American Heros

Lieutenant Scott Ritter från Delmar firedepartment NewYork, fick frågan av BRF:s tidning SFF: Varför dör så många brandmän i bränder?
– Det är många anledningar. En anledning beror på att utryckningsstyrkorna är olika dimensionerade och att utbildningsnivån skiftar enormt mycket över landet och att man inte får en enhetlig grundläggande utbildning. -En annan sak är att det oftast inte finns en rökdykarledare, om det finns så blir han ofta insatt att göra andra arbetsuppgifter. Ytterligare en aspekt är att eftersom man i många fall inledningsvis kommer med små styrkor så blir det lätt att man slarvar och chansar. Han ser de Svenska föreskrifterna (AFS) om bemanning som en bra säkerhet för rökdykarna. -Man måste lära sig att förstå vad bränder är, säger Scott Han pekar på att val av taktik ska bygga på kunskap om att förstå bränder och hur dessa påverkar en byggnad och dess konstruktion. -Tyvärr kör man alltid efter en och samma taktik, ”wet stuff on the red stuff” och det är mycket onödigt vatten man använder. Brandmannayrket är enligt Scott det mest respektabla yrket i USA. Man får uppskattning överallt. Under sin tid i Sverige har han hört talas om neddragningar och hans enkla kommentar blir –Vill man ta död på brandmän ska man dra ner på styrkorna. Don´t mess with the system that works.

Nu ska vi se, Scott Ritter tyckte vi var bättre för vi hade inte: Olika dimensioneringar – Skiftande och ej enhetliga utbildningsnivåer – dåliga rök/kem-dykningsregler – små styrkor – chansade inte –okunskap om brandförlopp och konstruktionskunskap – använde för mycket vatten. Detta var 2007.
Hur ser det ut nu och har vi följt hans råd: Don´t mess with the system that works. Visst i många fall, tveksamt i andra och tyvärr klart nej i andra.

Jag tror att där vi nu ser ett nej kommer att få problem och så pass att det på sikt både blir dyrare och besvärligare än vad man anat och absolut i relation vad man hade för bekymmer. Oftast "ekonomi", och oftast i realiteten ganska små summor i förhållande till den totala budgeten och även i förhållande till den administration som brett ut sig under de senaste 15 åren. Samma period som räddningstjänst, vård, skola och omsorgs skurits ned i antal ”operativa händer”.
En bärande tanke eller slump?

Både och tror jag och sanningen ligger väl mittemellan. Här är inte mittemellan lagom, utan för mycket. För vår bransch. Andra får svara för sig vilket de gör. En klar uppfattning finns i media över analyser och vad folk i gemen tycker om den svällande byråkratiseringen och det är skönt att kunna känna sig som folk i gemen. Och försöka hjälpa de som jobbar i ett av världens mest respektabla yrken och om det nu är så, även här, då borde det ju vara lätt att….
Heureka!! påstås Arkimedes ha sagt när han kom på sin princip; ”-jag har funnit det”. Frågan är vad vi gör med våra upptäckter. Återkommer.

Vem är Sylvia Borin?

Om jag skriver att Sylvia Borin och hans kompisar går mig på nerverna kommer nog de flesta inkluderande jag själv, innan jag läste om detta imorse på Facebook av alla ställen, tro, att nu har han fått pippi. Och det är exakt vad det handlar om. Sylvia Borin är det latinska namnet på Trädgärdssångaren. Den har en oansenlig och kontrastlös dräkt, ryggfärgen är grå med olivgrön anstrykning, bröstet är vitbrunt. Den har en ljus ögonring och grå ben. På ovansidan har finns en tydlig köl. Längden är ungefär 14-15 cm. Vingbredden är från 21-24 cm och väger ungefär 16 till 22 gram. Stjärten är tvär i spetsen. Båda könen är lika. Sången brukar vara lång och består av ett jämnt pladdrande av flytande toner, som ofta framförs på kvällarna. Ofta framförs på kvällarna var det ja men i jämförelse med de Kornknarrar vi hade häromåret är dessa en dröm.

Det är viktigt att vi skriver och uttrycker oss så man blir förstådd, om man nu vill det, och detta är svårt ibland. Det är även en konst att uttrycka det man vill visa och samtidigt inte visa det man vill dölja och är man i ”uttrycksbranchen” så lär man sig efterhand vad som är vad och det känns i magen. Har man en magkänsla kommer det någonstans ifrån och är ofta den första känslan man förnimmer innan förnuftet tar vid. Kolla vidare och känn efter i svaren eller de uteblivna svaren om det känns mindre i magen. Eller mer. Eller kanske förnuftet kopplas på rent av.

Jag har studerat Kommunals nya AB och Bilaga E för trettielfte gången i helgen och det känns som Sylvia Borin i omfattning men lanseras högt som en Kornknarr att vara en Svan tycker en som anses vara en Gökunge. Jag får inte ihop det. Vare sig matematiskt som till de satsningar och i de eftergifter som informerats. Surfar man in på medias och även Kommunals egna webbplatser, lyssnar med kommunalare och även några av deras förtroendevalda, så är jag inte ensam. Nu ska väl inte jag dels vara den som kommenterar i detalj eller ens ska kunna detaljerna om än de börjar gå upp för mig, men jag som många andra är nyfiken.

Hur går det med BRF:s eget Ribb-avtal då, det är lätt att vara kritisk och det kommer bli kul när ni presenterar ert fiasko kanske någon vän av ordning tänker. -Jo tack vi förhandlar på, som vanligt, ensamma, nu när de stora drakarna lämnat scenen och ställt oss i något slags facit. Ytterligare ett skäl till att jag är intresserad av hur kunde det bli så här? I AB:t och Bilaga-E med dessa enorma möjligheter till påtryckning. Här borde det vara skillnad att ha 340-50-60 000 medlemmar gentemot ”bara räddningstjänstbranschen” och tex. RiBB:en.

Sanningen är nog tvärs om tyvärr då det är hindrande för den heltidsanställde brandmannen, hindrande för oss och hindrande även för RiBB:en, alltså branschen. Eller tror någon att en låglönesatsning, en kvinnosatsning, en ungdomslönesatsning eller annan satsning görs på de som anses vara högavlönade, mogna män som har det bra som de har det? Brandmän tränar ju på arbetstid också. Tillåter de andra grupperna i Kommunal det och att det ska bli ännu ”bättre” för de som har det bra? Kommer ni fram till svaret nej ska ni nog kanske tänka till och överväga att gå till ett annat politiskt fritt fackförbund som ”bara” kan och vill kunna er verklighet och er bransch.

