Först Peace and Love i Borlänge och lite semester för en…”gammal rockgubbe” innan; Krisen kommer – räcker resurserna?

Jag vet mitt svar på frågan men är otroligt nyfiken på vad debattörernas är och om det sammanfaller med mitt och: Vad ska de då göra för att göra något åt det? Om det inte sammanfaller, dyker en radda av andra frågor utifrån min ”verklighet” upp. Spännande! Sen är det 1791 andra event vid Almedalsveckan varav dessa då tilltalar mig:

”Vad får myndighetsutövning på entreprenad för konsekvenser för rättstryggheten?, Minskat medlemsantal hos facken - beror det på politisk koppling?, Euron och fria fackföreningar – en omöjlig kombination?(av LO), Statlig styrning av landsting och regioner - vem för i dansen?, Vad händer vid uppsägningar i kommuner och landsting?, Vem ska ha makten över lönebildningen?, Rättsstaten Sverige? Varför fälls Sverige av Europadomstolen gång på gång?, Samhällskommunikation i fokus - hur gör du din röst hörd?, Finns det en rättvis lönebildning?, Sant, förbannat sant och statistik, Sverige behöver nya chefer. Är du en av dem?, Tillgång till riktad cancerbehandling ger tid för liv, Storstad vs. landsbygd: Den enes bröd den andres död?, Vad händer när David retar gallfeber på Goliat? – film och samtal om yttrandefrihet, makt och pengar, Det är dags för en äkta demokrati, Vem - eller vad - styr? Panelsamtal om journalistik, politik och förtroende, Vilka är företagens 10 största samhällsutmaningar?, Cancervård i utveckling – men vart ska vi?; Hot och våld i arbetslivet, Katastrofen i Almedalen - Är Sveriges krisberedskap god? (Av SOS-Alarm), Bor alla i stan i framtidens Sverige?, Olika – orättvist eller drivkraft för förbättring? (av SKL), Otrygga jobb = en stressfaktor för alla?, (O)trygghet i förorten - vad kan vi göra?, Innovationer i offentlig verksamhet är avgörande för framtidens välfärd - hur får vi dem att hända?, Cancervård för livet – nära bra men borta räddningen?, Polis till salu, Har arbetsglädjen minskat?, Ett Europa utan fackföreningar?, Överlever den svenska modellen i EU?, Kommunerna slösar bort miljarder varje år!, Framtidens polis - polisorganisationsutredningens förslag, Förtroendet är allt, Mellan stolarna - brister i myndighetssamverkan, Svensk lönebildning – en modell på dekis?, Hur bemöts populism?, Är kreativitet lönsamt?, Vad vet vi om morgondagens hot?, Har alla rätt till en ambulans?, Det fackliga löftet och intolerans – en oförenlig kombination (av LO), Sjukförsäkringen måste repareras! – Några konkreta förslag, Välfärd – en marknadsvara eller medborgerlig rättighet”?  

Och… så politikerutfrågningen. Lite mycket medges men vadå-då var det inte "gammal-rockgubbe" vi sa. De kan mer än de själva tror och mycket mer än andra förstått. J Hade´

Appropå statistik, det förra inlägget till viss del och vad det, man, kan visa, har jag räknat lite. På 26 veckor, det senaste halvåret, har jag rest 6123 mil. (ungefär J) Det blir 235 mil/vecka, 47 mil per arbetsdag om vi förutsätter att jag ”bara” jobbar 5 dagar/vecka och nästan 6 mil i timmen om jag jobbar 8 timmar/dag. 6 mil i timmen är då lika som 60 Km/h och utan tekniska hjälpmedel eller vara i samma hastighet själv, så borde jag vara onå- eller o-pratbar men det går, ibland, ändå. Konstigt… Kan det vara så att jag rör mig fortare än 60 km/h när jag rör mig, (här tar vi kanske bort SJ-resorna..), att jag jobbar mer än 8 timmar dag och inte bara 5 dagar i veckan och att vissa parametrar är faktiska som själva avstånden men resten är uppskattade utifrån en normalnorm och generella accepterade fakta? Så kan man visa, vilket hänt mig, att en helikopter kan ersätta 11 ambulanser och sjuktransportfordon om... man är duktig på att framträda inför den bestämmande politiken och är en driven konsult och ”glömmer bort” att den inte kan flyga jämt och att den är upptagen när den är…upptagen.

