. Det sista, ”redan fått” åtgärdas då i våldsam takt som nästintill kan liknas vid panik och har man då lagt till de kostnaderna och vad de åtgärderna kostar i det akuta men även i det längre perspektivet och tänkt till eventuellt om? Nej, inte officiellt och då kommer vi till nästa fråga och tanke: Går det prestige i dessa frågor och märks det när vanligt folk med bondförnuft utifrån rent praktiska perspektiv sett på sin situation kontra de administrativa planverken? Frågan är helt uppenbart vinklad till självklarhet men så självklart blir det oftast när man hastat till något och inte de verkliga experterna fått tycka till.

Jag saknar alltså ansvariga för akutsjukvården som rent praktiskt och operativt skall ansvara och har ansvarat och då borde ha lagt sina betänkanden i och om detta. Jag har själv flera gånger fått göra detta som ansvarig just i den här ”akutsjukvårdsbranschen” och då även fått ta debatten med medborgarna och oavsett fråga till politiken hette det då att ”detta är en fråga för verksamheten”. Här är det tvärsom men var är ”verksamheten” och deras syn? Precis som vid räddningstjänsten skriver företrädarna fram förslag på hur man skall få en verksamhet i ekonomisk balans utifrån de ramar man erhåller. Innebär det tex en ambulansindragning måste naturligtvis underlagen i medicinsk risk och förväntat utfall vara med och även om man ser att vid x antal tillfällen kommer väntetiderna troligtvis för det området överstiga det som kan anses vara medicinskt säkert att inträffa. De uppgifterna får man lätt ur sin statistikdatabas och tillsammans med körtider för angränsade resurser och eventuella tilläggsresursers möjligheter mm kommer man då nära ”faktan” dvs prognosen. Den ÄR underlaget för beslut som ska vägas mot andra besparingar i en helhet. Känner då beslutande politiker att vi kan eller måste även här är det så för visst, ibland går det och ibland finns måsten. Då är det sen upp till verksamhetsföreträdaren att genomföra och som ansvarig får då han/hon ta konsekvenserna för att det fungerar som tänkt och vill man inte det så bör man byta jobb. Man har ett ansvar som företrädare att veta vad sin egna organisation klarar och inte klarar och om man kan ställa upp på det även personligen. Jag tolkar detta som att politiken fått klartecken från alla inblandade chefer och det gör mig fundersam då man uppenbart ginat och senare tillrättalägger och med tex en ”akutbil” som får andra i branschen att flina och som inte heller fyller såväl lagens som arbetmiljöföreskrifternas mening och intentioner. En vanligt registrerad VW golf med lös utrustning varav en del är gasflaskor som sägs vara jämbördig med ambulanserna.... Hur ser då ambulanserna ut?

De offentliga organisationerna och dess företrädare verkar hellre lägga sin kraft på att montera ner istället för att effektivisera och koncentrera sig på kärnverksamheten och, återigen, utan övergripande central styrning. Naturligtvis är inte kakan oändlig men vad är egentligen grunduppdragen och hur prioriterar man mellan dem och andra och även om jag är en förespråkare även för kultur och mjuka värden så dör man inte om det dröjer eller rent av ibland uteblir. Så är det bara och har jag inte pengar köper jag mat före grannlåt och det extra rent privat och detta är i grunden lika enkelt. Egentligen.

Jag tycker det är respektlöst mot de som behöver skydd, hjälp, och de som finansierar och inte minst finansierat detta via skattsedeln när man kanske den enda gången i livet behöver blåljusbranschens eller akutsjukvårdens hjälp och så finns den inte som man sagt. Har man varit ärlig och berättat hur och varför baserat på fakta och i relation till andra verksamheter kan jag tycka det är okey. Faktiskt, för statens kaka är inte oändlig och alla kan inte få allt och överallt och ibland är det rent av bra. Jag blir hellre tex opererad av en expert som gör detta varje dag och åker då gärna en bit en av en kirurg som gör det av regionalpolitiska skäl en gång i månaden. Frekvent vård och livsuppehållande resurser skall vara närma och sällan nyttjad och högspecialiserad samlat tycker jag. Behöver man alla sjukhus i det här länet och gör de likadana saker och ska det vara så och vad hände om man gjorde en förväxt hälsocentral av något och lade resten av överskotten på att göra flera utspridda med en förstärkt ambulerande akutsjukvård, (flera ambulanser och en utbyggd prehospital verksamhet), däremellan samt till specialistsjukhusen? Jag har ingen aning om detta område men har man tänkt tanken, dvs göra annt och lite tvärsom? Bra ambulanssjukvård är så bra idag att kommer de grabbarna och tjejerna fram och får lite tekniskt och medicinskt stöd klara de det mesta som går att göra till ett väntande och förberett sjukhus. Men alla kan inte räddas men absolut inte om resurserna inte finns och/eller kan komma i tid. I Australien som bilden illustrerar är det jättesvårt.. Hade´

1 kommentar:

  1. Bra Peter/Herman. Jag måste posta som anonym annars får jag inte iväg det?

    SvaraRadera