När man skriver just detta skall man i mitt jobb också fråga sig om man vågar skriva det för vem vet vad för hitte-på-stödåtgärder panikslagna LO-förbund kan plocka fram i fejkade åtgärder mot BRF. Men oavsett torde den enskilde brandmannen tjäna på det och då tar vi gärna nästan vad som helst. Är man i särklass störst i en bransch måste man kosta på sig att vara förlåtande och överseende om det gynnar branschen.

Jag tror inte vårt RiBB-avtal blir en Svan i år och har heller aldrig trott eller sagt det. Se er om och tänk till över det läge världen, landet och kommunerna har befunnit sig i. Har befunnit sig i då jag tror på framtiden. Se på de avtal som redan är klara och det stöd vi får i dem och gör en realistisk bedömning över nuläget. Jag kan inte säga mycket mer nu då vi har förhandlingssekretess men kan lova er sen att vi inte kommer att Kornknarra ut något och hoppas på mera än en Sylvia Borin. Vi kommer alltså att redogöra för vem, vilka och vad samt hur det blev på detta viset.
Förhoppningsvis ett bra vis för en krisbransch i dubbel bemärkelse. Så långt inlägg och inte en rad om Rsyd? Visst ja, jag ska ju dit på onsdag och torsdag.

Askmolnet drabbar ambulans och polis

Askmolnet drabbar ambulans och polis - Östersund - ltz.se

Vilken tur ...att jag tog strid och vägrade ersätta ambulanser med helikoptrar. Då för två år sedan, också. Lägg ner 10-talet fordon och ersätt med en helikopter centralt placerad i länet och tjäna 13 miljoner hade politiken och högsta byråkratledningen svalt av en "konsult". Inga problem egentligen under en förutsättning när man bara tittar på års-statistiken och räknar om den per dag, tittar på flygtider och insatscirklar och hur många uppdrag man hinner, men, och ett stort men det förutsätter att uppdragen kommer i rätt orning och inte samtidigt och att man kan flyga jämt. Vad är oddsen på det om det är 45000 uppdrag/år? Vulkanaska hade vi inte heller med i beräkningarna och och även om någon tänkt skulle vi aldrig kunnat stava till Eyjafjallaöykull oavsett.
Just nu är jag mest rädd för hysterin än askan och vilken tur att kungaparet hinner till Köpenhamn....

Vi har några konsulter inom räddningstjänsten också.
Jag vet vilka.

Vad man kan eller inte..

En person befaras innebränd - Östersund - ltz.se


”-Lämnade man människor att brinna inne pga ...att huset var "övertänt"??? Finns inte utrustning för sådant?”, skrev Margaretha Berglund angående en artikel om en ”dramatisk husbrand i Torvalla By”. Troligtvis med tragisk utgång. Hon fick svar av Brandis, kort och konsist;
” Övertänt = Inget levande kan finnas kvar/Fler än ett liv går till spillo” och av Janne.K; ”Man lämnar väl inga människor Margareta !! Dom vet nog vad dom gör...killarna som jobbar med bränder...Heder åt brankillarna”...och av B; ”Så fruktansvärt! Stackars man och stackars hund. Och hemskt för brandmännen att stå där ute, höra hunden skälla och inte kunna gå in och rädda dem. :( Jag antar att allt hade rasat ihop över dem om de gått in, för annars skulle de ju ha räddat dem.”

Artikeln i sig är djupt tragisk men visar också allmänhetens tro och övertro på räddningstjänstens förmåga och möjlighet. B har också en viss övertro och han/hon konstaterar även en annan, citat, hemskhet.
Brandmännens psykosociala arbetsmiljö. Janne.K tror att räddningstjänsten bara består av män och jag betvivlar inte att Brandis är en …brandis.
Kort, koncist och …operativt.

Jag som läser otroligt många tidningar och har förmånen till hjälp med bevakning på allt som relateras till brand-räddning-olycka m.m. ser en klar tendens i kommentarsfälten när något har inträffat. När något har inträffat, skrev jag. Övertron på förmågan är konsekvent och avspeglar sig i olika former inte minst operativt och handgripligen för en 1+2 styrka tex.

Husbranden i Torvalla By har redan skett och ingen kan idag göra något åt den och är det fel av mig, cyniskt, brutalt och oetiskt mot den/de drabbade att skriva om den och ”nyttja den” i en sketen blogg? Både ja och nej och här gäller det att vara oerhört försiktig för många läser det jag skriver som ”troll”, men det kommer ett inlägg till er snart, håll ut, men verkligheten är så här brutal och hur skall man som Margaretha, B och Janne K. kunna förstå den om man inte informerar dem?

De är i de flesta kommuner just de som inte bara är allmänheten, de är, eller känner, våra styrande lokala politiker. De som tror att man kan släcka en fastighet och göra en livräddande insats oavsett bemanning och utrustning bara man har en röd bil med ett blåljus. (Jo jag raljerar och drar det till ytterligheter/absurdum, men bara för att ni skall vara med och förstå tänket.)

I Torvalla By kan det ju mycket väl vara fulla styrkor och tipptopp utrustning och ett kanon arbete förebyggande, vad vet jag, men det här inlägget handlar inte om det, det handlar om vad vi kan och inte, oavsett, och allmänhetens vetskap, politikernas kunskap och förstår ”man”?

Vem och vilka ansvarar för den informationen och att den görs begriplig och finns det lagreglerat till och med? Ja, faktiskt, och när något blir fel hänvisar styrande politiker till dem, (de har klart för sig den biten), och när det nu allt frekventare blir fel, så läser man det ofta: ”Vi gick på det som ansvarig tjänsteman sa till oss..”

Man får ungefär 43,100 träffar vid sökning efter "det ska fan vara", men inga resultat hittades för "det ska fan vara räddningschef". Än. För det ”brinner i knutarna” för en del och av olika anledningar men åter igen och en generalisering av deras största bekymmer;
man har inte sin organisation med sig och fixar då inte en bred och förankrad bild av vad organisationen kan eller inte. Till allmänheten. Heller.

Teoretiskt, om en människa har 10 kamrater och du har 100 anställda istället för medarbetare, så känner de 1000 personer som har 10 kamrater osv… Vad är oddsen på att det inte i den skaran finns någon som ”kan ställa till det” och vad händer när de går samman?

Går samman i ett branschförbund som BRF?
Nu tar vi bort ordet ”än” ovan, för här bör det skrivas; "det ska fan vara räddningschef" om man inte förstår och tar sitt ansvar och berättar vad som går och inte och vilka konsekvenser olika åtgärder, tillföra eller ta bort, faktiskt får och förstår att vi skriver Sverige 2010 och inte Östtyskland 1950.

