Jo, för enlig (KL) kan en kommun förbjudas att bedriva säljverksamhet, 3 kap. 27 § konkurrenslagenom, om den ”snedvrider, eller är ägnad att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden eller hämmar, eller är ägnad att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens”.
Vidare är lagen om bevakningsföretag, lagen om skydd mot olyckor, Kommunallagen, lagen om vissa kommunala befogenheter samt olika specialförfattningar och sist Kristianstads kommuns handlingsprogram för räddningstjänsten inblandat i bedömningen som Konkurrensverket gör. Räddningstjänsten i Kristianstads kommun har då åtagit sig att upphöra med den försäljning av larmcentralstjänster som Konkurrensverket menar strider mot konkurrenslagen och skriver därför av ärendet och övergår bara till att bevaka att så sker. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=5006243
Konkurrensverkets bedömning är att förmedling av larmcentralstjänster av larmtyperna nedan ligger utanför den kommunala kompetensen. Alltså larmcentralstjänsterna:
1. Automatiska utryckningslarm - automatiska larm som föranleder en räddningsinsats enligt lagen om skydd mot olyckor, till den del de larmade objekten ligger utanför det geografiska område som primärt betjänas av Räddningstjänsten i Kristianstads operativa räddningsstyrkor,
2. Drifts- och inbrottslarm samt inringda felanmälningar, det vill säga larm som inte föranleder en räddningsinsats enligt lagen om skydd mot olyckor,
3. Personlarm som inte beviljats av en kommun med stöd av socialtjänstlagen eller annan lagstiftning,
4. Sekundärlarmcentralstjänster åt privata larmcentraler.
Kommer det här att få betydelse för räddningstjänstbranschen, är Kristianstads kommun ensamma i detta och har, eller hade, fler kommuner och kommunalförbund likande tankar? Jo, är det enkla svaret men vad som händer nu blir nog mer komplicerat. Sen finns det andra mål och tvistefrågor som skulle kunna relateras in i detta och visst, jag tänker på vad som egentligen ingår i en brandmans yrkesroll och kan kommenderas utifrån kommunernas åtaganden och avtal vs definitionen på räddningstjänstarbete. Och lite så.
2012 är och kommer att bli ett mycket spännande år och klickar ni på rubriken till detta inlägg finner ni beslutet. Hade´
Lite upprörd idag och skrev till gästbloggen i tjugofyra sju.
SvaraRaderaFörmågan att genomföra räddningsinsatser hotas i glesbygd.
Räddningstjänsten är en kommunal verksamhet där självstyre råder. Länsstyrelserna och Msb agerar stöd och utövar tillsyn. Lagen om skydd mot olyckor styr verksamheten och målsättningen är en likvärdig förmåga att genomföra räddningsinsatser kopplat till de lokala förutsättningarna. Lagen säger att kravet på den enskilda har ökat men att den kommunala räddningstjänstens ansvar inte minskat. Försämring av förmågan hos räddningstjänsten får inte ske enbart på ekonomiska grunder. Den måste bygga på en förändrad riskbild tex. minskad fordonstrafik eller sprinklade äldreboenden och skolor.
Tyvärr haltar den goda intensionen och lagen kringås och förloraren är förmågan hos den operativa delen av svensk räddningstjänst.
Kraven på den kommunala räddningstjänsten har ökat kraftigt och det är bra dag. En modern räddningstjänst ska idag ha en väl fungerande förebyggande verksamhet och dessutom en olycksutredande del kopplad till utbildning allt för att kunna förbättra verksamheten och slippa upprepa gamla misstag. De nya arbetsuppgifterna och ökade krav på arbetsmiljö mm ska dock allt som oftast hanteras med en oförändrad eller minskad budget. Det gör att den operativa delen ständigt får sämre förutsättningar. Jag kan köpa detta om investeringarna i förebyggande åtgärder redan lett till minskade risker och färre räddningsinsatser.
Verkligheten för räddningstjänsten i mitt område är ständigt minskade utryckningsstyrkor och investeringar i billigare fordon framtagna för helt andra uppgifter än vad som väntar i glesbygd.
De självstyrande kommunerna genomför här försämringar utan att riskbilder förändrats igår presenterade Härjedalen ett massivt försämringsförslag för sin operativa förmåga. I samma handlingsprogram beskriver man att riskerna kommer att öka på många orter betydligt fram till 2020.
Jag kontaktade under hösten 2011 Msb och dåvarande försvarsminister Sten Tolgfors för att varna för det som nu sker. Tyvärr blev reaktionen liten och försämringarna tycks få fortsätta stick i stäv med gällande lagstiftning.
Jag vill se en rad åtgärder under 2012 med målsättning att bevara en god förmåga att genomföra räddningsinsatser.
* Jag vill se en tuffare bedömning av försämringsförslag från kommunerna.
* Ansvariga för Basbilsprogrammet måste tydligare redogöra tänkta
Användningsområden för respektive fordon.
* Problemen att rekrytera deltidsbrandmän måste tas på största allvar. Här behövs centrala beslut som lägre arbetsgivaravgifter till företag som har brandmän anställda och funderingar kring kombitjänster i kommunerna.
Håkan Olofsson Brandmännens riksförbunds avdelningsordförande i Jämtlands räddningsförbund.