Straffspark?

I februarinumret rapporterar man om ett möte i december på: http://www.tjugofyra7.se/upload/lasa_pa_skarmen/TJUG100217.html och där ansåg Räddningschefen i Rsyd att det mötet och det arbete MSB höll på med gällande en strategi mot dödsbränderna kommit längre än vad han hoppats. I samma artikel kan man läsa att den 2 juni skall MSB lägga fram sin strategi och kanske den ”verktygslåda” som då efterlystes. Mer än ”bara” fler brandvarnare då får man hoppas och man vill även få med sig fastighetsägare och sociala myndigheter i detta arbete.

I http://blogg.rsyd.se/perwidlundh/2010/05/16/jag-undrar-vart-den-nationella-strategin-tog-vagen/ undras nu vart strategin tog vägen? Jo enligt artikeln i Tjugofyra7 och ert möte skall den ju läggas fram den 2 juni.
Sent och vad har hänt under tiden är en annan fråga men borde inte den ha kommit upp redan i gruppen och borde man inte oavsett nationell styrning och strategi kunnat ta egna initiativ i de stora organisationerna?

Jag vet att en del gör det och i samma nummer kan man tex läsa om ett utmärkt exempel på målstyrning och erfarenhetsåterföring från Mälardalens Räddningstjänst och där tex politiken får svar på sina frågor på ett nytt och som det ser ut bra sätt. Det har även gjorts arbeten tillsammans i storstäderna i annat som tex. ta fram förslag på nya principer för rekrytering och en ny rekryteringsmodell för rekrytering av brandmän. Principer och modell ska bidra till att förbunden möter sina uppdrag och samtidigt speglar samhället som en heterogen arbetsplats fri från diskriminering. I uppdraget beskrivs att brandmannens roll och kompetensprofil ska diskuteras utifrån organisationernas breddade uppdrag. Kompetensprofilen ska därefter utgöra underlag för rekryteringsprinciper och till sist rekryteringsmodell.

Visst, det är helt rätt att organisationerna fått ”breddade uppdrag” men är det rätt att de skall utföras av den operative brandmannen och i hur stor del i så fall och av alla och i vad? Rdch i Rsyd skriver självkritiskt att ”vi helt misslyckats med bostadssäkerheten och skyddet för den enskilde vad avser bränder” och det är lätt att hålla med men relaterat till den frågan, om det brinner, hur ser då förmågan ut? Jag blir då oroligare och oroligare ju mer olycksrapporter och skadeutredningar jag läser och utifrån utbildning, övning, materiell och fordonsstandard, numerär och det samtidiga resonemangen om ”breddade uppdrag”. Rätt i sak men fel utförare kanske och kommer den framtida brandmannen att klara allt och gör han/hon det idag?

Jag kan vara lite kritisk till att man först lägger resurser på ”principer och modell ska bidra till att förbunden möter sina uppdrag” och nu säger sig vänta på MSB för styrning. Alltså. Fel ordning kan jag tycka och att om man kan lägga resurser i detta torde man även kunna lägga sin klokskap ihop och resurser till hur man möter den negativa dödsbrandsutvecklingen. Även utan MSB.
För om man inte behöver invänta dem i en fråga varför i den andra?

Sen tycker jag, faktiskt, att MSB går framåt och kanske börjar hitta sina former och hade jag inte bara varit en ”facklig part” så hade jag gärna hört på Anders Bergqvist, brandingenjör och forskare vid Storstockholms brandförsvar som redovisar sina senaste resultat av orsaker och problem runt dödsbrandsiffrorna. Idag.

För den 18 maj 2010 så har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Brandskyddsföreningen tillsammans en informationsdag kring detta ämne. Dagen riktar sig till de aktörer i kommunen som kan vara med och på olika sätt påverka brandskyddet i folks hem, bland annat socialtjänsten, hemtjänsten och räddningstjänst. En annan viktig målgrupp är fastighetsägarna och försäkringsbolag. Bra, mycket bra, men, till en kostnad på 950 SEK exklusive moms.
Då ingår kaffe och lunch.