Sen kan man ju påstå att jag är mycket ute bland medlemmar, samverkans- och motparter med och det, det är sant. Och kul, och själva grundiden för BRF:
Att vara där det händer och nära. Hade´

PS. Jag ber, nästan, om ursäkt för bloggen snart, kunde bara skriva i rött nyss och det hoppar och far, och tröttnar snart på den här leverantören av Bloggar för sen de "effektiviserade och moderniserade" har det nästan bara blivit elände. Det känns ju igen från annat med...och bilden då-då? Jo jag jag har en tanke ni kanske har annan och för BRF får man ha andra tankar och välja själv. DS   

Kommuner och Kommunal ljuger inte…

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/skrotningshotad-fond-gar-i-strid-mot-ryktet_7293821.svd och ett litet? exempel på hur man kan presentera siffror och statistik utifrån vad man vill visa. Allt är ju ”rätt” egentligen frågan blir vad som är mest rätt och trovärdigt och vad grundfrågan egentligen är? Jag kan inte låta bli att tänka lite på en del kommuners presentationer av sina nya handlingsplaner där de övergripande stora målen uppfylls under paroller som att ”vi når 80% av innevånarna inom 15 minuter” men man glömmer bort att alla de 80% bor enbart i tätorten och att det gäller just ”nå”. Kvalitén och med vad man har för förmåga då och hur är det ställt med 20% av kommens övriga innevånare samt dess besökare. ”Bor och vistas i…”

Åre, Sälen, Gotland, Dalarna och Stockholm tex. har en del …”turister” och får tjäna som exempel på tankebanorna oavsett vad de har eller inte. Riskerna är dynamiska över tid och rum och utvecklingen tar inte alltid det spår man tänkt sig men är organisationerna det och har man ett utvecklingsoperativt tänkande eller gäller kartan mer än verkligheten? Tyvärr för många är det de gamla kartorna som gäller och så använder man hellre siffror och statistik på ett ”otillbörligt sätt” för att få ihop sina utfästelser, mål eller än värre, visioner, (läs drömmar), för att ge en ”sanning” som då stämmer. Det om något är inte en risk utan en R-I-S-K, om det handlar om en handlingsplan i en kommun, och borde klassas som tjänstefel av en tjänsteman och en uteslutning från nya uppdrag om det sker av en konsult. När, hur och på vilket sätt har det sett ut, hur ser det ut och vad kommer att ske och vad har skett runt om och i vilka tidsperioder. Är det dessutom skrivet så det går att förstå, går att kontrollera och göra om för någon annan än författaren/-na? Nä, nästan aldrig och det köper man. Man alltså, för Brandmännens Riksförbund gör inte det längre.

Sen säger jag inte att kommuner och Kommunal ljuger, jag säger att de räknar på ett annat sätt och jag kan tycka att branschen inte tjänar på att det framstår som att vi kan klara allt och att det skulle finnas minst 20 000 brandmän i Sverige. Vår förmåga är begränsad och sanningen är cirka 15 000 brandmän. Om man ser till tillgängliga officiella källor och då gällande evidens och inte gamla önsketänkanden och visioner. Hade´  

Vid tillsyn från räddningstjänsten mäts förmågan till säkerhet och brandskydd och når man inte upp till kraven kan man inte skylla på dålig ekonomi och i värsta fall är det bara att ”stänga butiken”. Jag har hitintills inte hört någon ömmat för att göra undantag och sänka kraven för dåligt bemedlade ”butiksägare”. Men, om ”butiken” är en kommun bortses då plötsligt kraven som lag och den egna handlingsplanen tidigare föreskrev och utan att risk eller hotbild minskat? Ibland trots att den rent av ökat och kommer öka mer och används kommunens dåliga ekonomi som enda argument till neddragningarna även om den allt som oftast kallas, effektiviseringar?

Jo visst är det så och bland kan man få lite känslan av att ”förr var jag schizofren, men nu mår vi bra” när man pratar med företrädare och förstå-sig-på-are relaterat till räddningstjänstbranschen. Det som nämns är ”mediciner” som lugnar och påverkar symtomen och inte botar själva grundsjukdomen för å ena sidan har vi en tillsyn som skarpt reglerar och sätter nivåer och å andra, en operativ verksamhet som inte kan mätas och lagts till tyckande och i mycket rent subjektiva bedömningar av styrande lekmän. Effektivitet mäts i princip enbart i pengar då det är det enda våra politiker dels känner igen och är vana med och faktiskt var efterfrågat då de undrade om det gick att förändra.

Men, vem kan klandra dem, egentligen, om vi inte kan förklara, visa och ha våra företrädare och tillsynsmyndigheter med oss i att intentionerna i lagen faktiskt var och är att även kommunens egna räddningsinsatser och skyddet till sina kunder, skattebetalarna, skall vara organiserat utifrån andra principer än ekonomi. Planering till en god kompetens och förmåga inom rimlig tid och övergripande under närhets och likhetsprinciperna.    

