lördag 6 mars 2010

Fort men fel eller bara fel


SOS Alarm har infört en funktion på sin hemsida som visar dina 112-uppgifter. Där kan man söka på sitt telefonnummer och få fram de adressuppgifter som är knutna till numret. Det är de uppgifterna som SOS-operatören går på vid en akutsituation – och det bästa är ju att de då är korrekta. Det kan rädda liv vid en nödsituation. Detta kan man läsa i flera media och de puffar för SOS Alarms webb där då detta kan ske. Väl där möts man av; titta på och uppdatera dina uppgifter här..och då får man upp: http://www.sosalarm.se/sv/112/Att-larma-112/--Sa-har-forbereder-du-dig/Felmeddelande/
Alltså, ett felmeddelande.. och sidan är tillfälligt ur funktion. Hoppas att det beror på överbelastning och inte speglar den data-tele-radio-rakel-tekniska statusen man håller i företaget. Oavsett kan jag inte låta bli att tycka det var lite..dåligt. Jag har svårt att tro att media, helt självt, bara skriver om detta och då efter det inte ha grejerna i ordning, känns sådär. På samma webb som man berättar om sina säkerhets och kvalitetssystem med multipla reservplaners reserver.
Solen har fläckar men, det visste vi förr.

Igår blev en lång dag som slutade med att jag somnade innan utröstningen i Lets Dance och ännu ett fredags-mys-fiasko. Idag kommer jag väl att irritera mig på att människor fjantar runt i t-shirt och balla solglasögon, började igår redan, bara för att solen skiner glimtvis. Långkalsongerna åker inte av förrän i juni, och snart ska jag skotta snö. Med jacka och mössa, man är väl riskmedveten, (och dumdryg), även om inte jag kunde uppdatera mitt telenummer till 112, jag menar för 112, för 112 får de vara själva.

fredag 5 mars 2010

Hör man inte vet man inte..


..vad som händer, oftast, men; Charlotte Klötz (FP) och landstingspolitiker från Hälsingland skrev bland annat i en debattartikel som på många ställen kan användas även för/mot kommunerna, syns och hörs:
"-Vi behöver i större utsträckning än vi gjort, träffa människor som arbetar i vården och lyssna förutsättningslöst på deras åsikter om vad som är bra och mindre bra i sjukvården. Så här kan vi inte ha det! Jag skulle vilja ha till stånd ett möte mellan de landstingspolitiker som vill göra något åt det här och de fackliga organisationerna till att börja med. Vi behöver få höra hur det är egentligen med ledningen och styrningen. Vi behöver också i större utsträckning än vi gjort träffa människor som arbetar i vården och lyssna förutsättningslöst på deras åsikter om vad som är bra och mindre bra i sjukvården. Hur det än står till i vårt landsting så finns vi allihop till för befolkningen. Vi är de som ska skapa trygghet och förutsättningar för en god och säker vård och det går bara att genomföra om de som arbetar känner att de har stöd och förtroende från sin högsta ledning.
Så är det uppenbarligen inte nu!"


Svaren uteblev inte och gick i tonen:

"-Tack Charlotte Klötz (FP) (26/2) för att du står på vår sida. Sedan divisionaliseringen i Landstinget Gävleborg har arbetsklimatet förändrats katastrofalt i negativ riktning. Det är kanske inte en slump att många tjänstemän i Landstinget Gävleborg har titeln controllers för det är nog just vad som menas. I det som tycks ha blivit en fascistliknande organisation måste man ju kunna kontrollera och bestraffa dugliga chefer och medarbetare som har en avvikande uppfattning. I skuggan av en gigantisk administration som hela tiden tycks svälla ska vi som tillhör det så kallade fotfolket försöka göra vårt bästa för dem vi är anställda för, nämligen de patienter vilka fullständigt tycks ha glömts bort. Det börjar kännas som en omöjlig uppgift."

Kommer Charlotte Klötz att sitta kvar efter valet den 19 september och är det så här en politisk slipsten skall dras? Ja och ja och underbart smart då hon uppenbarligen lyssnat... och tänkt till.
På många sätt.
Underbart korkat är däremot att från nu göra motsatsen och sticka ut negativt och tro att väljarna har minnen som guldfiskar. Förra årets tabbe är kanske glömd men inte årets och om, så hjälper jag gärna till och tydliggör de tabbar som sker på räddningstjänstens område så väljarna får veta. Den enskildes ansvar ni vet. Ni kan också ta det, ansvaret för att era politiker får veta.

torsdag 4 mars 2010

Jannarna


‘Grundläggande värderingar’ hamnar ofta i en märklig transformeringsprocess som vidaretolkas och översätts till något som mer liknar ‘åsikter i sakfrågor’ än ‘grundläggande värderingar’.
Jag tycker det är synnerligen olyckligt och tänker ofta på… Janne.

