Föreningsrätt och… Det här inlägget är naturligtvis så oroligt intressant för så jag förstår om ni vill spara det. Jag föreslår i så fall att ni skriver ut det och sätter fast det på kylskåpet med en magnet, lägger det på toaletten för ensam-och-lugn-och-ro-läsning eller i bilen att läsa när ni väntar på barn,make/maka så kan ni ju läsa det igen när andan faller på…

MBL 7 § och med föreningsrätt avses rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att sådan bildas. Vilket AD tolkar som att ” I 7 § medbestämmandelagen definieras föreningsrätten som en rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att sådan bildas.

En föreningsrättskränkning föreligger enligt 8 § medbestämmandelagen om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtar en åtgärd antingen till skada för någon på den andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller i syfte att få någon på den andra sidan att inte utnyttja sin föreningsrätt. Enligt andra stycket samma paragraf är en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation inte skyldig att tåla en sådan kränkning av föreningsrätten som innebär ett intrång i dess verksamhet. För att en föreningsrättskränkning ska anses föreligga krävs först och främst att det ifrågasatta handlandet kan beskrivas som en form av åtgärd. Det ska således vara fråga om en konkret och avgränsad aktivitet. Dessutom måste åtgärden syfta till att förmå någon att inte utnyttja sin föreningsrätt eller att ingripa mot någon för att denne har utnyttjat denna rätt.”

8 § Föreningsrätten skall lämnas okränkt. Kränkning av föreningsrätten föreligger, om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller om någon på ena sidan vidtager åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att icke utnyttja sin föreningsrätt. Sådan kränkning föreligger även om åtgärden vidtages för att åtagande mot annan skall uppfyllas. Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation är icke skyldig att tåla sådan kränkning av föreningsrätten som innebär intrång i dess verksamhet. Finns både lokal och central organisation, gäller vad som nu har sagts den centrala organisationen.
Sker kränkning av föreningsrätten genom avtalsuppsägning eller annan sådan rättshandling eller genom bestämmelse i kollektivavtal eller annat avtal, är rättshandlingen eller bestämmelsen ogiltig.

AD säger: ”En kränkning av den positiva föreningsrätten, förutsätter att arbetsgivaren äger kunskap om att den kränkta arbetstagaren är fackligt organiserad. Denna till synes självklara grundsats torde dock inte böra gälla undantagslöst. Det kan i detta sammanhang vara av intresse att jämföra med vad som i motsvarande situation gäller för en arbetsgivare som är förhandlingsskyldig enligt 13 § medbestämmandelagen, en skyldighet som har föreningsrättsliga motiv. En arbetsgivare måste, för att kunna fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt denna bestämmelse, ha kännedom om arbetstagarens organisationstillhörighet. Detta gäller för övrigt även beträffande de individuella fall som regleras i 11 § medbestämmandelagen. Av motivuttalanden till bestämmelserna i fråga framgår att arbetsgivaren får anses skyldig att före ett beslut beträffande vilket han är primärt förhandlingsskyldig tillfråga arbetstagaren om han är organiserad och i så fall vilken organisation han tillhör (prop. 1975/76:105, Bilaga 1, s. 357 och 361). Arbetsdomstolen har i flera avgöranden om åsidosättande av reglerna om primär förhandlingsskyldighet slagit fast att en arbetsgivares okunskap om att anställda varit medlemmar i en förhandlingsberättigad organisation inte befriar honom från skadeståndsansvar för underlåtenhet att påkalla förhandling, med mindre han vidtagit erforderliga åtgärder för att förvissa sig om att det bland de anställda inte finns några medlemmar i den förhandlingsberättigade organisationen (se AD 1977 nr 216, AD 1987 nr 24 och AD 1989 nr 6). Starka skäl talar för ett motsvarande betraktelsesätt i en situation som den nu aktuella, där en arbetsgivare väljer att särbehandla en arbetstagare enbart av den anledningen att arbetstagaren ifråga inte är medlem i den kollektivavtalsbärande organisationen. Enligt Arbetsdomstolens mening bör en arbetsgivare under sådana omständigheter inte med framgång kunna åberopa bristande kännedom om arbetstagarens organisationstillhörighet med mindre han vidtagit erforderliga åtgärder för att förvissa sig om att den särbehandlade arbetstagaren inte är fackligt organiserad.”

Detta belystes även av Lagrådets uttalanden under förarbetena till medbestämmandelagen rörande förhållandet mellan förhandlingsrätten enligt 13 § första stycket medbestämmandelagen och mera utvecklade former av arbetstagarinflytande, såsom det i målet aktuella samarbetsavtalet. Lagrådet uttalade därvid bl.a. följande (prop. 1975/76:105, Bilaga 1, s. 486 f.), vartill föredragande statsrådet anslöt sig (prop. s. 531): "Så länge full objektivitet iakttas och alla arbetstagare behandlas lika, torde inte föreligga föreningsrättsliga hinder mot kollektivtal om medbestämmanderätt, varigenom företrädare för majoritetsorganisation bereds inflytande även över sådana beslut i arbetsgivarens verksamhet som särskilt berör medlemmar i en minoritetsorganisation. De senares föreningsrätt måste under alla förhållanden respekteras, och enligt lagrådets mening är arbetsgivaren skyldig att motsätta sig beslut, som skulle innebära föreningsrättskränkning. Ett sådant handlande av arbetsgivaren kan heller aldrig ådraga honom skadeståndsansvar för brott mot medbestämmandeavtalet."

En arbetsgivare kan alltså inte befria sig från ansvar för föreningsrättskränkning av en medlem i en minoritetsorganisation med hänvisning till att en av honom vidtagen åtgärd grundar sig på en överenskommelse som träffats med en majoritetsorganisation inom ramen för ett medbestämmandeavtal.

Åter till matlagningen och nu ska ett brandmanna-hambugare-recept prövas. ”Smoking Hot Burgers” hade jag tänkt kalla det. Och någon rad om ur man släcker dels det som syns på bilden men även det som behövs till strupen. Hade´