Nu ska ni inte tro att detta bara är ett glesbygds och fattigkommunssyndrom för nej, det är en trend som blivit en sanning och räddningstjänstens effektiviseringar ser lite lika ut oavsett stor eller liten, fattig eller rik kommun men, alltså MEN, jag fick i min hand ett antal dokument från Stor Stockholms Brandförsvar, SSBF, i veckan som fick mig först att tänka till redan i rubriken; Strategisk plan och förslag från kommundirektörerna gällande SSBF. ”Från kommundirektörerna” alltså, samt de anlitade konsulterna och inte räddningstjänsten. Man konstaterar att det är oro i organisationen, att man har bristfällig samhällsfokus och ett behov av analys för behov och prioriteringar då förbundets kommuner växer med fler invånare, fler och mer komplexa byggnader tillkommer samt man har en infrastruktur som till stor del läggs under mark. Man konstaterar vidare att finansiering för investering av nya fordon och lokaler inte finns med i befintliga planverk och mycket mycket mer och att ”En ekonomi i balans” innebär en effektivisering på ca 36 mnkr tom 2015 och är under genomförande.

Sen kommer ”men:et” och min förhoppning för man ska:

•         Utifrån lagstiftning, ta fram ett grunduppdrag, samt att prissätta detta.

•         Beskriva den kompetens, och antal av respektive kompetens, som krävs för att grunduppdraget ska kunna levereras.

•         Definiera och prissätta den verksamhet som inte är att betrakta som grunduppdrag.

•         Beskriva den befintliga kompetens, och antal av respektive kompetens, för de uppdrag utöver grunduppdrag som utförs idag

•         Samverka, samverka och samverka och även om man glömt de fackliga organisationerna i just den här texten.. är så många frågor av system och verksamhetsstyrningskaraktär att om man inte gör det kommer det för att skriva i klartext, det inte ske saker i den takt eller riktning man faktiskt vill. Tro mig, eller alla som föreläste och yttrade sig på Brand 2012. U-N-D-E-R-I-F-R-Å-N-P-E-R-S-P-E-K-T-I-V och man måste ha personalen med sig, (och då deras fackförbund, förståss, underförstått.)

Så, blir det Stor Stockholms Brandförsvar, SSBF, som tar fram vad som är grunduppdraget, vilken kompetens och av hur många och på vilket sätt det bör utföras för att hålla sig till lagens intentioner och text för den operativa räddningstjänsten så är jag otroligt nöjd och glad. Det är dags att veta och inte bara tycka och här kommer SSBF naturligtvis få hjälp, oavsett om de vill eller inte faktiskt, för det här är nog kanske den viktigaste frågan av dem alla för den operativa räddningstjänsten i Sverige. Regler och lagar skall följas men om man inte vet och har olika uppfattningar i två delar av sin egen verksamhet, en sträng tillsyn och en lite låt gå operativ utifrån ekonomin, välkomnar jag verkligen evidens, vetenskaplighet och fakta istället för känslor och hoppas att detta också inte bara är medicin till symtomen utan verksam substans mot den rådande räddningstjänstschizofrenin och skapar lite regler. Mycket välkommet i så fall och otroligt spännande. Hade´  

Jag vet att vår kamp för alla brandmän gör stor nytta och ett sekundärt tecken är från den enorma oro vissa företrädare och deras politiker visar via korkade uttalanden, nedlåtande skrivelser, akuta extramöten och ”sent ska den late vakna”. Hade vi varit ofarliga så hade de inte uppdraget varit att försöka söndra verksamheten för BRF och även då till priset på de enskilda brandmännens bekostnad. Så många års chans att visa vad man kan göra, och då inte gjort, talar dock sitt tydliga språk och behöver inte kommenteras, egentligen, och det är för sent nu vilket vår medlemsutveckling tydligt visar. BRF fortsätter oavbrutet att jobba tillsammans för att helst i samverkan och samarbete visa hur demokrati, rättvisa, likvärdigt skydd och säkerhet där brandmän också ska få sin rättmätiga del av kakan och kunna vara stolta, säkra för egen del och trygga i sin försörjning i absolut fokus.

Vi kommer också att aktivt delta i valet och förtydliga vad förtroendevalda och partierna står för. Det måste väljarna veta så de har en möjlighet att lägga sin röst på de som lägger en brandmannavänlig, eller ovänlig kurs, i stat, kommun och landsting och över alla partigränser. Så jobbar ett riktigt branschförbund, det är öppet för alla som delar värderingar och stödjer frågorna för dess medlemmar.

