Fredag, redan och igen, efter en mycket intressant och rolig vecka avslutas med en skrivelse på ett antal sidor om en organisationsförändring helt baserad på ekonomi. Inledningen är numera nästan standard:

”...Problemet med att spara pengar inom räddningstjänsten är att man har lagar och föreskrifter att förhålla sig till. Inte bara en och den då självklara LSO:n som fastslår att det SKA vara en risk och sårbarhetsanalys bakom den kommunala räddningstjänstplanen och att berörda myndighter/organisationer skall yttra sig. Lagen tar fasta på risk och inte ekonomi och här anges skälen bara vara ekonomi och vi vet inte ännu vad tex. Länsstyrelsen säger. Efter deras yttrande finns fall som just nu ligger på regeringens bord för avgörande där MSB haft en annan åsikt än Länsstyrelsen och detta går i samma linje. Vidare är det en käpphäst för BRF med närhet och likhetsprinciper om än inte i absurdum men man kan skarpt ifrågasätta det här. Att lägga ut %-satser och generella besparingsåtgärder till alla förvaltningar fungerar helt enkelt inte mot en lag och föreskriftsreglerad organisation som dessutom har ett myndighetsansvar så jag förväntar mig att detta bara är ett sätt att få räddningschefen att förmås göra sitt yttersta och vända på alla stenar och att sen beslutet blir något annat än det föreslagna då inget i de gamla planverken förordar detta, ingen ny risk och konsekvensanalys är gjord som förutsätts till ny handlingsplan. Jag har heller inte sett någon ny arbetsmiljökonsekvensanalys, ingen framtidsanalys och inte minst, inga yttrandena från berörda myndigheter. Naturligtvis kommer vi att följa detta och agera ända in i kaklet och tyvärr som vanligt, som det enda fackförbundet som gör det men, det är ju bara vi som är ett renodlat branschförbund inom räddningstjänsten och kan frågorna i ett djupare perspektiv….”

Idag kan jag inte, utan att röja ”var/vem/vilka och hur”, visa mer men det kommer säkert att ge sig, dvs läs, ”agera ända in i kaklet”.

Medlemmarna fortsätter att, inte droppa, utan stundom rasa in och jag fick nyss på mailen förfrågningar om några hela stationer/områden som samtliga vill gå över och önskar besök och hjälp med det praktiska. Klart bröderna/systrarna ska få hjälp att komma till brandfacket och bygga lokala organisationer med stöd av brandfacket och vara i gemenskapen.  

Nu ska jag, faktiskt, tvinga mig från datorn och göra fredag för det är svårt att släppa detta jobb som tillika är min hobby, mitt intresse och känns som om man gör det i ett kompisgäng. Som växer. Hade´
..och kom ihåg, Let`s be careful out there…

Jag skriver allt mindre här på bloggen och när är det sällan något roligt utan mer administrativt fyrkantigt. Roligt och mycket är det på vår Facebooksida istället men, nu är vi här och citat: ”Kommunal organiserar drygt 5 000 inom räddningstjänsten. Det finns ungefär 550 kvinnor som arbetar inom räddningstjäsnetn, antingen som heltidare eller RIBare. Kommunal fortsätter att satsa för att både rekrytera nya medlemmar och för att öka antalet kvinnliga brandmän. Skapad: 2008-03-14, Ändrad: 2011-09-06”: http://www.kommunal.se/Kommunal/Branscher-och-yrken/Raddningstjanst/Branschen-idag/

Texten är klippt och stavfelet då Kommunals, men ser man till lönestatisktiken för SAMTLIGA medlemmar 2002, hade Kommunal 3219 brandmän då samt 543 brandförmän och 322 brandmästare.
Deltiden hade man inte börjat bry sig om, och jag återkommer gällande det senare, och de finns således inte redovisade eller ligger i skillnaden årsarbetare som brandmän 3188, och total brandmän 3219, och är då alltså 31 stycken. Det kan stämma, alltså 31 deltidare var medlem i Kommunal 2002. 31+3188+543+322= 4084 och cirka 1000 mindre redan 2002. Vi, och alla andra vet vad som hänt sedan dess…. http://www.kommunal.se/KommunalSEof/files/050908151024294/Loner_loneutv04.pdf