Vi är många som vet och kan nu och 1 har 10…och BRF har i särklass de flesta organiserade hos sig och, ökar varje vecka. Gå med i ett vinnande lag du med om du inte redan är en av de ”lyckliga” för du är välkommen och behövs, precis som du är.
Det ger oss mångfald och större underlag i våra beslut och tankar.

Tänk om..i Sverige man..

I kontrast till det tragiska under detta inlägg läser jag i Sydsvenskan att man på Carlsbergs lager har börjat jobba igen. Men striden om hur många öl de får dricka på arbetstid är inte över. Det var nya regler om öl som orsakade strejken. De anställda har tidigare haft rätt att dricka tre öl om dagen på jobbet. Men nu vill Carlsbergs ledning minska det till en öl om dagen, till lunchen.
– Det stämmer att det handlar om rätten till tre öl. Men egentligen har vi gått hem för att Carlsberg gjort sig skyldigt till avtalsbrott. Det har kommit ett diktat ovanifrån utan någon som helst dialog, säger Dennis Onsvig till politiken.dk.
Den veckolånga strejken avbröts på måndagen med en förhoppning om att ledningen skulle kalla till ett snabbt möte för att lösa konflikten.

Så nära och grannländer men ändå så långt ifrån och våra krav i tex. avtalsrörelsen ter sig plötsligt.. Det är svårt att jämföra organisationer och ändå svårare att jämföra länder och kulturer och man bör ha helheten och historien med sig när man tex tycker att frivillghet istället för anställning inom räddningstjänsten borde erätta istället för att komplettera. Det som funkar "där" gör det oftast av en eller flera anledningar och hur tar man även de med.
En eller tre istället för ingen öl i kontraktet? Ja herregud...

I Southampton gick det fel

Tributes have been paid to two courageous firefighters killed battling an "out of control" blaze that ripped through a high-rise block of flats in Southampton.kan ni läsa i denna länk från Sky News; http://news.sky.com/skynews/Home/UK-News/Two-Firefighters-Die-In-Flats-Blaze-In-Southampton/Article/201004115596382?lpos=UK_News_Carousel_Region_0&lid=ARTICLE_15596382_Two_Firefighters_Die_In_Flats_Blaze_In_Southampton

En lägenhetsbrand i ett höghus med katastrofala följder för två brandmän som omkom under insatsen. En påminnelse, som en hästspark i magen, om vad som egentligen kan hända, även för hjälparna.
Ta det varligt och tänk på er säkerhet.

Extra allt?

Han räknade med dödsoffer - Gävle - www.gd.se är en bra artikel om ett utmärkt arbete där en ödmjuk kille gör skillnad. För mig som följt honom genom åren från vikarie och egenföretagare som konkurerade ut sin egen huvudarbetsgivare på utbildningssidan :-) till att då bli fast anställd med planer för sin framtid. När man vet hur han hela tiden velat kunna mer, göra mer och alltid varit bland de främsta med innovationer och tankar för att utveckla yrket samtidigt som han kan och i mycket reflekterar och tittar bakåt och på ett vetenskapligt sätt. Se tex. Brandsäkert; http://www.brandsakert.se/artikel.asp?articleid=286

Att just han skulle vara på en brand på samma ställe kort innan branden-branden i artikeln, och där han kunde väga in dels det han då reflekterade i och om efter den, och lägga till sin tidigare erfarenhet och fatta blixtsnabba och korrekta beslut gjorde precis det han beskriver; skillnad för ett stort antal människor. Troligen skillnad mellan liv och död. Han beskriver det i artikeln som att; det är det ni betalar skatt för..

Visst Per, det är det vi betalar skatt för men du är likförbannat en av de extraordinära i mina ögon och vi har några sådana i Sverige som jag tycker bör uppmärksammas som föredömen för branschen

Gud vad svårt det ska vara i Jantelags-Sverige att ens skriva berömmande men jag är bara tvungen. Äras den som äras bör och Per förtjänar det.
Även om han är usel på innebandy.

Oroligt i Uppsala?

I Uppsala Nya Tidning kunde man inom några dagars intervall läsa;

1 = Räddningstjänsten i Uppsala kommun står inför nya besparingar under de kommande åren. Trots flera sparåtgärder på senare tid ser man behov av att spara ytterligare åtta miljoner kronor fram till 2012, annars går inte räddningstjänstens budget ihop.

2 = För sjätte året i rad gjorde Uppsala kommun ett överskott. Resultatet för 2009 hamnade på 202 miljoner kronor. Det är ett avsevärt större överskott än året innan, då resultatet blev 136 miljoner kronor. ”- Här går vi igenom den värsta finanskrisen sedan 20-talet. Ändå kan Uppsala redovisa en kraftig serviceutbyggnad och 202 miljoner i överskott. Det är fantastiskt och ett nästan exempellöst resultat, säger kommunstyrelsens ordförande”, Gunnar Hedberg

Oavsett hur man räknar summor, roten ur eller på annat sätt svänger sig så: 1 + 2 eller 2 – 1 blir det 194 miljoner kvar av överskottet, för alla, om man tar 8 miljoner. För räddningstjänsten blir 8 miljoner av budgetens 120 miljoner inte bara ett problem för räddningstjänsten utan för alla. Också. Samtidigt som alla vet att riskerna och insatserna ökar, blir alltmer komplicerade, den nationella statistiken går mot all-time-high och.. här har vi ett kärnkraftslän. Dessutom.

Öhhh.. hur tänker man här och vad säger väljarna och vet de ens om det mer än i dessa artiklar och stämmer det verkligen? På riktigt alltså och här blir det nog inte roten ur utan vad roten vill. Gräsroten. Jag har väldigt svårt att tro att man vill spara på trygghet och säkerhet speciellt när man redovisar plusresultat. Vill man pröva det ett valår så varsågod för vi kommer inte vara nådiga och ser inga som helst möjligheter för räddningschefen att göra något i den här storleksordningen vare sig på del eller heltid. Vi är ett branchförbund och ser till helheten och gör inga skillnader därvidlag.
Vi skulle också bli ytterst förvånade om Länsstyrelsen tillät något liknade och om man oavsett vad vi tillsammans tycker beslutar något annat så välkomnar vi just ett sådant ärende till överprövning i regeringsrätten.