Spontant kan jag tycka att det verkar lite sådär om man vill få en bred uppslutning och samverkan att kostnadsbelägga event av denna kaliber. Risken är uppenbar att även om inte beloppet är skyhögt, att det ända avskräcker om inte annat i själva grundtanken. Samverkan.
Annars ett bra initiativ och kanske en liten verktygslåda inför den större. Jag väntar väl på den. Den större.

MSB ryter till om..

Pajala, men läs gärna vilken kommun som helst, nästan, säger MSB om:
Insatstid: Kommunen avser inrätta ett räddningsvärn i Korpilombolo. Den normala beredskapen för ett räddningsvärn bygger på att den personal som inställer sig vid ett larm tas ut med tjänsteplikt. Det förfarandet innebär att kommunen inte kan garantera att en räddningsstyrka kan genomföra en insats när en olycka som föranleder en räddningsinsats inträffar. MSB bedömer att beredskapen behöver vara sådan att en insats från kommunens organisation för räddningsinsatser kan garanteras. MSB gör också bedömningen att kommunen inte uppfyller LSO 1 kap. 3§ då tiden det tar att köra från Pajala till Korpilombolo inte kan anses vara godtagbar tid för att påbörja en räddningsinsats.
För att kommunen ska efterleva kravet om ett tillfredsställande och likvärdigt skydd enligt LSO 1 kap. 1§ gör MSB bedömningen att insatstiden för Korpilombolo behöver vara inom den tid som en deltidsstyrka normalt har när en räddningsinsats behöver genomföras.

Insatsförmåga: Kompetensen för att genomföra de tidiga åtgärderna vid en räddningsinsats i Korpilombolo blir väsentlig med hänsyn till den långa körtiden för förstärkningsresurserna från Pajala. För att förmågan ska kunna ses som tillfredsställande och likvärdig bedömer MSB att kompetensen hos den personal, eller delar av personalen, som ingår i beredskapen i Korpilombolo behöver motsvara den för brandman deltid. Det bör då gälla både grundutbildning och fortsatt övning. MSB bedömer också att den kompetensnivån är en förutsättning för en effektiv insats för den typ av objekt som finns i Korpilombolo.

Uthållighet: Slutligen gör MSB bedömningen att förmågan att genomföra räddningsinsatser i Korpilombolo bör ha en uthållighet så att insatsen kan fortgå till dess att förstärkning anländer. Detta är också grundläggande för kravet om en effektiv insats. Den beredskap som inrättas i Korpilombolo bör också kunna genomföra de första initiala åtgärderna och därefter fortsatta uppgifter innan förstärkningen anländer.

Jag säger, vad det vi sagt säger och äntligen ja till och med ÄNTLIGEN, visar MSB att det är de som faktiskt har det yttersta ansvaret, (nästan), i dessa frågor.

Hatten av till Tillsynsenheten vid MSB för modet och ett initiativ vi längtat efter. Nu ska vi se på fortsättningen och det här är mer spännande än hockeyfinalerna tycker jag. Även här finns ett antal lag på banan, om än jag bara ser 4 i finalerna, varvid BRF redan har sin finalplats klar.
Efter många års arbete. Vi har dessutom hemmaplan och är klar med vår spelplan och finalstrategi.
Tror dock jag skippar slutspelsskägget.
Eller kanske inte.... Tänk er 1000-tal brandmän i slutspelsskägg.

RoSor

..kanske, till MSB, och direkt från feberyran och MSB:s nyhetsbrev tar jag något jag berört flera gånger:

Just nu pågår ett arbete med att ta fram två föreskrifter kring redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser. Båda dessa är tänkta att träda i kraft den 1 januari 2011. Läs mer på: http://www.msb.se/sv/Start1/Nyheter-fran-MSB/Nyheter/Risk--och-sarbarhetsanalyser-ska-forenklas/

Detta tycker jag är läsvärt och ett antal länkar här gör det ännu bättre. Man tycker göärna nått är bra om det stämmer mot ens uppfattning. Så långt. Jag ser fram mot detta och håller tummarna att det inte blir en fingerborg från...huvudmännen.