Till kongressen sommaren 2010 skickades faktaunderlag ut till deltagarna och där framkommer att 2008 hade man 215 brandmästare och 2423 brandmän men förmännen framgår inte och jag tror de faktiskt ingår i siffrorna brandmän men strunt i det, jag är snäll och säger så att man nu glömt dem och deltidarna och lägger på samma procentuella minskning i de grupperna och får, säg 400 totalt då. 2423+215+400= 3038 kommunalare inom räddningstjänsten. Alltså 2008 hade man tappat cirka 1000 medlemmar från 2002 inom branschen. http://www.kommunal.se/PageFiles/68947/Kon_lon_arbetstid2010.pdf   

Jag vet vart de  och fler tog och tar vägen… :-)

Idag finns total cirka 5000 heltidsanställda och 10 000 deltidsanställda brandmän i branschen. BRF är ett av flera fackförbund inom räddningstjänsten, Kommunal ett annat och om vi fortsätter med Vision, fd SKTF, som då organiserar olika chefer men även brandmän som tillika jobbar som larm och ledningsoperatörer. Fler chefsorganisationer är då Ledarna och SACO, tex. Sveriges Ingenjörer, och sen Jusek då för mer akademiker. Ett antal är oorganiserade och om vi leker lite med de siffrorna med, när vi ändå håller på, så generellt är organiseringsgraden i Sverige idag till facklig anslutning cirka 71% enligt  Statistiska centralbyråns (SCB:s) arbetskraftsundersökningar.  Nu har jag skäl att tro den är högre i vår bransch så säg 85% då och sen: Räknar jag ihop och tittar jag i vårt medlemsregister…. Vi gick ut med en ny bred försäkringslösning och höjde avgiften något och informerade om det och hur man gick ur samt påminde alla vi trodde hade gått i pension eller slutat om att istället kanske bli stödmedlem för varför betala full avgift i onödan under senhösten/årsskiftet. Detta resulterade i ett medlemstapp på den aktiva sidan vid årsskiftet 2011/2012 på 123 medlemmar. Här funderade jag ett tag om upplysning och ärlighet, att man verkligan vill vara medlem och inte ”tvångsansluts” och man håller kvar någon var den rätta vägen, må erkännas, men å andra sidan hade vi under året 573 nya medlemmar att glädja oss åt. I mars hade vi kommit ikapp och förbi, och fortsättningen tills dags datum är lika glädjande.  

Om jag uppskattar de oorganiserade, de övriga fackförbundens medlemmar och lägger till vårt medlemsantal kan jag inte med den bästa vilja i världen få totalsumman gå ihop med vad som finns totalt i antal brandmän i Sverige. Om Kommunal har drygt 5000 brandmän som medlemmar nu, har man ökat med drygt 2000 medlemmar de senaste fyra åren. Samtidigt som vi och de andra fackförbunden, (jag vet att Vision/SKTF gått fram och är själv medlem där, också), och inte minst, de oorganiserade, har ökat och omorganisationer/nedläggningar minskar ytterligare..”utbudet”. Sensationellt eller något annat?  Bedöm själva men jag vet att BRF är i särklass det största fackförbundet i branschen och vi växer. Jag vet att ”drygt 5000” står för något annat och att vi med den här takten kommer att oavsett tjänstgöringsgrad ha majoritet där med generellt. I många områden är det så redan så…..            