Lagen, LSO:n tillåter nämligen inte att man ”bara” av ekonomiska skäl raserar sin räddningstjänst och här finns ju inte ens de skälen. Jag som är en ”Prejudikat-Nisse” välkomnar faktiskt försöket i den tanken då vi kunde nyttja det på fler ställen och i andra kommuner man det vore tragiskt för medarbetarna och tredje man. Alltså att leva i ovisshet innan vi får rätt och man måste backa. Att det då får politiska konsekvenser det oroar mig mindre och kan till och med glädja mig i så fall. Någon ordning måste det faktiskt vara och litar men inte på sin räddningschef som egentligen säger att detta inte går kan man undra.
Vi får se och detta ligger på bevakningslistan. Av många skäl.
Tro mig.

Airport Fire & Rescue

Vi får allt fler medlemmar som jobbar vid landets flygplatser. Riktigt, riktigt roligt och vid helgens Förbundsstyrelsesammanträde beslöt då FS att bilda en ny sektion; Airport Fire & Rescue.
Vi har även andra verksamheter som inte riktigt ryms under det kommunala tänket men här är då svaret även för dem. Kanske.
Syftet är självklart och enkelt, tydliggöra och tillse att deras frågor inte hamnar mellan stolarna. Vi har också stolar men någon mindre efter detta då.

Mycket av diskussionerna handlade inte om nyttan av detta och vad, och hur, utan om själva namnet. Ska vi verkligen ha ett engelskt namn i ett svenskt fackförbund? Nu är dels våra medlemmar på flygplatserna ju själva porten mot det internationella och vi själva är i det internationella arbetet, inte varje dag, men flera gånger per vecka numer. Benchmarking kallas det och där har vi ett kanon nätverk. Även då mot flygplatserna som London Heathrow, John F. Kennedy, Charles de Gaulle mm och mm.. och inte bara den ordinära räddningstjänsten.
Den räddningstjänst jag kallar ordinär, dvs vanliga, här i Sverige alltså, hänger oftast ihop internationellt. Det är vi som sticker ut och är annorlunda.
Är någon förvånad?
Nu är BRF inte annorlunda utan vi ser ut som man gör mest i det internationella nätverket så välkommen den nya sektionen.

Att köra skrivbord

http://www.brandsakert.se/artikel.asp?articleid=309 som blivit lite av favoritartikeln just nu, (det kommer ett till inlägg sen), kan man läsa att SBR anser att friheten för kommunerna att styra sin egen verksamhet har försvårats av länsstyrelsen och statens syn på styrningen. – Vi upplever att kommunerna på många håll har fått anpassa sig till länsstyrelsens tillsyn och inte tvärtom. Staten ställer indirekta krav på att handlingsprogram måste se ut på ett visst sätt, men sådana dokument vill de flesta kommunfullmäktige inte befatta sig med. De vill styra på en övergripande nivå, säger Ulf Lago. Han menar att skydd- och säkerhetsfrågor ska vara naturliga i kommunens verksamhet: – Om detta område inte tillåts styras på samma sätt som andra kommunala verksamheter, blir det problem. För att skydd- och säkerhetsfrågor ska bli ett naturligt inslag, får de inte bli detaljreglerade. Här måste staten stimulera ett nytänkande och nyskapande! SBR tycker att länsstyrelsens tillsyn i vissa fall har försvårat utvecklingen av handlingsprogrammen, och håller tillbaka en kreativitet som finns i kommunerna.

Jag tycker nog helt tvärs om då jag sett och ser vad denna kreativitet gjort och gör främst för de operativa styrkorna. Oavsett vad man har, om man har, en risk och sårbarhetsanalys och en handlingsplan.

Göran Schnell summerar Brandskyddsföreningens intryck av lagen: – Vi efterfrågar inte några större förändringar i LSO. Snarare är det tillämpningen av den som behöver bli mer strukturerad med en klar ansvarsfördelning, tydliga arbetsmetoder, effektivare tillsyn och uppföljning av olyckor och förebyggande åtgärder samt effektivare sanktionsmöjligheter.

Gilla, gilla skulle jag markerat om.... vi var på Facebook.

På MSB vill man inte dra likhetstecken med att säkerhetsarbetet försämrats på grund av detta. – Idag samverkar fler räddningstjänster inom och över kommungränserna genom andra organisationsformer. Man har även ändrat ambitionsnivån, till och med sänkt den i vissa kommuner utan att det nödvändigtvis blivit sämre. Det är inte lagen som påverkat beredskapen, den har förändrats genom ökad effektivitet och teknisk utveckling, säger Anders Lundberg. Samtidigt håller han med om att det blivit svårare att rekrytera personal, särskilt kvinnor, till deltidskårer.

Få se nu.. ingen försämring, mer samverkan än någonsin, ökad effektivitet, en teknisk utveckling och svårt med rekrytering av kvinnor till..deltiden. Anders försöker, om man raljerar lite, få detta att framstå som om allt blivit bättre, att politiker och räddningschefer är en stor familj över alla gränser, att det jobbas smartare, snabbare och med bättre rutiner generellt, att vi haft en teknik- hausse och är det inte ännu sämre ställt med kvinnor till heltiden?

Min förre arbetsgivare skrev i media att man skulle få lika vård i en ort som jag precis dragit in ambulansen för. Det blev sen min uppgift som ansvarig att på befolkningsträffen försöka förklara att det gällde bara när väl grannortens ambulans var framme. 5 mil därifrån. Rätt i sak men lite vinklat och problemen kom sen. I mitt knä, och jag gjorde inte precis succé.

Ser man verkligheten och hör utsagorna samt läser rapporterna, inte minst om brandolycksutvecklingen, borde man kanske ha en lite mer..återhållsam och mindre vinklad uppfattning från en myndighetsperson.
Annars kan kanske både ”befolkningsträffarna och professionsträffarna” bli besvärliga. Det är skillnad på en myndighet och ett fackförbund, på en Anders och en Peter och det är en enorm skillnad på att köra skrivbord och en brandbil.

Rinkeby-branden

Nyss sände TV4 ”Kalla Fakta” om den tragiska Rinkeby-branden.
Yusuf Mahamuod Mohamed förlorade fem döttrar, hustru och en släkting i branden på Kuddbygränd i Rinkeby ifjol, den allvarligaste svenska brandolyckan sedan diskoteksbranden i Göteborg. I anslutning till det har det blivit en hel del medial uppmärksamhet kring brandskydd i bostäder och mycket har fokuserats på rökluckornas funktion och betydelse, brandvarnare naturligtvis, och här även hur man sprider information och på fler språk än svenska.
Försvarsministern skriver på sin blogg;

”Det senaste året har Sverige drabbats av flera större bränder, där många människor skadats och dödats. Redan i april 2009 initierade Försvarsdepartementet en översyn av hur Lagen om skydd mot olyckor, som är från 2004, har fungerat. Efter branden i Rinkeby fick detta översynsarbete tilläggsdirektiv. I november 2009 gav vi Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppgift att tillse att det tas fram information om brandskydd på fler språk än svenska, vilket har behövts.”

