Arbetsmiljöenkät, vaffö-då-då?

Jag har tillbringat en del av ledigheten till att läsa Michael Allvins; ”Gränslöst arbete: Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet” och ett antal, stort antal faktiskt, arbetsmiljöenkäter. Speciellt har jag läst en från 2007 och från samma organisation 2010 och..herregud, i delar är de inte annat än ”rop på hjälp” och någon har faktiskt i fritexterna skrivit så. Arbetsmiljöenkäter, en kioskvältare? Nä men det borde vara det för de som faktiskt ansvarar för:

Arbetsmiljöenkäters syfte brukar vara att synligöra problem och önskemål inom en organisation och då få en strukturerad avstämning av och om verksamheten. En kvalitetssäkring helt enkelt eller på byråkratiska; ”Att fastställa om organisationens systematiska arbetsmiljöarbete uppfyller kraven i Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets författningar samt författningen om Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, i synnerhet.” http://www.av.se/sam/riskbedomning/ Före-under-efter-kontrollera gör en policy tycker AV ungefär för vad är syftet med att undersöka något om man inte åtgärdar eller gör en plan för det som bör eller ska åtgärdas?

Resultaten visar att orsakerna till medarbetarnas oro, stress och till viss del uttalad frustration till stor del beror på brister i ledarskap, organisationsstruktur, organisationskultur och intern kommunikation. De brister som orsakar stressen utgör samtidigt hinder för det organisatoriska lärande som krävs för att organisationen ska kunna minska den upplevda stressnivån och, de är minst sagt inne i ett slagas moment 22. Det är viktigt att våga se sanningen i vitögat och inte förneka hur organisationer verkligen fungerar och upplevs av medarbetarna, annars går det inte heller att se dess möjligheter. När denna rädsla övervunnits kan man också övervinna de hinder som finns för kommunikation och det blir möjligt att handla på ett mer konstruktivt sätt för att lösa bekymren.
Undersökningar visar att 30-50 procent av kvalitetsbristkostnaderna beror på faktorer i arbetsmiljön. Att arbeta systematisk med detta område är lönsamt så:

Vad händer då i denna organisation gällande att ta hand om problemen? Jo enligt uppgift gör man en ny men denna gång riktad undersökning… Om det är så skulle det kunna vara ett slags cencur, vi frågar och undersöker tills frågorna blir rätt besvarade och detta ter sig mycket märkligt. Så märkligt att jag borde fått fel uppgifter men, det skall kollas denna vecka för jag tänker inte glömma ropen i den förra som mycket visade på vad man kan läsa om i boken jag lagt som bild till detta inlägg. Fast inte med positiv klang och ropen de är kvar, de på hjälp. Hade´

Happy National Day, Sweden!

Den 6:e junis historia sträcker sig från 1500-talet fram tills våra dagar. Den 6 juni 1523 blev Gustav Vasa vald till kung, och denna dag blev uppkallad efter honom. Gustav Vasas dag. Han införde arvmonarkin och ett starkt centralstyre med en effektiv byråkrati och det anses vara starten på det moderna Sverige. (Håller än idag..)
Under 1800-talet blev den 6 juni nationell minnesdag, och samma datum år 1809 antogs Sveriges nya regeringsform. År 1916 fick 6 juni namnet Svenska Flaggans dag, vilket den hette fram till 1983 då dagen officiellt blev Sveriges nationaldag. För att visa att dagen är mer än en flaggdag tog riksdagen beslut om att göra nationaldagen till en helgdag hösten 2004 så sedan 2005 är det just så…och jag är då ledig idag.

Eller så kan man beskriva det så här som Peter Vinthagen Simpson gjort; ”2011 marks the 488th anniversary of Gustav Vasa's proclamation as Swedish king. Gustav Vasa's reign was noteworthy for taking Sweden out of the Kalmar Union with Denmark, leading the Swedish break with the Catholic Church, and the founding of Sweden's hereditary monarchy. June 6th became Sweden's official national day only 27 years ago, and it only became a national holiday in 2005. While there will be groups of proud Swedes found waving the blue and yellow flag at Stockholm's Skansen, and town squares across the country, for many the day remains something of a non-event...”