En del uppgifter visar att uppgifter kan vara skadligt för den som visar uppgifterna, om inte uppgiften påvisar det de skulle påvisa. Kommunals uppgifter är ungefär som en observationsstudie som larmar om att man blir lång av att spela basket…så uppenbart fel, inte minst när man kan läsa de korrekta uppgifterna till och med på deras egna hemsida, och kan jämföra med andras och egna siffror. Uppgifterna har naturligtvis ett syfte och vänder sig naturligtvis inte till BRF men jag tror att de som skulle läsa också dragit mina slutsatser. Det är nära nu, kanske rent av förbi där man försöker förvägra majoriteten av alla kategorier av brandmän sitt kollektivavtal. Trots att man bara har en handfull medlemmar i vårt kollektivavtal och det inte skulle göra fler parter eller fler avtal så även om BRF inte har bråttom, så visst glädjer det en luttrad Förbundsordförande att kunna lägga en, egentlig pseudofråga, bakom sig och förhoppningsvis utan inblandning från EG-domstolar i våra ”svenska modeller”.   

BRF företräds av brandmän för brandmän och vi kan branschen. Vi kan arbetsrätten och den unika arbetsmiljön brandmän vistas i och har landets vassaste jurister som stöd. Vi har de internationella fackliga branschorganisationerna för vårt område i ryggen och med samma grundtanke och viljan att hjälpa sina svenska kamrater i ett brödra/systerskap och vi tror på er och oss själva och tillåter oss där vara egoistiska. Bara brandmän men för alla brandmän. Hade´

Röda bandet eller Swedish Firefighters fight cancer

Det är alltid problematiskt när verksamhet och politik blandas ihop för det behöver inte vara samma sak. Logiken gör ofta en rejäl vurpa när man tror sig ha patent på någon uppfattning och den gång på gång inte stämmer och kanske det då är dags att omvärdera sin uppfattning som då kanske inte är mer än en förutfattad mening?

Jag är på väg till flyget för några dagars semester/arbete i London i kombination och blev nyss uppringd av ytterligare en sponsor och intressent från näringslivet till den kommande cancerkampanjen; Swedish Firefighters fight cancer/Svenska brandmän i kampen mot cancer. Mycket och många event kommer det bli och det växer dag för dag men låt mig poängtera:

Detta kommer att drivas av en stiftelse och i samverkan med kända och officiellt erkända aktörer och bedrivas helt utanför den fackliga och politiska vardagslunken. BRF och SFF drar bara igång detta och dessa frågor är alldeles för viktiga, och inte bara för brandmännen, att ha tjabbel och dolda agendor i. Livsviktiga faktiskt.

Hitintills går allt som på räls och jag är så otroligt glad över gensvaret och alla organisationer, företag, medlemmar, brandmän och inte minst privatpersoner som hört av sig och både vill vara med och är genuint positivt nyfikna. De flesta bitarna är på plats och jag hoppas de återstående faller dit med under den närmsta tiden för tanken är att lanseringen och det riktigt, riktigt offentliga skall komma ut under juni enligt planerna med våra samverkanspartners i ett första steg. Sen kör vi och fullt ut och planerna hitintills sträcker sig ett år framåt i en första planering. Naturligtvis finns planer efter första året i en permanent verksamhet men då detta blivit en succé ändras eller mer korrekt, ökas de över tid.


ALLA kan vara med och cancerfrågorna behöver er och vill ni eller känner någon/något organisation/företag eller vill själva hör av er till undertecknad så pratar vi vidare. Var väl då attans om en sjukdom skall få härja utan att brandmännen gör en insats för sig själva och andra. Det ligger i vår natur. Nu checkar jag ut, och in, och återkommer nästa vecka men jag har peter.bergh@brandfacket.se och jag kommer att ta kontakt med alla som kontaktar mig. Hade´bra på er // Peter   

