Den oberoende 22 julikommisinonen lägger fram sin rapport om terrordåden i Norge: http://www.dn.se/nyheter/varlden/polisen-far-kritik-for-dalig-terrorberedskap 

“flera ansvariga som av olika skäl avgått efter terrordåden”

Men…vad hjälper det offren? Nu är eller var detta i Norge men ” vad hjälper det offren” skulle man kunna skriva om man är cynisk eller kanske rent av realist men så får man inte göra för det är farligt med ansvar och behöva stå för sina beslut. Så farligt att tjänstemannaansvaret i princip är borta i Sverige och därför kan tex neddragningar inom räddningstjänsten bara fortgå.

Välkommen till kampen mot väderkvarnarna och stormarna i syltburkarna...

När grundlagen gjordes om 1974 blev den meningslös i den här meningen och viktigast var att införa det så kallade uppenbarhetsrekvisitet. Det innebär att domstolar kan ogiltigförklara lagar och förordningar, som strider mot grundlagen, BARA om felet är uppenbart. Man inser lätt att något som hundratals riksdagsledamöter och ett dussin ministrar ansett riktigt, INTE kan vara UPPENBART fel. Det har gett regeringarna efter fritt fram att bryta mot grundlagen, vilket de också gjort, oberoende av färg. Näst viktigast och det jag inledde med var att tjänstemannaansvaret togs bort. Det har i praktiken gjort politiker och tjänstemän immuna vid missbruk av sina åligganden. Sen funderar vi vanliga medborgare över hur det kan bli som det blir med tex vår infrastruktur, (läs SJ), Tillväxtverk och…ohämmade neddragningar av vår säkerhet, (läs Räddningstjänst), till förmån för överbyggd administration och skrytprojekt.  Jo jag har skrivit om detta förr:

http://brf-peter.blogspot.se/2011/01/parkinsons-lag.html
så visst, jag vet att det finns en lag som (skulle kunna), reglera vilket ansvar en tjänsteman har (Brottsbalken 20 kap 1 §).

”Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar”. Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande. Den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling är inte underkastad ansvar enligt första eller andra stycket för någon åtgärd som han vidtar i denna egenskap. Vad som sägs i första och andra styckena skall inte heller tillämpas, om gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse."

Som medborgare i Sverige äger och kontrollerar vi den offentliga förvaltningen, det vill säga allt som finansieras av skattepengar. Trots det och offentlighetsprinciper har vi som medborgare väldigt dålig insyn i den offentliga verksamheten och det kräver sin man eller kvinna att få besked eller kunna följa vissa beslut och visa vägar i finansiering och; om de ligger inom ramen för uppdraget. Och beslutet/en. Jag är M-Y-C-K-E-T tveksam i vissa fall och ansvaret torde då ligga på de som ska se till, kontrollera och granska. Som tex Länsstyrelsen, MSB, Arbetsmiljöverket och en del andra myndigheter, verk och rättsinstanser i räddningstjänstens fall. BRF och jag har en del skrivelser och ärenden liggande i långbänken och i vissa fall obesvarade och det ska reaktiveras nu igen då för:semestern är slut så det är bara att mala på och jo, JAG ser fram mot det pigg och nyter :-) // Hade´