Nog är det märkligt när andra fackförbund som utger sig för samma sak används som huvudvittnen i utsagor för arbetsgivarsidan och ända upp i domstol mot BRF? Det kommer vi visa och kan bevisa och ni får läsa det själva snart. Sen tror vi, till skillnad från andra, att ni själva kan göra er en uppfattning. Vi tror nämligen att brandmän själva kan välja men har hitintills hållit oss för goda med att visa en del av andras fadäser då vi trott det skulle leda till ett bättre samarbete men en del av det ska nu in i debatten för vill man inte vara ärliga i samarbete och samverkan måste det förr eller senare märkas. Vi har aktivt valt ”förr” alltså och vänt andra kinden till men det är nu i elfte timmen för någon och några och jag återkommer om någon dag, dagar eller vecka i frågan.  Spännande eller oroande beror på vem och vilka man är och vad som sker den närmsta tiden. Man kanske rent av får se en giraff som åker vattenskidor, om än på bild. :-) Hade´    

Brand 2012 skrev inför årets konferens: ”Förändringar i räddningstjänsten präglas inte sällan av motstånd och kan ta mycket energi. Det finns dock organisationer där utveckling är en del i vardagen och förändringar sker utan motstånd. Detta visar att det går att hitta framgångsrika vägar i svåra situationer. Framgångsfaktorerna i dessa organisationer är flera, bland annat bra medarbetarskap, gott chefs-och ledarskap och bra dialog. På BRAND2012 fokuserar vi på hur dessa framgångsfaktorer kan användas i räddningstjänsten.”  Ekonomie Dr Mats Tyrstrup föreläste om ”Ledarskap mot bättre vetande – om föråldrade ledarideal och ledarskap som verkligen förnyar” och Mike Helber – Linköpings Hockey Club om, ”Medarbetarens ansvar när man bygger vinnande lag” bland flera bra föreläsningar under temat och årets konferens var enligt undertecknad kanonbra. Nu hör vi kankse olika saker men jag hörde genomgående att har man inte medarbetarna på tåget utan kvar på perrongen, kommer resan inte bli av, bli kort eller hamna i ett stickspår. Dessutom tillhör de flesta medarbetare också ett fackförbund och då troligen det största i branschen och som växer varje vecka. Förra veckan, måndag till fredag med drygt 100 medlemmar varav drygt hälften var heltidare. Under lördag-söndag kom 11 till i min …glädjemätare. (Jag får ett informationsmail vid digitala egeninträden per automatik.)

Jag tror man nu på allvar kommit fram till vilka som vill och kan företräda och som respekterar och tror på brandmännen och branschen: Brandmännens Riksförbund.

Nästa event var en efterlängtad RiB-konferens i Waxholm anordnad av Storstockholms Brandförsvar. Denna inledde en konferensserie som följs upp och avslutas med konferenser arrangerade av Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten Syd. Mellan konferenserna ska arbetet i olika arbetsgrupper fortlöpa med målet att presentera ett utkast till handlingsplan för RiB i framtiden som med god förankring i landets räddningstjänster kan överlämnas till Försvarsdepartementet. De var där, MSB:s tillsynsenhet, Länsstyrelsen med flera och sen ett 70 tal deltagare från hela Sverige. Frågor som lyftes var bland annat, rekrytering, arbetstider, jämställdhet, kombinationstjänster, ökad samverkan mellan blåljusmyndigheter och mycket, mycket annat och detta var bra, mycket bra. Eller då vi var på en fästning kanske jag ska skriva, kanoners. Skrev jag att BRF var ensamt fackförbund? Nä men nu gör jag det och jag är så van att vi är ensamma numera att jag glömmer bort att berätta för er, ungefär som en självklarhet.

Sen kan jag, och har, åsikter om att SKL/Pacta inte var med också men å andra sidan får väl vi tillsammans med alla lokala arbetsgivare äga arenan själva då-då. Men kom inte sen…och inte Kommunal heller för det blir näst intill patetiskt med ord utan handling eller i andra hand från där det händer och då källorna. Jag inte snäll? Nä kanske det men jag är ärlig och har tröttnat på snack som saknar både substans och verklighetsanknytning så det kommer att komma mer. Huka er. Ja inte ni som är för eller medlemmar i BRF och stödjer brandmän på riktigt alltså.
Två otroligt bra event, medlemsinströmning som inte bara är numerärt betydelsefull i ett nationellt perspektiv utan sopar bort Kommunal i ett helt område i ett slag och mina fantasier till halvårsbokslutet kommer att överträffas och det, trots att det nästan är en månad kvar. Jag är så otroligt glad, nöjd och stolt över såväl medarbetare, förtroendevalda som medlemmar och slutar detta inlägg här innan jag börjar gråta. Tack ska ni ha och vi kommer att göra det här tillsammans vare sig ”de” vill eller inte. Det är jag helt säker på. Hade´