I de allra flesta flerbostadshus i Sverige är principen för det byggnadstekniska brandskyddet att om det brinner ska alla som befinner sig i en lägenhet där det inte brinner, stanna kvar där och vänta på att räddningstjänsten kommer och hjälper dem ut. Detta går till stor del helt mot hur människor fungerar, speciellt under stress och hur byggnader utomlands är förskaffade.
Därför behövs omfattande informationsspridning till allmänheten om just utrymning från flerbostadshus. Bra och egentligen självklart att detta måste informeras och nötas, nötas och inte bara på svenska, men det ställer en hel del andra frågor med, som bör besvaras och åtgärdas.

Yusuf fick höra att något som kallades ”rökluckan” inte fungerade när brandmännen försökte använda den. Hade en normal säkerhetskontroll kunnat rädda liv? Hur många andra hus har liknade brister i brandsäkerheten?

Ett antal genomgångar, utredningar och inte minst Statens haverikommission har arbetat och arbetar med analyser av såväl olyckan som insatsen och haverikommissionen kommer med sina resultat till sommaren.
Fastighetsägaren, eller rättare sagt det kommunala Familjehems Brandskyddsansvarige intervjuades, och det framkom att man hade 85% av rökluckorna trasiga i sina bostäder, att det inte var bra, att man känt till det och sen visades vissa patetiska försök att skylla på husvärdarna.
Hur står det nu i LSO:n och lägg märke till att detta är hos en kommunal ägare, är de lika illa hos en privat för det blir svårt med värre?

Södertörn kommenterade, en lärare från MSB i Sandö samt ett antal brandmän under utbildning både kommenterade och visade hur en röklucka fungerar och deras slutsatser är det självklara? Åtminstone gällande rökluckan, för klart gör den skillnad! Frågan är vilken, i just detta fall, kommer vi få svar på till sommaren. Men det uttalande som man redan nu gjorde från Haverikommissionen, talar ett ganska tydligt språk, från en i grunden hyperförsiktig myndighet.

Radion då, har jag glömt kommunikationen? Nej men jag har hört en hel del i och om detta och även om det skapat problem för insatspersonalen och att man åsidosatt arbetsmiljölagstiftningen och AFS:ar så anser nog jag att detta hade en mindre betydelse för de drabbade. De jobbade, jobbade och jobbade och vi får se vad andra anser och jodå, vi är på och i detta ”arbetsmiljöbrott”, i "styrkornas dimensionering nu och förr", men just nu, och i detta sammanhang, som blogginlägg, känns det lite..sekundärt.

Yusuf kan aldrig få tillbaka sina nära och kära och det är väl då själva xxx att det ska till sådan tragik och en sådan ofattbar sorg för att få fokus på saker som (sen) anses som självklara. Tyvärr före mest av oss i branschen.

Hold your horses

Jag har ju ett förflutet inom akutsjukvården och är sjuksköterska i botten och har då fått frågor om..mjältbrand. Sticker mellan med detta i Vasloppet. Jag är med mentalt alltså och inte på skidorna.

Mjältbrand med anledning av Räddningstjänstens IVPA larm och att några dödsfall i Skåne förknippas med detta. Jag kan lite, med betoning på lite, men har kamrater som kan mycket och jag frågade dem igår vad de ansåg och bad dem kolla källorna.
Det finns en ganska stor rädsla för just detta vilket troligen kommer sig av att det i USA spreds brev med mjältbrandsbakterier, vilket gav panik, för ett antal år sedan. (En okänd person och orsakade flera sjukdomsfall och några dödsfall.) Detta ansågs vara ett biologisk vapnen som terrorgrupper kunde använda sig av och visst, en lång rad virus och bakterier är dödliga i fel händer.

”Hold your horses" alltså även om det nu finns uppgifter från Skottland, England och Tyskland om att Antrax (mjältbrandsbakterie) förorsakat dödsfall. Det har spritts i heroin och hur farligt är då det och vad gör då vi?
Rikspolisstyrelsen har gått ut med varningar till alla landets poliser att se upp för mjältbrandssmittat heroin då det troliga skälet till smittan är att narkotikan förvarats i djurkroppar då man har smugglat det inuti döda djur. Den förekommer framförallt hos djur, men även människor kan smittas. Bakterierna kan spridas genom luften, via smittat kött eller genom ett sår som förorenats av något som sjuka djur kommit i kontakt med. Smittan kan överföras till människor genom sår som kommer i kontakt med vävnader från sjuka djur, jord, ull, fällar, foder eller något annat som har förorenats med bakterien. Människor kan även smittas genom att andas in bakteriesporer, till exempel i damm från ull eller jord, eller genom att äta smittat kött. Tiden från smittotillfället tills sjukdomen bryter ut är oftast kortare än 48 timmar, men kan vara upp till en vecka, i enstaka fall längre.
Smittspridning mellanmänniskor har inte beskrivits.

Malmöpolisen gjorde kopplingen till någon slags sjukdom efter dödsfall bland heroinmissbrukare i stan och det fanns beskrivet. Men, det var troligen inte mjältbrand som orsakade detta enligt experter på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som inte hittat några mjältbrandssporer i de dödas kroppar men då rykten går fortare än fakta och byråkratisk text finns oron.

Smittsamheten är inte så våldsam som man kanske tror, skriver Sydsvenskan , och en vanlig frisk människa behöver få en dusch i ansiktet eller att det injiceras för att det ska smitta och de drabbade narkomanerna har ofta nedsatt immunförsvar.
Här håller mina kamratexperter med om än inte riktigt med just de orden.
Nu var det troligen inte heller mjältbrand som drabbade Malmö säger experter på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som inte hittat några mjältbrandssporer i de dödas kroppar.

Goda arbets- och hygienrutiner är av största vikt för att undvika att smitta sprids och de ska ju även finnas för annat relaterat som tex. Hepatit-C
Det finns vaccin mot mjältbrand både för djur och människor. Bara människor som utsätts för smittrisk i arbetet är aktuella för vaccination och i den omfattning detta nu är kan man rimligne, inte, anse att räddningstjänsten skulle tillhöra den gruppen. Mjältbrand kan vidare behandlas med antibiotika. Om behandlingen sätts in i tid går sjukdomen nästan alltid att bota. Mellan 5 och 20 procent av de drabbade som inte får behandling dör i sjukdomen.
Tillbaka till Vasaloppet.