Trygghetsstyrkor i MSB;s tankar

Man kan bland annat läsa i http://www.brandsakert.se/artikel.asp?articleid=309 att SBR och Brandskyddsföreningen tycker tanken med Trygghetsstyrkor låter spännande och vi höll faktiskt med i vårt betänkande i genomgången av LSO:n:

"Brandmännens Riksförbund anser att vi redan har till stor del det som efterfrågas. Att få de fulla befogenheterna i dessa skilda yrken är befängt men utifrån ett IVPA, i väntan på ambulansperspektiv, är det värt att utreda vidare i vissa delar av landet och för vissa styrkor. I en del glesbygdsområden är ortens deltidskår det enda som finns kvar av samhällsservice och om den hotas då den inte riktigt uppnår handlingsplanens mål om viss risk och sårbarhet som berättigat existensminimum kan andra vägar vara intressanta. Dock bör, och återigen, detta vara genomarbetat och under överinseende av ett regelverk samt med tillsynsmöjlighet i detta. Vad är egentligen räddningstjänst och vad är utanför det begreppet och med vilken kompetens, utbildning etc kompletterar man för att uppnå den kvalité man eftersträvar. En röd brandbil med ett förstaförband, ett par handbojor och några bra-att-ha-telefonnummer är inte vad vi då tänker oss. Vi är alltså, förvånade för många, försiktigt positiva om detta sker på ”rätt ställen och under ”rätt förutsättningar”.

Ylva Thörn, Kommunal säger: – Det är olika typer av yrken. Poliser, brandmän och ambulanssjukvårdare har olika befogenheter i lagen och hon tror att förslaget skulle undergräva kompetensen i de olika yrkena, och det kan vara farligt för de anställda. Vårt ”rätt ställen och under rätt förutsättningar” tar hänsyn till det Ylva nämner men lämnar öppningar för glesbygdsproblemen som man inte har på samma sätt inom Kommunal.

Anders Lundberg på MSB håller med om att det blivit svårare att rekrytera personal, särskilt kvinnor, till deltidskårer, (?? detta sen), men nu om Trygghetsstyrkorna: – Det handlar om att ambulans, polis och räddningstjänsten ska hitta alternativa samarbetsformer genom så kallade Trygghetsstyrkor. Vi är positiva till ett sådant uppdrag, säger Anders Lundberg och nämner »Karlstadssystemet« som fanns från 1890- till 1920-talet, och var en liknande metod.

Herregud och så kallar man facken för ”historie-kramare”. Jag har sökt men inte hittat detta ”system” som då, om detta stämmer, fungerade under den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet och då Karlstads befolkning ökade så kraftigt att man gick från 8 716 invånare 1890, till 20 911, 1930.
I samband med den stora Industriutställningen i Göteborg i augusti 1891, kom den första bensindrivna bilen till Sverige. Stockholm fick sin första ambulansbil år 1902. Att skaffa kommunala polisbilar ansågs länge inte som självklart, även om den första polisbilen, en Scania-Vabis, levererades till Stockholm 1913. (Det gick lika bra att cykla - eller vid brådskande ärenden - åka taxi.) Samma år, 8 maj 1913 köpte Göteborg stadens första brandbil för dåvarande enorma 20 000 kronor.

I mer modern tid fick dåvarande räddningsverkets GD Lennart Myhlback storstryk i denna fråga och nyss, 2009 och faktiskt pågående tid var det Landshövdingen i Västernorrland Bo Källstrands tur efter sitt förslag att brandmän i framtiden ska kunna hoppa in som poliser. Polisförbundet gick i taket med uttalanden som;
– I så fall kan man ju lika gärna ha en slaktare som jobbar som läkare för att det är läkarbrist i glesbygden, citat Carina Ytterström, ordförande i Polisförbundet Västernorrland.