Han hade lite svårt med värderingsarbeten och för all del med beteendet också. Nu är ju inte beteende helt lätt heller och jag har arbetat med åtskilliga udda människor som uttrycker sig ungefär så här: -Jag skiter i vad folk tycker och tänker – jag behandlar alla lika och gör som jag alltid gjort. Om någon tycker det är fel får de väl säga till’.
Och behandlar alla lika gör de, på sitt eget, ofta lätt excentriska vis.
De ‘naturbarn’ jag tänker på har jag träffat i olika organisationer, många i blåljusorganisationer, och skulle lätt kunna namnge och jag namnger en; Janne Landebäck. Janne lärde mig omedvetet otroligt mycket och kanske är han den som lärt mig mest, högskolepoäng till trots, om livs-bemötande-etik och moral frågorna.

Han var lika respektfullt respektlös mot alla oavsett ursprung, ställning, härkomst eller religion. Förmodligen skulle han inte få ett enda ‘rätt’ på ett frågebatteri om sitt intresse för andra människors göranden och låtanden. Trots det betraktar jag han och dem ärligt talat som de mest fördomsfria människor jag vet. De behandlar alla lika hjärtligt buffligt och burdust – vare sig du är amerikansk president, Dalai Lama eller en fattig homosexuell invandrarkvinna från Ozzistan.
De jag tänker på är häpnadsväckande ofta synnerligen respekterade och omtyckta, och tycks på något märkligt vis gå hem i alla läger – och bli du och bror med alla överallt och i alla kulturer. Trots att de säger saker och ställer frågor jag förmodligen skulle få en örfil om jag ens tänkte.
I några fall, som tex Herr Landebäcks, har de utgjort själva ryggraden i verksamheten trots – eller kanske tack vare – sitt inåtvända fokus. Han var dessutom en av de bästa ambulanssjukvårdarna som funnits i detta land, en damernas riddare och de trasiga och utsatta människornas försvarare. En stor människa kort.

Det finns många Jannar i operativ verksamhet och fattar men inte det och ser dem, för vad de är, då har man problem. Som chef ännu mer för de blir och är i stort o-styrbara annars. Grattis, och kom ihåg tipsen på Janne-koden, för det är inte han som går. Det är ni. Men kan ni koden har ni en lojal vän för livet och att skaffa vänner är en ovana man lätt lär sig tycka om.

onsdag 3 mars 2010

-8-9-10. Nu får ni komma..


http://raddningstjanst.blogspot.com/ är en blogg som jag ibland går in på.
Och omvänt har det visat sig. Det råder något slags hatkärlek och jag uppskattar verkligen en del inlägg och att han/hon/de vågar sätta fokus på en del ömma tår.
Ibland så man tror att det är just det, att mer sätta fokus för att få till en debatt än att vara genuin och ärlig och faktiskt leva i verkligheten. Man kan göra mycket om man lever under ett slags anonymitet men ta ansvar är inte ett av det och det gillar jag inte. Konstigt egentligen för jag har alltid ställt upp för de svaga och fega förr.

Likgiltighet är en av de sju dödssynderna men det blir lite så när man inte vet vem som finns bakom orden. Nu dessvärre tycker jag mig se en tydlig tendens att man, hon/han/de allt mer lägger sig till med ett fördomsfullt beteende som liknar vad man anser sig vilja bekämpa om man har en annan åsikt och det är synd. Eller inte. För även det kan ju vara ett sätt att få igång en debatt.
Vad vet jag, eller han/hon/de egentligen och jag orkar inte bry mig heller utan går in i en av dödssynderna istället.
Lägger etiketten "snott däcken" för där saknas ju också nått.

tisdag 2 mars 2010

Bryta mot lagen eller sätta tredje person i fara


Bryta mot lagen eller sätta tredje person i fara - Lokaltidningen Kävlinge Nya ..är en intressant och högaktuell artikel. Här skriven ur ett lättförståeligt perspektiv. Det går en våg genom landet i att inrätta precis dessa bekymmer och på fredag har BRF en central tvisteförhandling i och runt just detta. Där har dessutom Länsstyrelsen "rekommenderat" kommunen att inte göra detta pga hot och riskbild för områdena. Alltså två stationer som skall bli 1+3 från 1+4 samtidigt som man stärker en station från 1+2 till 1+3 utan den hot och riskbilden. Knasigt? Nä uppenbart, och faktiskt från tjänstemannahåll erkända, politiska prioriteringar och med argument att man faktiskt kan rökyka ändå. Från kommunen!