Jag tycker om Sverige men har inga ambitioner att vifta som de på bilden som väntar på "kungen", eller på Skansen, utan har andra ”ledighetsplaner”. Hade´

3500+500+300 = 2500...

Det var en stund sedan jag var inne på http://blogg.rsyd.se/perwidlundh/ men fick då se ett inlägg som jag flinade lite åt, ”Åsbrinkaren” lever! :-)
”I Boverkets Byggregler står det att utrymning via fönster i flerbostadshus skall i normalfallet skall göras inom 10 min av Räddningstjänsten.
Med detta i åtanke och vetskapen om att vi inte uppfyller dessa krav på flertalet fastigheter (åsbrinkaren har i alla fall minst en halvtimmes angreppstid) och när vi i bemanningen har valt att under långa perioder (månader) inte bemanna höjdfordon på en av Malmös stationer.” skriver Stefan. Per har skrivit ett PS i sitt nästa inlägg så där kommer väl svaret eller svaren. Känns som det kan bli svårt med ett svar…

Såg också att Kommunals förbundsmöte slagit fast att arbetsplatsbesöken är oerhört viktiga inte bara för att värva medlemmar utan också av politiska skäl och att man klubbat igenom en sänkning av medlemsavgiften. Med två hundradelar 2012. Den centrala avgiften sänks från dagens 0,66% till 0,64%. Sen kan jag inte låta bli att vara förundrad över att medlemsstatistiken inte stämmer där å ena sidan det uppges att man har 159 000 undersköterskor och vårdbiträden och 2500 brandmän organiserade här: http://www.kommunal.se/Kommunal/Om-Kommunal/Kommunal-i-siffror/Medlemmar-anstallda-i-kommuner-och-landsting/ men 3500 brandmän här plus; 500 brandförmän och 300 brandmästare; http://www.kommunal.se/Kommunal/Branscher-och-yrken/Raddningstjanst/Branschen-idag/ en skillnad på 1000 alternativt 1800 och jag tror nog ingen siffra stämmer. Numera. Lite trist också då de sista uppgifterna är tagna från en sida som heter ”Branschen idag” som skapades 2008-03-14 och ändrades sist…samma dag, för över tre år sedan eller, cirka 1500 brandmannamedlemmar sen. Hade´

"Intervjuerier"

Jag har varit lite ledig, konsultat och ”förhört” en högre chef med några av ”mina” intervjufrågor som ett slags generalrepetition, inför en intervju till en annan tjänst, som han då sökt. Han jobbar gärna kvar men känner att kanske något annat skulle få lite fart på "gubben till pensionen" och då kan det vara dags nu. Se nedan och lite förklaringar med.
Sen har jag tagit bort svaren då en del annars kanske skulle se vem det var, och detta är känsligt, även om ni som är i hans närhet kanske ser det ändå, då han nu är lite ”matt och trött”.. Nä, han är mycket trött då jag grillade honom i fyra timmar med bara två korta pausar. (Jag är, tyvärr, rökare.)
Han har också fått ”en läxa att göra”, främst i kroppsspråk och ”hur” han svarar mer, och inte ”vad” och sen, hade jag läst på mer om den organisation han sökte till än honom!! så, jag var tuff i min feedback.

Jag har gjort detta flera gånger tidigare på ungefär detta sätt och många har faktiskt fått det jobb de sökt och visst, de hade troligen fått det ändå, men jag tycker ändå att de är lite av ”mina chefer”. (Varav jag skäms för 3-4 stycken och inte fullt ut erkänner de coachningarna. :-) That´s life, men här är lite… av ”grund-mallen” och jag har faktiskt en ”liten bok” i och om detta och tänker nog faktiskt, någon gång, kanske få den redigerad och i tryck, så… vi har alla våra ”sjukliga böjelser;”