Men, om MSB får tag i frågan känns dagens utspel och uttalande lite för snabba och onödiga för de börjar ju sin utredning från 1890 så det bör ta en stund att komma hit och nu. Eller så är det ett skrivfel. Låt oss hoppas.

På schemat idag..

Utbildning för deltidsbrandmän, kursen räddningsinsats, genomfördes förra året för första gången utanför MSBs skolor. Totalt genomfördes tio kurser med 300 elever externt och resultatet blev mycket gott. Både elever och MSB är nöjda med hur utbildningarna genomförts, skriver de på tjugofyra7.
Notabelt att Räddningsverkets nedlagda skolor i Skövde och Rosersberg hyste fem av kurserna. Autokaross genomförde fyra kurser på Hasslum i Skövde, Niscayah hade en kurs i Rosersberg och även en i Skövde. Därutöver genomförde Brandskyddsföreningen två kurser i Karlstad och en i Jönköping samt Borlänge.
– De studerande ger högt betyg på viktiga områden som genomförandet, lärare, kompetens och utbildningsanordningar. I en jämförelse ligger de externa kurserna enligt de studerandes bedömning genomsnittligt i nivå med de kurser som genomförs av MSB, säger Lennart Larsson, MSB.

BRF genomförde i helgen 20-21/2 information och utbildning av våra nya skolpresentatörer. Otroligt roligt, jättetaggade och duktiga enligt de som var där. Kommer bli intressant när och om de återkommer och rapporterar samma sak som MSB eller inte, men vi har ingen anledning att betvivla detta just nu.

Om ni som gått eller går och har liknade eller andra synpunkter, ge Uffe eller kansliet, gärna ett mail om detta så blir de glada. Gått eller går är bättre än tror att det är så här. Har man gått har man också kanske hunnit få erfarenheter från när man kom hem och hur det då funkade.
Alltså hemmavid eller..var det bättre förr? :-)

Instruktion för räddningsinsats

Hej igen och jag har inte kursen för att så där snyggt i löpande text kunna hänvisa, än, så: http://www.msb.se/sv/Forebyggande/Sakerhet-hem--fritid/Brandskydd-i-hemmet/En-raddningsinsats/

Här skriver MSB om en räddningsinsats, förklarande ungefär som i bilden ovan, för allmänheten? ..antar jag. "Detaljer kan skilja sig mellan olika räddningstjänster" skriver man vilket jag är den förste att hålla med om. Alltid något... gringubben håller med. Sen skriver man; "Vid den här tidpunkten har säkert också ambulans och polis anlänt. Ambulanspersonalen tar hand om eventuella skadade men är också till för brandmännens säkerhet. Därför stannar en ambulans kvar tills insatsen är helt avslutad."

Vad säger man om detta utanför våra stora städer? Polis och ambulans ÄR en bristvara och graden av bekymmer varierar i mindre samhällen och absolut i glesbygd. 1+4 är dessutom tex. 1+2 med mera och med mera, därav höll jag med. Och så var allt som vanligt. Hehe.

Vidare och till sist innan jag lik förbenat slaktat denna inlaga helt skulle jag, som fd. Verksamhetschef för en ambulansorganisation, bli galen, om "mina ambulanser" stod upptagna för arbetarskydd om ingen annan fara förelåg. Ambulanserna står ju inte heller på passning när plåtslagaren spinger på ett tak, bonden föser tjurar.... Detta är helt mot instruktionerna inom de flesta landsting sen kan man tycka vad man vill men, blåljusorganisationerna är tre och inte en och alltför ofta är inte rutinerna längre samordnade mellan de tre. Alla prioriterar annat..