BRF är inte mot en del neddragningar utan samhället förändras och då organisationers nytta, inte mot FIP-bilar etc och andra moderniteter. Det måste också skrivas relaterat, för att slippa onödig debatt om det just nu, vi kan ta det sen, men snälla, snälla någon, vem bestämmer och utifrån vad; MSB, LSO;n eller varje kommun eller kommunalförbund? Regelverk, lag statistik och mätbara vetenskapliga fakta, i den mån de finns, eller politisk välvilja och förståelse? Förstår politiken räddningstjänsten och vem skall i så fall hjälpa dem att förstå om inte?

Högst varierande enligt min erfarenhet och ansvaret för att de vet hur och om samt vad de beslutar vilar tungt på räddningschefen. Vem har gett dem råden då det går åt...eller visar "historien" att man tar ansvar för beslutet/en politiskt?

Det är mycket nu men det är inte bara en röd bil som är vad man har för förmåga utan vad som finns i bilen. Sen kan 1+1 räcka eller 0+1 eller inget alls men ska det vara olika beroende på ..? Eller? Vet kommuninnevånarna vad man haft, har och får och på vilka premisser detta beslutas och det är faktiskt även så att det finns en skyldighet att upplysa dem om det enligt LSO:n och skydigheterna skrivs inte "bara till den enskilde". Görs det och kommer det att göras mer ett valår? Ja från oss.

Åter till artikeln som på många sätt speglar en tråkig verklighet och ett växande, ja nästan galopperande, arbetsmiljöhot och jag frågar mig också vilka åtgärder och planverk som gjorts och görs för att lindra detta och kanske rent av komma tillrätta med en del. Vi driver frågorna, var så säker!
Jag antar att jag kommer få en del svar då artikeln i sig nog drar igång ett arbete och inte är uppkommen bara ur luften utan mer speglar en oro som inte tagits på allvar.

Nu är det plötsligt allvar och dessutom, kanske, en "politisk kris" i uppdagande. Var det värt det?
Vad vet jag....men det är lite som på bilden, en besvärlig väg framgent.

In-ut- eller av-veckling


Jag har blivit..tipsad, nej nerringd och nedlusad av mail för på en räddningschefsblogg kan man läsa:
"Igår hade vi skyddskommittémöte. (Ja, vi har det så hos oss. Skyddskommitté och MBL-förhandlingar.) Då kom frågan upp huruvida de nyanställda verkligen var förberedda och utbildade för sitt jobb. Huvudfrågan var om de övat haveri vid rökdykning. Om de verkligen kunde rädda sin rökdykarpartner vid ett nödläge.
Jag har full respekt för det allvarliga vid en eventuell incident i samband med rökdykning. Men att introduktionsutbildningen skulle säkerställa att alla kan rädda varandra vid ett ev. haveri, och att alla brandmän skulle kunna rädda varandra (ensamma) vid en olyckssituation har aldrig framstått som ett ovillkorligt krav för mig. För det första rökdyker vi så pass sällan att den enskilde brandmannens personliga erfarenhet av skarpa rökdykarinsatser sannolikt är låg. För det andra är erfarenheten (tack och lov) av att assistera rökdykare vid haveri ännu lägre. Det innebär för mig att rutiner och bemanning vid ett haveri måste bygga på fler ingredienser än att en enskild brandman (nyanställd eller erfaren) själv ska kunna bära/släpa ut sin kollega. Omvänt, om det är så att den ensamme brandmannen ska kunna rädda sin kollega – hur många aktiva brandmän (heltid och RIB) skulle klara det idag? Oavsett om man burit blybälte på 70-talet eller gått SMO på 2000-talet."


En Arne kommenterade bland annat med; "att Rökdykning är bland det farligaste man kan hålla på med enligt AFS:en, så enligt mig ska det ställas stora krav på de som rökdyker. Efter 50 rökdyker man inte längre, de årliga testerna ska genomföras, klarar man inte dessa sätts man in i ett åtgärdsprogram m.m. Vet många kårer som sätter press på sina brandmän att rökdyka efter 50 p.g.a nedskärningar."