Fakta om nya avtalet från Kommunal:
-Löneökningarna är på 650 kronor, eller tre procent.
-Lägstalönerna höjs med 650 kronor. Detta sker först i höst, från och med den 1 september.
-Ingen individgaranti.
-Visstidsanställningar begränsas till tre år.
-Övriga ersättningar, som ob, jour och dylikt höjs med 2,6 procent och det sker först den 1 september.
-Principöverenskommelse om introduktionsanställningar. Blir klart exakt hur i höst. Riktar sig dels mot ungdomar som gått omvårdnadsprogrammet. De ska efter introduktionsanställningen på ett år garanteras fast jobb. Men introduktionsanställning ska också vända sig till dem långt från arbetsmarknaden, de garanteras inte jobb efter ett år.
-Avtalet är ettårigt, gäller från den 1 april i år t o m 31 mars 2013.
-En arbetsgrupp ska inventera behovet av arbetskläder. -En redan existerande arbetsgrupp ska se över problemen med delade turer.

Fakta om nya avtalet från SKL:
- Kostnaden för avtalet beräknas till 2,6 procent och ligger inom ramen för det märke för kostnadsökningar som satts för denna avtalsrörelse genom tidigare avtal. Vi har genom att finna ett antal avräkningar försäkrat oss att 2,6 procent fortsatt gäller.
-Avtalet löper fram till 31 mars 2013 och gäller kommuner, landsting och Pactaföretag.
-Lönenivån, inklusive lägstlöner höjs med 650 kr. -Ob-ersättningar och lägstlöner höjs från och med 1 september 2012 -Avtalet innehåller inga individgarantier, en principiellt viktig fråga för SKL
-Möjligheten att erbjuda introduktionsanställningar som innehåller utbildning och handledning med en lönenivå om 75 procent av vanlig lön under 12 månader regleras i avtal.
-En förenklad provanställningsbestämmelse införs. -Konvertering av visstidsanställningar införs efter 3 år istället för som idag 4 år när man kombinerar allmän visstidsanställning och vikariat.

Jo.. det är samma avtal som faktakommenteras och vad ska jag tycka då om detta? Tja, kanske det behövs några "franska brandmän i debatten" men just nu: Sometimes the answer doesn't lie in the words, but in the silence. Hade´

Det jäser, puttrar och pyser på många ställen relaterat till akutsjukvård, skydd/säkerhet och vad man som gräsrot kan förvänta sig få för sina skattepengar relaterat till blåljusbranscherna. Är närhet, likhet och kvalitetsbegreppen olika beroende var man bor och/eller vem/vilka som styr och varför då-då och ska det vara så eller kan man göra något åt det? Vore jag politiker skulle jag nog börja titta och räkna dagarna till valet för nej, det är inte alls så långt dit som det är mot vissa grupper i samhället. Inez Abrahamzon skriver på Facebookgruppen, ”Rädda akutplatserna på Sjukstugan i Dorotea”: ”Jag är fortfarande arg. Trodde min ilska över det administrerade vansinnet när det gäller akutvård i inlandet skulle svalna, men icke. Jag är arg på politiker som i sin blindhet får demokrati att framstå som något som kan försvara kränkande särbehandling. Jag är förbannad på att en hög tjänsteman kan uttala sig som han gör och ändå ha sin tjänst kvar. En lärare i ett klassrum skulle aldrig bli kvar om denne tillämpade och försvarade orättvis behandling av sina elever. Men är tjänstemannen ens ifrågasatt av landstingsledningen? ... Men mest av allt är jag arg på mig själv och alla vi andra som finns i den tysta skaran som bara tittar på. Ytterst är det vi som gör att vanvettet får fortgå. Det är vi som låter beslutsfattare administrera fram ett tänk, där vissa människor är mer värda än andra. Accepterar vi i inlandet det här, så gör snart alla andra i samhället det också. Vi lägger själva ribban. Märkligt nog så hände det här också en gång i Tyskland. En tysk förtroendeval började smyga in synsättet att vissa människor var viktiga och andra mindre viktiga... Givetvis i ekonomiska sammanhang. Om den tysta massa då tänk efter lite mer - före - så hade historien sett annorlunda ut. Men frågan är yttersta vad vi som lever nu och här - tänker och gör nu. Ingenting eller någonting? Tage Danielsson sa: "Den som inte ser bakåt när han går framåt måste se upp." Oscar Wilde sa; "Olydnad, i ögonen på vem som helst som läst historia, är människors ursprungliga dygd. Det är genom olydnad och uppror som framsteg gjorts." Ett norsk ordspråk lyder: Där makten har rätt, har rätten ingen makt." Och Edith Södergran sa: "Lindrig sömnlöshet ökar genialiteten." Jag hoppas att många med mig börjar få svårt att sova på nätterna. För som det nu är - så kan vi inte ha det!” ”Lindrig sömnlöshet ökar genialiteten" var det och jodå, jag har många kommuner som håller mig vaken men å andra sidan flera ”Inez” som hjälper oss med ideér, tips och diverse sanningar som vi aldrig skulle se annars. Tack ska ni ha, och ha en trevlig sista april och första maj på er alla. // Hade´ PS. Jo det skrivs mindre här nu då jag skriver mer, och kortare :-)på vår Facebooksida. DS