Återkommer till prioriterade saker inom räddningstjänsten och övriga blåljusorganisationer och vad som där förenar fast hanteras olika. Sen, för mat och äta, prioriteras nu.
En favoritsysselsättning.

Jämställd samverkan

Att ha hål i strumpan över stortån, ha 24 minusgrader och vara för lat för att byta strumpor, i tid, skulle man kunna blogga om som sedlärande exempel. Men jag skriver kanske om det sen. Kanske. Nu ett för långt annat blogginlägg, men det blir bättre sen när jag hamnar i ett normalläge och får bort en del akuta ärenden som måste grundskrivas. Ni ska veta att det finns många i vår branch så huka er.

Räddningstjänstförbundet Storgöteborg har upprättat en förenklad jämställdhetsplan för 2010. Bra och helt enligt lagens intentioner, kanske äntligen, vad vet jag.
(Egentligen gäller nya regler från 1/1 2009...och många räddningstjänster har en hel del att göra för att nå till dem.)

Men...vissa delar kan man undra över som tex. under avsnittet:
Ny rekryteringsmodell.
Under 2009 fastställdes rapporten ”Rekrytering av framtidens brandman”. Denna utredning har syftat till att bredda och nyansera kraven som ställs på framtidens brandman . Rapporten har samverkats och godkänts i förbundsrådet och principerna kommer att användas vid nyrekrytering. Den viktigaste förändringen i rapporten är att: Räddningstjänsten öppnar upp för att rekrytera personer utan SMO utbildning. Man konstaterar att de studenter som idag genomför SMO utbildningen inte i tillräcklig utsträckning representerar kvinnor och personer med annan kulturell kompetens och flerspråkighet. En fortsatt dialog mellan räddningstjänsterna och MSB myndigheten om hur antagningen kan förändras för att bättre tillgodose räddningstjänsternas behov av mångfald………
…de absoluta krav på fysisk förmåga som tidigare gällt i storstadsmodellen ersätts med riktvärden. I fortsättningen skall en helhetsbedömning göras av den sökandes samtliga förmågor. Samarbetet mellan Storstädernas räddningstjänster och MSB rörande tester och nivåer vid brandmannarekrytering kommer att fortsätta under 2010. MSB har initierat ett forskningsprojekt för att fastslå nivåer för de tester som finns beskrivna i Storstadmodellen och rapporten Rekrytering av framtidens brandman.

Per Widlundh chef för Räddningstjänsten Syd (Rsyd) bloggar;
Vi har nu anställt 15 nya brandmän. Av dessa är 3 killar från ESF-projektet, 6 tjejer – alla med SMO-examen och 6 killar med SMO-examen. Alla har kommit in på egna meriter, ingen gräddfil, ingen kvotering. De har en gemensam nämnare – de vill alla arbeta med ett brett uppdrag – informera, förebygga, stödja, förbereda för insatser, genomföra insatser, skapa mervärde. Dessutom har vi anställt 3 brand- och säkerhetsvärdar från ESF-projektet. De kommer att arbeta med information och utbildning, framförallt i mångspråkliga områden. Nu ska vi gå från ord till handling – ett olycksfriare samhälle kräver ett bredare arbete och en bredare kompetens!

Storstockholms brandförsvar skriver på sin webb om hur man blir brandman. Brandman är ett attraktivt yrke. Det är ett stort antal sökande vid varje rekrytering. Storstockholms brandförsvar har i många år själva skött utbildningen av sina brandmän. Så är inte längre fallet utan numera sker utbildningen även vid Statens Räddningsverks (SRV:s) skolor. Utbildning i Skydd Mot Olyckor (SMO) Utbildningen till brandman sköts av Räddningsverket. Det är en tvåårig eftergymnasial utbildning som man söker till på betyg och tester. En termin i utbildningen utgör praktik på någon av landets brandstationer.