Kan du berätta lite om dig själv?• Får personen att öppna sig och "komma igång". Man får också en viss känsla för personens beteende (extrovert/introvert, logisk/känslosam). Ge speciellt akt på ärligheten (kan vara inlärt på speciella "jobbsökarkurser"). Observera hur han/hon mixar olika delar av sitt liv (tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet) med vad som hänt under den senaste tiden
Vilka är dina starka sidor? (3-4 starka sidor)
• Hur presenterar personen sina styrkor? Ger ett intryck av vilket självförtroende personen har. Kontrollera om de starka sidorna ar relevanta för ditt behov och/eller om det bara ar inlärt för att få jobbet
Vilka är dina begränsningar/svagheter? (3-4 svaga sidor)
• Svarar han/hon med en talang/styrka/svaghet som, om den överdrivs, kan bli en svaghet?
Varför vill du arbeta just hos oss? Varför söker du det här jobbet?
• Vad vet personen om företaget? Ar det bara ett jobb i högen, eller är han/hon seriöst intresserad av jobbet? Vad kommer han/hon att tillföra? Flyr han/hon från något? (skola, arbetslöshet, svåra arbetsförhållanden...?)
Vad har du att erbjuda oss?
• Ger en indikation på vad personen värderar hos sig själv när det gäller kunskap, erfarenhet, utbildning m m
• Kan du beskriva ditt nuvarande/senaste jobb?
• Hur trivs/trivdes du med det?
• Vari ligger/låg glädjeämnena i jobbet?
• Vad tycker du att du har lyckats bra med/mindre bra med i dina tidigare arbeten?
• Kan du beskriva de viktigaste erfarenheterna du fick?
• Hur har dina tidigare jobb avslutats? Kan du berätta vad som hände?
• Varför lämnade du ditt förra jobb?
• Det är en känslig fråga. Har han/hon blivit uppsagd p g a arbetsbrist eller ligger det något annat bakom - misskötsel/relationsproblem/... som göms bakom "arbetsbrist" (OBS! Undantag finns)
• Så här efteråt, hur upplever du din förra arbetsgivare? Vad tycker du om din förre chef?
Det här är en också en känslig fråga. Om personen har haft mycket kontroverser med sin förre chef, bör du undersöka om det finns samarbetsproblem. (OBS! Undantag finns)
• Beskriv en situation när du blivit kritiserad i ditt arbete. Vem kritiserade? Varför? Blev den sökande känslomässigt engagerad?
• Om jag frågade din förre chef, vad skulle han säga vara dina starka och svaga sidor? Försök se om han/hon är ärlig. Både positivt och negativt bör komma fram. Kom ihåg att ta referenser, MEN, den gamle chefen vill förmodligen ge honom/henne en bra start om de inte kommit på kant med varandra
• Hur klarar du av pressande situationer?
• Vad tycker du är mest attraktivt i det här jobbet, och vad är minst attraktivt? Observera hur han/hon reagerar. Har han/hon en alltför "blåögd" syn på jobbet?
• Kan du definiera den befattning du söker med egna ord? Här får du en uppfattning om personen vet vad han/hon söker, och om han/hon har uppfattat informationen rätt
• Hur lång tid tror du att det dröjer innan du kan vara produktiv på det här jobbet?
• Hur realistisk är personen? Han/hon bör tala om en period på sex månader till ett år (beror naturligtvis på arbetets art)
• Vad skulle/har du själv titta på om eller när du anställde/t?
Här får du en indikation om hans/hennes sätt att se på jobbet. Vad tycker han/hon ar viktigast? (utbildning, lämplighet, talang, initiativförmåga, anpassningsförmåga, flexibilitet, kreativitet, personkemi... etc)
• Hur stort ekonomiskt ansvar har du haft?
Här bör du få svar i termer av budget eller antal anställda eller storleken på projekt eller omsättningen som han/hon hade ansvar för
• Föredrar du att arbeta med, ord eller siffror?
• Vilka var för- respektive nackdelarna i ditt senaste arbete? Se upp om han/hon betonar de negativa sidorna alltför mycket.
• Vilka var dina största framgångar i ditt förra jobb?