“The Confereration of Swedish Firefighters President Peter Bergh at Global Seminar on Firefighter Presumptive Legislation in Winnipeg. He is pictured with Virginia M. Weaver, MD, MPH Environmental Health Sciences Johns Hopkins University.” Professor Weavers forskning berör molekylär epidemiologi och utvärderingar av hur befolkningen utsätts för yrkes- och kemikalier i miljön. Validering av exponering och identifiering av känsliga populationer. Brandmän är en ”känslig population” när det gäller en del cancerformer. Studier med över 30 000 ingående brandmän talar tyvärr sitt tydliga språk och visar att när en brandman börjar sin yrkesbana är han/hon friskare än befolkningen men redan efter fem år i tjänst, trots träning och kontroller, är han/hon betydligt sämre beskaffad. Det här är inte riktigt klokt…och nu drar strax BRF igång en kampanj som heter duga för så här kan vi inte ha det. Berörda är och kommer att tillskrivas för att få acceptans i hela problematiken och vi har redan tillsammans med en del andra organisationer gällande det förebyggande arbetet publicerat. http://www.friskabrandmän.nu/ Men, det är hög tid att gå vidare för de som drabbas finns ingen väntetid… Mer kommer, det kan ni vara säkra på, då detta är en prio-1:a. Politiska- och myndighetskontakter, fonder, kampanjer och material, demonstrationer och ett stort internationellt stöd med mycket mera är i den strategiska planen för det är dags nu, att gå från ord till handling. Alla som vill vara med får naturligtvis vara med och de här frågorna är alldeles för viktiga att göra politik för och av. Pröva, så får ni se vad som händer..det är nog nu. "for sure" Hade´ Peter

Cancer hos brandmän

Den 15;e april åker/åkte BRF för att ta några, inte bara ett, steg mer i kampen mot cancer bland brandmän till kamraterna i Kanada. Bland annat skriver vi under “Fire Fighters in pink campaign for breast cancer” men mycket, mycket mer. Vi söker någon modig organisation, (gärna flera), som vill vara med och hjälpa till med en motsvarande kampanj och även rent medialt och PR-mässigt, inte att hymmla med… att måla/tejpa om en brandbil rosa ett tag? Naturligtvis mer om ni vill i själva kampanjandet med och jag finns på: peter.bergh@brandfacket.se

Tänk gärna utanför ramarna och inte i, ”vad kostar det att måla/tejpa en bil” för jag är övertygad om att om BRF tar en del av kostnaderna, tar andra fackförbund och organisationer andra och sponsorer går att ordna vilket redan är för-inventerat så snälla Räddningschefer, MSB:are och SKL/Pacta:isar, tänk till och tänk framåt för detta är frågor i allas våra intressen och helt prestigelösa går de att om inte helt att lösa, göra mycket i och mindre verkningslösa. Det förtjänar Sveriges brandmän. (PS. Jag är åter den 23/4. DS) // Hade´