En Sture skrev; "Yrket var smalare förr. Kanske var de rent av mer kompetenta på de uppgifter de utförde än vad vi gör idag. Faktum är att det smala har inte försvunnit utan det har tillkommit mer i verktygslådan som innebär att det är mer komplicerat att vara brandman idag. Den minskade storleken på styrkorna har även bidragit till detta. Om man kan kalla det för att yrket är annorlunda är en tolkningsfråga. Tyvärr tar många det som en intäkt för att påstå att yrket är annorlunda och där fokus läggs på andra saker än kreativitet, praktisk och fysisk förmåga på brandmannen. Kompetensen på brandmannen måste vara enligt AFS om de ska rökdyka. Att gå runt detta med ett resonemang om att det inte händer så ofta är lika med att du köper en bil som inte är säker och som dessutom saknar bilbälte. Jag vet inte hur många gånger du har krockat, kanske aldrig. Men du väljer förmodligen det säkraste alternativet ifall olyckan skulle vara framme eller……. Sen tycker jag resonemanget om hur många brandmän skulle klara än det ena än det andra är förlegat och ett dåligt argument i brist på annat."

Och så jag då; "..och nu förstår jag inte riktigt resonemanget. Däremot från Arne och Sture och jag tycker nog att detta var ett ganska flagrant påhopp på lagar, regler och vad som vi och inte minst AV ansett gäller. Kan man göra undantag från en AFS:e? Det lär visa sig om detta är ett missförstånd, en medveten strategi med en tänkt fortsättning, för jag skulle bli mycket förvånad om inte detta ger eko."

Jag håller mig diplomatiskt korrekt tycker jag. I texten. Jag tänker och funderar desto mer och hade ett intressant möte och diskussion med företrädare från AV i förra veckan, dvs före detta inlägg, som resulterade i en hel hög med dokument och en del prejudicerande domar. Relaterat till just detta. Tanken med det var att nyttja dem en bit upp i landet då ovedertagna metoder i och om rök och kemdykning nu sprids som sanningar i de politiska beslutande leden.
Av vilka? Jo vi vet och är dem på spåren.
Bra om något händer men det skall vara säkert, rätt och riktigt med aktörerna inblandade, inte minst AV och inte nått hemmagjort hopkok för annars är det inte bra om..något händer.

Nu är jag inte den som är den utan vi får väl pröva prejudikaten och reglerna någon annanstans, före då, om det skulle behövas. Vi får se, för det är ju uppenbart att man har en skyddskommitté lokalt.

måndag 1 mars 2010

I Egypten


Inte helt relaterat till Norge sen tidigare inlägg men lite från di.se och intressant som kuriosa kan vara att: "Våra danska grannar tjänar bäst i världen och svenska löner hamnar först på en 17:e plats i en internationell jämförelse. Danskarna jobbar dessutom färre timmar per år. En tröst är att Köpenhamn är dyrare att leva i. Dyraste staden i världen att leva i är Oslo, enligt en pris- och lönejämförelse mellan 73 städer runt om i världen som den schweiziska banken UBS sammanställt. Köpenhamn hamnar på en tredjeplats, efter Zürich som är världen näst dyraste stad att bo i. Danmark har ett av världens högsta skattetryck och när nettolönen räknas fram hamnar den finansiella metropolen Zürich i lönetoppen. UBS skriver i sin rapport att den genomsnittliga timlönen, före skatt, i Köpenhamn ligger på 235 kronor och i Stockholm på 139 kronor. Efter skatt sjunker lönen i Köpenhamn till 126 kronor och 96 kronor i Stockholm. En dansk arbetar i genomsnitt 1.658 timmar per år och en svensk arbetar 1.777 timmar under ett år. Mest arbetar en egyptier med 2.373 timmar per år, knappt 600 timmar mer än svensken.”
Länstidningen i Östersund skriver att en sköterska i Norge snittar 34 300 och i Sverige 24 500. En Snickare 36 600 vs 29 200. En Servitris/bartender 28 800 vs 24 400 och en datatekniker 44 100 vs 32 800.

Oviktigt vetande och konstiga frågor? Nej inte om man skall vara med och föra förhandling centralt när det påstås att i Tyskland minsann får man ett nollbud och i England är man nöjd med att få ”vara med”. Då är det skönt att kunna säga att i Danmark har man..och vill du verkligen att vi ska jobba som i Egypten, i ett EU-land?

Annars.. kanske det är oviktigt vetande och bara kuriosa men BRF vet vad man har och inte och gör och varför, inom vår bransch, riktigt bra nu. Även internationellt. Det ska vi lära våra makthavare. Också.