• Om du fick välja företag och arbete, var skulle du då jobba? Vill han/hon verkligen jobba hos dig, eller är det ett jobb vilket som helst?
• Söker du andra jobb för tillfället? Återigen kontroll av öppenhet och ärlighet. (Han/hon skall naturligtvis inte känna sig tvingad att avslöja detaljer om vilka andra ansökningar han/hon just nu har liggande inne hos andra företag.)
• Beskriv vad du tycker är en bra arbetsmiljö
• Beskriv din erfarenhet och relation till ”facket” (och gäller framförallt förståelse över det svenska sättet att arbeta AG/Fack och vem gör vad, skyldigheter/rättigheter..)
• Hur länge tror du att du kommer att stanna hos oss? Vad vill du ha? En person som skall pensioneras på jobbet eller...?
Utbildningar
• Vilka utbildningar har du?
• Vilka ämnen tyckte du om? Varför?
• Hur var din studiemotivation? Linjeval? Varför?
• Vilka motgångar har du stött på?
• Vilka relationer hade du till lärare/kamrater?
• Vad läser du för att hålla dig a jour med vad som händer? En kontroll av vilka ansträngningar han/hon gör för att hålla dig informerad om sin bransch och sitt yrke. Flexibilitet och förändring är en viktig ingrediens i alla yrken idag. Det är naturligtvis tillåtet att ha en lite mer balanserad läselista på sin fritid
Eventuell värnplikt
• Hur upplevde du militärlivet?
• Positiva/negativa upplevelser?
• Tyckte du om hårda övningar?
• Hur upplevde du disciplinen i det militära?
• Eventuellt motiv till värnpliktsvägran?
Uppväxt
• Var? Typ av hem? Hur många syskon var ni? Var i ordningen kom du?
• Hade du många kamrater?
• Hur var dina relationer till dina föräldrar/syskon?
• Har upplevt några störningar under din uppväxt? (skilsmässor, dödsfall, andra problem..) Hur tacklade du det?
Nuvarande personliga förhållanden
• Hur ser dina hemförhållanden ut? (ensamstående, gift, sambo, särbo,barn, ålder...?)
• Bostadsförhållanden? (villa, lägenhet, ....)
• Skilsmässa? - Hur tacklade du det? (vid eventuell skilsmässa - vem har vårdnaden om barnen?)
• Relationer till vänner? Har du stor vänkrets?
Personligt
• Vilken inställning har du till sprit/narkotika?
• Vad är måttliga alkoholvanor i dina ögon?
• Vad tror du människor i allmänhet tycker är normalt?
• Du nämnde att du tycker om att ha kontakt med människor, kan du utveckla det närmare? De flesta sökande säger att de vill arbeta med människor (eftersom man vet att det ar mycket projektarbete och då låter det bra Men på viket sätt?
• Om din bästa vän, och då menar jag VÄN, skulle beskriva dig för mig, vad tror du han/hon skulle säga? Hur upplever du dig själv?
Framtidsplaner
• Vad har du för mål och planer för den närmaste framtiden? På lite längre sikt?
• Vilka är dina ambitioner inför framtiden? Indikerar om personen ar intresserad av aktuellt arbete eller bara tar det som en språngbräda till något annat - vilket naturligtvis inte behöver vara något fel. Det ar bra att ha ambitioner, men det ar faktiskt det nuvarande jobbet du vill besätta. Tänk på att de flesta arbetssökande har hört att man skall visa att man har ambitioner när man talar med en arbetsgivare.
• Vad tror du kommer att hända inom vår bransch under de närmaste åren? Ger en bild av hur väl insatt och intresserad personen är av branschen och om han/hon har en aktuell bild (ekonomi, marknad och teknologi m m)
Fritidsintressen
• Har du några fritidssysselsättningar? (Vilka?)
• Extraknäck?
• Föreningsliv?
Andra eventuella frågor
• Vad anser du vara mest attraktivt i ett chefsjobb?
• Vad anser du vara minst attraktivt i ett chefsjobb?
• Kan du med dina egna ord beskriva vad du tror chefsjobbet innebär?
• Vad tror du att du behöver lära dig mer om?
• Varför vill du lämna ditt nuvarande jobb?
• Har du diskuterat dina planer med din fru/man, barn (ev flytt?)