Lite rök en del glöd men var är elden

Karsten Erichs på Informationsbolaget skriver; ”för första gången i modern tid har det under en månad omkommit fler personer i bränder än i trafiken (undantag: diskotekbranden i Göteborg 1998). Under januari
omkom 26 personer i 25 bränder, varav 21 i bostadsbränder. I trafiken i januari omkom 25 personer. Detta enligt den preliminära statistiken. Generaldirektören för MSB, räddningscheferna i Storstockholm, Storgöteborg och Räddningstjänsten Syd samt VD:n för Brandskyddsföreningen har skrivit en debattartikel om vad som nu måste göras för att hejda den dystra brandutvecklingen.” Artikeln:

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.313142-sa-hejdas-dodsbranderna

”För oss är siffrorna ett tecken på att vi har misslyckats med en av våra viktigaste uppgifter” och ”i början av december 2009 träffades därför ett 30-tal räddningschefer, experter och myndighetsföreträdare som särskilt arbetar med brandskydd” skriver man bland annat, innan man kommer in på recepten:

- Öka kunskapen, - Utnyttja tekniken, - Utveckla samarbetet och avslutar med uppmaningar till olika aktörer:
* Kommuner: Gör bedömningar av brandskyddet hos de personer som har hemtjänst och hemsjukvård, samt hos riskpersoner kända av socialtjänsten! Gör brandtillsyn där det faktiskt brinner oftast – i bostadshusen!
* Fastighetsägare: ta ansvar för att alla boende har fungerande brandvarnare!
* Försäkringsbolag: Kräv brandvarnare för att teckna hemförsäkring!
* Alla och envar. Det yttersta ansvaret för att minska antalet dödsbränder har dock alla vi enskilda människor med vår förmåga och våra brister. Vi som kan lära oss att släcka en brand, att slå larm snabbt, att inte gå ut i ett rökfyllt trapphus och att stänga dörren till det rum som brinner.

Bra att några av de "tunga" är på arenan och kanske äntligen debatten är igång och jag säger inte mot nått. Föga
förvånade. Nu får vi se vad nästa steg blir, vad ska räddnigstjänsten göra själva och vilken/vilka delar hamnar där, dvs här?
Alltid lite enklare att vara opponent...eller hur?

Ajdå, kanske..

Slarv av räddningstjänsten - ansvarsfrågan ska utredas - Östersund - ltz.se handlar om att något gick fel när räddningstjänsten släckte en madrass i en lägenhet på Körfältet i Östersunds under natten mot fredagen. Räddningstjänstens personal slängde ut madrassen på balkongen. Där började branden på nytt. Senare, och branden spred sig och 24 lägenheter och 40 boende fick evakueras. Nu skall man inte lita på allt som skrivs rakt av men visst har man varit med i relaterat själv några gånger och räddats av stolpe ut.
Allt som kan och inte kan gå fel, går fel. Ibland, och vi får se vad, hur och vilket som kommer ur detta då framgent.

Frustration..nej man är förbannade

Brandmännen i Hassela har fått nog.www.helahalsingland.se
Vad gör facket säger de, inte, för facket har gjort och gör fortfarande vad de kan. Lite som svar på kommentaren nedan om samhällsansvar vs stödja sina medlemmar så går det oftast hand i hand.
Vi agerar inte alltid, faktiskt.

Men här! för vi har samma åsikter som Länsstyrelsen och Länsstyrelsen motsätter sig detta. Också. En handlingsplan SKALL vara baserad på risk och sårbarhet det anser vare sig de eller vi. Trots detta beslutar politiker stick i stäv och dessutom med uttalanden av kommunalrådet i media med citat;
-Visst låt Länsstyrelsen tycka men de skall ju inte betala.. Kan det bli tydligare, kommer vi släppa detta och kommer vi att fortsätta driva hela vägen och FÖRBI den vägen? Ja.
Stödjer vi de brandmän som nu sagt upp sig? Nej inte själva handlingen för detta är en oegentlig stridsårgärd för ett fackförbund med kollektivavtal och ligger under fredsplikten. Vi har fredsplikt på deltidssidan alltså.
I samma område finns en till station med samma bekymmer, samma stöd från Länsstyrelsen, Iggesund, som vi också stödjer till 100%. Idag skrivs en tvisteförhandlingsframställan, kommunalrådet och med ett STORT skadeståndsanspråk. Vem ansvarar före, under, efter och hur kan man och får man och kan detta ta år av byråkrati och resurser. Från kommunen. Absolut.

Ni finns redan hos JO, hos AV och vad Lsty och MSB håller på med, eller inte, kollar vi igen på måndag. Om detta bara sker då kan vi lägga ner Länsstyrelsernas verksamhet inom detta område och skrota lagen.

Rökdyka med 1+2 var det meningen..

Jag håller på att läsa ett antal olycksundersökningar och har kommit till sommaren 2009. Då brann en villa, inget konstigt så långt, tyvärr, men fokus är lagt på själva insatsen. En utmärkt skriven och bra analytiskt resonerat av en duktig brandingenjör. Jag har inte begärt tillåtelse att nyttja denna så tyvärr avidentifierar jag henne och insatsen till mer generella betraktelser. Styrkan som anländer är 1+2 dvs. ett befäl och två brandmän vilket i sak innebär att de inte är dimensionerade för att klara en invändig livräddning, en rökdykning enligt AFS 2007:7, utan bara skall göra utvändiga insatser samt förbereda till nästa styrka anländer. Detta framgår även i de interna styrdokumenten.

Brand i villa, 1 ½ planare, personerna skall vara ute men kan inte höras pga. chock och det kan vara en hund kvar inne. Svår vattensituation och tankbilar behövs, det vet styrkeledaren av erfarenhet, sen kör de i diket. Brandpersonalen skadas inte men skiljs åt då rökdykaren? får i uppdrag att till fots ta sig till huset 4-500 meter bort för att lugna de drabbade.. De drabbade är en förtvivlad kvinna och hennes son och de har en hundvalp kvar inne i huset. BM går ett varv runt huset och konstaterar att branden är lokaliserad främst till övervåningen och en yttervägg och antar att han nog hinner göra en snabb insats, 1-2 minuter, och även om sikten inledningsvis inte var den bästa borde den bli bättre längre in. Han gör det, hittar hunden och insatsen är..lyckad.