Tillsammans har storstädernas räddningschefer Jan Wisén, Nils Anderéasson och Per Widlundh haft ett projekt under 2009 att ta fram gemensamma principer för att tillgodose framtida behov av kvalificerade brandmän utifrån organisationernas vidgade uppdrag. Exakt vilka krav som i framtiden ska ställas på de nya brandmännen skulle arbetas fram gemensamt och samtidigt ville man också arbeta aktivt för att bryta den manliga dominansen inom kåren och anställa fler personer med utomnordisk bakgrund. Bland annat sökte man inspiration i Storbritannien vilket i sig vållade en del diskussioner när Stina Blix, som arbetar med personalfrågor inom Räddningstjänsten Syd, berättade om tankar att införa särskilda kvinno-brand-stationer utifrån engelsk förlaga. Det slogs även fast att den nuvarande rekryteringsvägen, att anställa de som genomgått Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps tvååriga SMO-utbildning, inte var tillräcklig för att tillfredsställa det behov av mångfald som räddningstjänstens uppdrag kräver.

En annan begränsning i nuvarande modell var att anställningskraven till brandman varit alltför inriktade på den fysiska förmågan. Brandmannayrket är i grunden ett arbete som kräver en god fysik, men utöver det krävs också kommunikativ förmåga, förebyggande kunskaper och social kompetens. Något som storstäderna nu ville förstärka i den nya rekryteringsmodellen.

Vad blev detta?
Enligt ett pressmeddelande 091002 framgår att: Det som framförallt skiljer den nya modellen från den gamla är att man kommer att utgå från en ”samlad bedömning” där alla delarna av brandmannarollen har betydelse. I ett längre perspektiv ser storstadsräddningstjänsterna att rekryteringen till brandmannayrket behöver utvecklas ur ett nationellt perspektiv tillsammans med Myndigheten för samhällskydd och beredskap, och i ett lokalt perspektiv vad gäller metoder och marknadsföring av brandmannayrket.

Jag lär nog tyvärr säga, ingenting… nästan. Tyvärr eller gudskelov låter jag då vara oskrivet då det inte går att tolka lika lite som vad ”samlad bedömning” är. Jag tycker att de stora organisationerna har ett utökat ansvar även i detta och absolut i att vara samverkanspart med MSB. Göteborg öppnar upp för att rekrytera personer utan SMO utbildning och inför en ”helhetsbedömning” vilket då måsta vara samma sak som ”samlad bedömning”? I Malmö har alla kommit in på egna meriter men samtliga har SMO? I Stockholm har man inte ändrat på webben eller i organisationen..?

Egentligen, i just denna skrift, är det ointressant för dit jag vill komma är att oavsett är det olyckligt för:

- Om man nu väljer att göra ett så viktigt arbete internt och gemensamt utan andra aktörer som tex. ansvarig myndighet, andra myndigheter, arbetsgivarorganisationer, andra större städer/kommuner, intresseorganisationer och ytterst fackförbund blir man… lite besviken över resultatet.
- Man tar risken att misstolkas?? som att man inte bryr sig om MSB:s forskningsprojekt, inte har möjlighet att påverka MSB i den enligt storstäderna felande länken; utbildning till brandman, och man tar risken att framstå som storebröder/systrar som går andra vägar än vad i stort någon annan kan av politiska, ekonomiska, resurs och samverksskäl. Om det passar - eller inte passar.
- Om det pågående projektet vid MSB inte passar, sen, vad gör man då och hur förväntas andra förbund och kommuner göra och vilken roll spelar egentligen MSB?

För mig gav detta fler frågor än svar och många av de nya frågorna är nästan lika ...besvärande? som slutresultatet och allvarligast är o-respekten för andra och styrande myndighets arbete och misstanken om detta bara var ett populistiskt politiskt korrekt utfall gnager i medvetandet vilket då stärks av resultatet.
I det synliga resultatet, till dags datum, bör tilläggas.

Jag är MYCKET fundersam alltså men nu mest hungrig. Jag missade lunchen för just detta. Engagemang är bättre än GI-metoden och så fick då detta arbete lite nytta. För mig.