Med mera eller.. mindre och vad skulle ni svara på dessa frågor och går det att bli ett intervjuproffs och har man större chans till arbete då? JA med stora bokstäver men omvänt, om man kan detta, kan man också lära sig tolka svaren och skilja katter från hermelinerna. BRF är med på en hel del intervjuer och lite av detta utbildar vi då våra förtroendevalda i.
Lycka till. Oavsett på vilken sida om bordet ni är. Hade´

Nyckeln är..

I mitt inlägg den 1 juni skrev jag lite om de kommande byggreglerna och den debatt som Hans-Eric Zetterström, Svensk Försäkring dragit upp från Svensk Försäkrings håll. Senare den dagen i artikeln http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-maste-ta-hansyn-till-byggkostnaderna_6214435.svd får Hans-Eric Zetterström svar av 3 brandingenjörer från Boverket. Bland annat framkommer det att Svensk Försäkring tillstyrkte Boverkets förslag på de nya reglerna när dessa var ute på remiss 2010. Sedan undrar man över försäkringsbolagens egna ansvar och vill gärna ta del av deras skadestatistik och vill gärna ha svar på varför brandkostnaderna ökar. De vill jag med och då menar jag VARFÖR Svensk räddningstjänst inte kan släcka mer än svaret NEJ och att räddningstjänsten inte har haft någon inverkan på en brands skadekostnad de senaste 5 åren.

Jag tror jag har delar av svaren redan men, det vore intressant att se det analyserat från Svensk Försäkring och tänk om vi vore överens… Bra ”rutet” tyckte jag då och att det behövdes en debatt. Det tycker jag fortfarande så vi får se om man vågar fortsätta med den offentligt eller om man kryper in i konferensrummen för att slippa allmän beskådan. Det finns en uppenbar risk när varför-frågorna kommer att ställa neddragningar och omorganisationer och ansvaret för den avveckling av svensk räddningstjänst som skett och sker i fokus, att det blir..för jobbigt och svårt och det är inget bra att bitas i boxen. En ganska liten box som ibland känns lite som KPA-Pensions reklamen med de ”inkedjade protestanterna”: -Du, vet du vem som har nyckeln, jag är kissnödig..
Men, vi får väl se.

Annars var, föga förvånande, den mest lästa artikeln hittills i veckan, igen, generellt: ”Dog efter lång väntan på ambulans” och ett nytt fall. Det anmäls friskt till Socialstyrelsen nu och kan det vara så att räddningstjänsten står på tur? Inte med anmälningar till Socialstyrelsen utan till… ja vadå, de som borde ha nyckeln? Hade`

Kung, chef och ledare

”Det skadar självfallet mitt förtroende och även monarkins förtroende och även Sverige. Det beklagar jag verkligen” men han hade inte gjort något och i så fall var det i ovetskap, en definitionsfråga eller nått han inte kunde komma ihåg..men hallå:

Jag fattar verkligen inte hur en människa som i hela sitt liv levt som kändis och offentlig person är så extremt dålig på att klara av ett offentligt liv. Har han inga rådgivare eller vägrar han lyssna? Varför klantar han till sina svar så otroligt mycket trots att en inte ens ljummen journalist som låter honom ”komma undan” får honom, dvs Kungen, att ställa till det.. Hade någon annan betett sig på detta sätt hade drevet slukat honom innan programmet var över och alla hade tyckt att han hade sig själv att skylla. Här känner jag att man måste hushålla med föraktet med tanke på det stora antalet behövande för i själ och hjärta tycker jag synd om karln.