I denna kommun visar det sig att det inte var första gången man rökdyker med styrkor 1+2 trots föreskrifter, arbetsbeskrivningar, förmaningar och som i fallet ovan, mot direkta order. Varför kan man undra men jag gör inte det utan skriver istället, vad var det jag sa, säger och ibland nästan i frustration skriker, och snälla, snälla, snälla ska det vara så svårt att fatta?
Fatta, att den press som underdimensionerade styrkor utsätts för är enorm då chockade människor, och vid deltidskårerna ofta de tillika är vänner, bekanta eller rent av släktingar och familjemedlemmar, som är de som drabbats och kräver att något skall ske.
Något de blivit lärda, i mycket av räddningstjänsten själva, ala´ den svenska modellen, är att gå in i huset för att släcka och hämta ut.
Stämningen är panik, blir bättre när räddningstjänsten anländer för att övergå i frustration och hotfullhet under insatsen när inget sker och skuldbeläggande efter. Till insats-styrkan, för de är budbärarna, utförarna, som ställs inför detta. Är det konstigt och faktiskt mänskligt att de ”viker ner sig” och gör något de inte borde gjort? De ska bo kvar eller hantera sitt liv som grannar, vänner , släktingar eller ”bara” som medmänniskor och leva med detta framgent.

Rökdykning är ett moment som är starkt reglerat då det ett av det farligaste man kan göra i en anställning. Det är alltså inte av en slump det är så. Kommunerna har en skyldighet att informera vad man har för förmåga, och oförmåga, och på ett sätt som är begripligt för sina innevånare enligt LSO:n. Istället döljer man i mycket detta vill jag påstå. Antingen med svårbegripliga planverk, nedtonad risk och sårbarhets och/eller konsekvensanalys, överslätande förklaringar om att man med tekniska hjälpmedel och organisatoriska förändringar kan rökdyka, (ändå), alltså direkt nästan…vilseledande.

Säg som det är, innan, och lyft bort informationsproblematiken åtminstone från de som samtidigt skall göra en insats. Vi kan detta men inte detta och oftast klara vi detta ändå utan att rökdyka, med 1+2, med en FIP-bil, därför att… och… det är vi/jag som är ansvarig, inte den ensamme brandmannen. De gör bara sitt jobb och efter bästa förmåga med de resurser och möjligheter de har.

Det är lätt att leda, att bestämma, att tycka och att göra rätt prioriteringar utifrån kommunens samlade situation om man slipper ansvaret och dessutom inte har insikten av vad vissa beslut faktiskt innebär både för medborgaren och medarbetaren. Jag tror tyvärr att den insikten bara nås av prejudikat där det först bevisligen måste hänt något och hoppas innerligt att det blir av mindre art. (Alltså inte om utan när.) Arbetsmiljöverket är givna, MSB torde vara detsamma och till viss del troligen SKL. Till stor del om vi tillika hittar brott enligt Brottsbalken, BrB, eller annan lagstiftning för något måste göras och innan det riktigt tråkiga händer. Varianterna är många och just nu är jag inne på texter som....att utsätta någon för.. men är inte riktigt klar i om ordet uppsåtligen skall vara med.

Vi har tyvärr ett antal kandidater som vi tycker sticker ut trots att vi försökt och försökt så vi får väl se om vi tvingas komma tillbaka med andra vinklingar och betydligt besvärligare frågor: Ansvarsfrågor med personlig delaktighet.

Rekordmånga branddöda i vinter

Rekordmånga branddöda i vinter - Sverige - UNT.SE

Rekordmånga människor har dött i bränder under början av 2010 och bara de senaste dagarna har sex personer omkommit. Förra året avled totalt 120 personer i bränder, den högsta siffran på sex år, och nu talar mycket för att 2010 kan bli ett ännu svartare år i statistiken.

– Vi är bekymrade över vad som har hänt. Är det slumpen eller beror det på något annat? Folk har fler uppvärmningsanordningar och eldar hårdare i kaminerna när det är så här kallt. Men kylan förklarar inte fjolårets höga siffror. Vidare är det främst äldre som dör när det börjar brinna i deras hem. I dag är brandskyddet ett delat ansvar mellan fastighetsägaren och den boende. Det är patetiskt att tänka sig att gamla människor ska ta ansvar för brandskyddet i sin bostad och att socialtjänstens del i det här borde bli större och deras ansvar borde regleras i lag, säger Göran Schnell, vd på Brandskyddsföreningen.

Jag håller med Göran men kan inte låta bli att tänka lite ”gräv där vi står” då Räddningstjänsten själva har en lag, som ligger under revidering, och som de flesta anser vara för tam och ytlig. Visserligen uppmanar den till samverkan men inte till ansvar, åtminstone inte för räddningstjänsten och till de ansvariga kommunerna eller i kommunerna.

Kanske den egna lagen först borde anpassas innan vi utkräver ansvar av andra eller går det att göra i samverkan? Ja och nej tror jag och sneglar varje dag på MSB:s webb om de som Brandskyddsföreningen och Brandmännens Riksförbund börjar reagera……

Många..ledningar

Jag läste en kommentar på en blogg: Se till att folk vet vad de ska göra när det brinner och se till att de befintliga regelverken (LSO och BBR) verkligen följs.
Det spelar ingen roll hur bra regler man har om ingen följer dem.
Jag håller i princip med men lägger man på/till, ”hur-et”, så behövs en del förändringar och tydliggöranden. Tror jag.

Vännen? Sture, skrev i en annan men relaterad blogg; För att kunna påverka framtiden måste man ha med sig och kunna sin historia. Det är sant att det aldrig kommer att bli som förr. Förr var det ex. större styrkor och ärligare bränder. Historien har vi med oss och vi kommer inte att bli av med den. Idag är allt mer komplicerat med färre brandmän, mer komplicerade objekt, fler arbetsuppgifter och mer verktyg i verktygslådan. Med andra ord har brandmannayrket blivit mer komplicerat som ställer större krav på färdigheter på individen.

Rdch i Rsyd funderar; Hur ska vi då få bredare delaktighet med kommunerna, politikerna, invånarna och medarbetarna i utvecklingen av framtiden? Den här gången handlar det inte om 5 år utan om 15 år framåt vi ska försöka blicka. Viktiga frågor – viktiga beslut.

I flera kommuner förekommer diskussioner om nedläggning eller nedskärningar av räddningstjänsten. Politiker ansett sig nödsakade att se över kostnadsläget också för denna del av den kommunala verksamheten. Allmänhetens protester har, är och kommer vara, högljudda och i några fall har de inneburit att förändringsförslag lagts åt sidan…. BRF vet vilka, i stort, och har utvärderat detta, dvs vari fanns och finns skillnaderna mellan en stor, mellan eller mindre om eller reorganisation? Vi ser en klar lysande röd tråd och vi funderar lite på om man skulle ställa upp detta i en vetenskaplig rapport för en trovärdighets signifikans med tillhörande medial publicering. Är det svårt, egentligen, och när man ändå är igång och har materialet?
Jag har ett stort antal så kallade PM där början är: Betydelsen av… (Jag tänkte faktiskt doktorera, i ett annat ämne, medicinskt relaterat oavsett, men funderar seriöst på vinklingen i och mot detta betydligt roligare.)