Detta skulle kunna vara ett..skämt, om det inte vore för att det faktiskt är vår statschef och rent ekonomsikt handlar det inte ”bara” om apanaget utan om de dörrar som ska öppnas för Sverige. Eller inte och han nämner det själv fast i meningen att andra har skulden.. ”Har han eller inte” bryr jag mig mindre om, faktiskt inte alls, men varför hyckla och än värre, kanske ”ljuga”. Är det någon som inte tror att det kommer att grävas fram sanningsvittnen, (har redan börjat så smått), diverse bilder och att det faktiskt efter detta blev legalt, som ”största scoopet”. Fanns det tveksamheter och en slags journalistisk ljummen hederskodex mot kungahuset är den borta nu. Faktiskt välförtjänt om kungahuset är så extremt dåliga på att förstå hur andra människor tänker och rent av att de tänker. Själva. Teoretiskt kan Sverige bli republik med en folkvald statschef men det kräver dock en grundlagsändring och ett sådant beslut måste fattas av två av varandra följande riksdagar. Jag har aldrig brytt mig eller ens tänkt i dessa banor tidigare men jag tror inte jag är ensam som börjat tänka. Sen tror jag inte det blir billigare, (och om får väl knappast räddningstjänsten överskottet), så kanske det är dags för Victoria att bli drottning så många slipper fundera och livet kan gå vidare. Också för Kungen men vad har det med räddningstjänst att göra? Tja(bo) kanske inte mycket om inte det ska vara för ledarskapet och att jobba som högre chef då:

Att jobba som högre chef och ledare innebär mycket men i det här inläggets perspektiv kort och gravt förenklat, att man sitter inne med mycket övergripande information men med mindre aktuellt. På golvet är det tvärs om. Mellancheferna har lite av varje och ska dels vara lojala mot de övergripande besluten och chefen, (som man ofta inte har alla delar av och kanske inte alltid vill umgås privat med), och sen förklara det mot golvet som man vill vara lite mer ”kompis med och ofta kommer ifrån”.

Jobbigt? Tja, alla grupper behöver ledas men gruppen måste förstå och/eller vara inställd på det för att låta sig ledas. Av just de eller den och/eller just då. Förmågan att leda är till viss del personlig, till viss del inlärd men alltid beroende av gruppens vilja och den växlar över tid och på fråga. Förtroende, ansvar, förebild och rättvisa är fyra små men ack så viktiga ord i och runt detta och uppnår inte ledaren detta blir gruppens betydelse starkare än ledarens. Man väljer att vara kvar i det trygga, i gemenskapen, även om man kanske egentligen tycker ledaren har rätt eller åtminstone delvis rätt. Speciellt om man tidigare inte fått gehör, eller ens respekt för de förslag och tankar man fört fram. Ett dynamiskt samspel och nycklarna heter kort sunt förnuft och medvetenhet. Alla kan inte och har inte förmågan och alla vill inte. Inget konstigt i det. Det konstiga blir när man borde inse att man inte har förmågan och inte gör något åt det utan fortsätter med samma tänk, i likartade frågor/beslut, med samma stöd och/eller avsaknad av detsamma. (Läs kungen nu och kanske någon du tänker på i din omgivning.)

Förtroende, ansvar, förebild och rättvisa. Respekt, sunt förnuft/logik och medvetenhet/insikt, och så var det istället för fyra små ord två meningar av betydelse. Om..en organisation eller en grupp skall lyckas med det man vill. Sen kan det vara att bara delta, eller att vinna ”matchen” eller rent av kanske seriesegern. Man vinner en och annan match med dåliga ledare med men det beror då inte på ens egen förmåga utan att man då har mött ett lag med ännu sämre ledare. I längden går det inte om man vill uppnå något. Något annat eller något svårt som tex. att "prata in eller förklara bort något" om man inte har förmågan eller får hjälp. Hjälp av fler än den närmsta beroendekretsen. De kan helt plötsligt också komma ihåg varifrån de kom och vilka som var deras kamrater även när det blåser. Hade´

Svensk räddningstjänst kan inte släcka

”Boverkets kommande byggregler kommer att motverka sitt eget syfte och i slutänden resultera i fler storbränder, negativ miljöpåverkan och en dramatisk kostnadsökning för samhället. Boverket bör ändra byggreglerna så att de vilar på både livräddande och egendomsskyddande grunder”, skriver brandingenjör Hans-Eric Zetterström i SvD Opinion. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nya-byggregler-leder-till-fler-storbrander_6205657.svd På BRAND 2011 var rubriken på ett miniseminarium; ”ska vi släcka?”, och där Hans-Eric Zetterström vände på frågan: ”- Jag vill sticka ut hakan och fråga: Kan svensk räddningstjänst släcka? Och mitt svar är nej. Brandskadekostnaderna låg ganska konstant på 3,5 miljarder kronor per år fram till 2007 då de steg till 4,7 miljarder för att sen ligga kvar på den höga nivån. Det här beror på en kombination av flera faktorer varav två är dominerande. Den ena är räddningstjänstens arbetssätt, bland annat beträffande rökdykning, men största orsaken är en förändrad syn på byggreglerna där man numera har ett uttryckligt ointresse för egendomsrelaterat brandskydd, det är nollprioriterat. Även om han tillspetsat hävdade att räddningstjänsten inte kan släcka menar han att den gör så gott den kan efter förutsättningarna, men icke desto mindre. Sedan 1800-talet har en av faktorerna vid premiesättningen i industrin varit tillgång till räddningstjänst. - Om vi går tillbaka fem år och tittar på vårt skadeutfall kan vi inte se att räddningstjänsten har någon inverkan på en brands skadekostnad. Därför har vi tagit bort begreppet räddningstjänst när vi bestämmer premien. Det måste bli en samklang mellan räddningstjänstens arbetssätt och bygglagstiftningen så att den också beaktar egendomsrelaterat brandskydd.”

Bra ”rutet” tycker jag och det behövs en debatt men håller inte med i delar, tycker andra är tveksamma och framförallt då det ansvar som försäkringsbranschen skulle kunna ta, negligeras totalt. Om de hade en ”egen säkerhet och brandklassning” för att sätta premier skulle det vara en faktor som piska och/eller morot tror jag. Vad hindrar det egentligen och det är knappast.. resurser.

Cyniskt kan det också vara så att det samhällsekonomiska perspektivet ur det allmänna, ur tanken på kronor och ören, spelar roll fast man inte vill lyfta upp det och inte vill visa det på det sättet. Om det brinner, för säg 5 miljarder/år, och ändrade regler gör byggandet dyrare än det…
Nu tror jag inte dessa beräkningar håller och det beror helt på var man lägger kraven och på vem/vilka men oavsett, finns det fler värden än pengar.

För sen är detta oroande ur fler aspekter och jag tänker då i kombination av att den operativa räddningstjänsten också rustats och fortfarande rustas ned. Förmågan minskar för mer komplicerade och längre insatser generellt men tyvärr i vissa kommuner, även för vardagsolyckorna. ”Någon” som idag saknas, måste ta ett helhetsgrepp över hela området och över samtliga kommuner/förbunds gränser och se över vad vi har, vad vi kan och om det är vad vi förväntar oss och tror för att bestämma vad vi ska. Nu ligger det på enskilda kommunala politiker och enskilda tjänstemän och följer knappast lagens intentioner i delar och absolut inte likvärdighet och närhetsprinciper. Sluta tro utan skaffa kunskap och förbered en strategi för hur den enskilde medborgarens dom kommer att bli medan det fortfarande går. De vet inte utan tror de får hjälp i mängd och omedelbart för sina skattepengar och vari består mycket av den pågående debatten om ambulanser och SOS-Alarms förmåga? Jo ”den enskildes” ökade kunskap om den otillräcklighet som råder. Visserligen, och starkt drivet av media, men detta samverkar för media vet vad som intresserar och säljer och ”den enskilde” ÄR intresserad av dessa frågor. Vi får aldrig glömma bort att ytterst är det faktiskt inte ”bara” en fråga om pengar utan om hälsa och liv. Deras och våra alltså allas våra liv.

Kort, för kort inlägg för en så allvarlig fråga, men det kommer mer, mycket mer. Sen, för särintressen är som popcorn. Öppnar man locket har man dom över hela rummet. Hade´