Vidare nu, så har den senaste tidens osedvanligt många och omfattande bränder gett näring åt en förnyad debatt om räddningstjänsten roll. Många människor har fått sätta livet till i bränder under de senaste veckorna och att rädda liv är räddningstjänstens primära uppgift. Om det görs, och naturligtvis helst, med förebyggande åtgärder eller rent operativt, är en annan debatt men låt oss bara konstatera att: Räddningsuppdragets resultat avgörs ofta av insatstid och personaltillgång. Rimligen sker nu utvärderingar som skapar underlag för en debatt om räddningstjänstens kan leva upp till förväntade krav. Jag har en del material redan och läser nu för fullt in mig på 1+2 och 1+3 styrkor vs 1+4.

Hur påverkar förmågan att inte kunna rökdyka och göra en livräddande invändig insats dels insatsen, dels brandmännen och förstår de beslutande politikerna detta och om inte varför? 4 avgörande frågor för den operativa räddningstjänsten i marginalen runt rökdykning och tyvärr pekar en hel del på dålig information från verksamhetsföreträdare till den beslutande politiken.
Skälen till informationsbristen är många och ibland ganska uppenbara men jag återkommer. Jag återkommer alltså :-).

Just nu är det tillräckligt med frågor och jag hoppas först på några svar från någon av ”de stora räddningstjänst-makthavarna” dvs. jag delar helt Rdch i Syds skrivning tex: Viktiga frågor – viktiga beslut, men kan väl lite sakna delaktigheten för BRF mellan de två viktiga orden.

Problemet med att inte vara inbjuden eller ha bra samverkansavtal är ju att man måste komma i efterhand och då kanske har en annan åsikt. Jag kommer att ha mina ”vetenskapligt” underbyggda, hur kommer ni makthavare inom svensk räddningstjänst ha era? Nu är det bara att köpa popcorn, luta sig tillbaka och betrakta hur man skall ta sig ur detta. Ett valår. ¨
Nä... jag lurades, BRF kommer inte luta sig tillbaka.

Var är ledarna

Kan vara en provokativ titel. Och? Men fenomenet med egensinnig personal är inte unikt inom räddningstjänsten, utan finns i varierande grad i flera yrken. Den springande punkten är en chefsfri, självständig tillvaro där möjligheten att ha en nära, återkommande och konstruktiv kommunikation med den egna ledningen saknas. Samtliga blåljusyrken lider mer eller mindre av samma bekymmer. Avgörande för utgången är dock vilken kultur man har med sig in från början och hur den förstärkts/försvagats genom åren. Operativ personal måste ju dessutom i grunden våga ta beslut för sig själva och i många fall tredje man. Akut.

Till mycket stor del består den i att brandmän och högre chefer rekryterats på två olika sätt som levt egna liv. Chefer rekryteras numera i princip unga nästan direkt från ingenjörsutbildningar – helt utan ledarskapsmeriter – och utbildats till ledare – vilket i sig inte brukar vara särdeles mycket lättare än att utbilda någon till "söt".

Nu blir man ju inte automatiskt en bättre chef för att man varit brandman – tvärtom tror jag också att räddningstjänsten behöver rekrytera fler dokumenterat bra ledare utifrån oavsett bakgrund – och.. det skadar inte med mångfald i ledarskapet. Sen borde inte förståelsen för verksamhetens komplexitet bli sämre av att åtminstone några i det högre ledarskapet i Sverige hade med sig fälterfarenhet från, säg, de senaste ..tjugo åren. Vilket också är mångfald. All beprövad erfarenhet kan inte idiotförklaras och allt ‘gammalt mossigt’ kastas ut för nya, gulligt naiva, helsvenska modeller som skall frälsa världen med närmast magisk kraft. Så, nej, tyvärr. Jag tror inte räddningstjänsten går att ändra på i brådrasket och vi får leva med det vi har ännu en stund. Om inte någon vaknar, och vågar, för det går ju trots allt att fila lite på hörnen…

Sen kan ni fundera på varför man i Göteborgs undersökning om målstyrning tex. inte hade lyckats engagera och motivera fler av brandmännen att engagera sig eller ens veta om målen för verksamheten?
Jag har funderat och kanske får ni mina tolkningar, sen.
Just nu är jag mest glad över att jag fått igång snöslungan då morfars tips nedan hjälpte. Byt stift. Han var inte meck, han var murare, så man behöver inte vara i branschen för att få rätt. Ibland. Men i längden och ofta, då underlättar det, nu ska det skottas snö. Igen-igen-igen...

Hoho, varför händer inget..

Länsstyrelserna i Sverige ska ha samråd och vara experter på tillsyn enligt LSO:n. Tyvärr så funkar det ungefär som råden man kan få från tidningarnas experter, i efterföljande, i en del kommuner. Man läser men bryr sig inte mycket.
Jag tror att jag ska börja kalla mig själv för myndighet och starta en myndighetsspalt. Eller traktorförarspalt. Traktorförare har jag alltid velat bli.

Verkar ofarligt när man kan tolka hur som och inte behöva bry sig.

Man bör ha ett objektivt förhållande till lagar oavsett vilken men LSO:n är otydlig och delvis godtycklig och utan sanktioner och medborgarna är utsatta och i princip utan rättigheter. Jo man har ju ett utökat egenansvar innan samhället tar vid men, var det ena slutar och det andra fortsätter, vet ingen.

Färre händelser, mindre konsekvenser och en ökad förmåga att hantera händelser om de ändå händer, är visionerna från den lagskrivaren och den svenska räddningstjänsten. Och så ser vi på statistiken inom detta område för hur blev det och vart är vi på väg? Det ser inget bra ut under hela denna tidsperiod och detta år må vi hoppas inte fortsätter som det börjat. Katastrofalt.

Och alla tiger. Var är debatten, visionerna, tankarna, ideerna, frågorna och svaren eller början på svaren? Har någon ansvar för detta och vem och kan vi ställa politiken till svars och hur?

Jo om vi börjar nu och driver dessa frågor fram till valet tror jag det visar sig.
Ta kontakt med din lokale politiker och hör vad han/hon vet och kan och vill med oss i räddningstjänsten. Putta lite på dem och putta igen och igen och gör detta till vår valfråga så vi vet vilka som anser att vi tillför något och vilka som tycker vi är en ekonomisk belastning.
Jag kommer inte bara att putta utan ni kommer få se en och annan driver troligen.