Gott slut och Gott Nytt år!

En mor och hennes son, som körde bilen, stoppades i en hastighetskontroll klockan 00.43 i centrala Gävle inatt. De hade då övningskört i 70 kilometer i timmen på en 30-sträcka. Mamman, som var ansvarig handledare under övningskörningen, misstänks nu för vårdslöshet i trafik och därför omhändertogs hennes körkort.

Så kan man också sluta 2011 eller som för undertecknad med en stor fest bland nära och kära. Jag har haft turen att behålla alla och få nya släktingar och vänner under 2011 och ser bakåt med ett leende och lägger året i minnesbanken. Snart är det 2012 och både BRF och jag är rustade och ser verkligen fram mot ett gott nytt år så var försiktiga med raketerna och:

Gott Slut och ett riktigt Gott Nytt år till er alla!
Greetings to all BRF friends sisters and brothers in festive looking forward to a new year full of love and peace, Stay safe. // Hade´Peter

Hultsfred, PwC, SKL och Skurup

Jag har skrivit tidigare om Hultsfred och där kommunalrådet kommenterade kostnaderna i en artikel nedan, ”räddningstjänsten kostar för mycket”. Då, i augusti, framgick det också att man skulle anlita en oberoende konsult och hittade man bara den personen relativt snabbt skulle utredningen kunna vara klar innan årsskiftet. Hultsfreds kommun har nu anlitat en konsultfirma som ska utreda om det finns möjlighet att spara pengar inom räddningstjänsten och arbetet är i full gång och det är PwC som gör jobbet. Högsby kommun har likande brydderier och och där funderar politikerna på ett kommunalförbund med tex Vimmerby och just Hultsfred. I Hultsfred avbröt man rekryteringen av ny räddningschef under våren och tittade mot samarbete med Vimmerby för ledningsfunktioner och räddningschefen var måttligt road. Processen fortskrider och nästa offentlighet är när nästa räddningschef sätter morgonkaffet i halsen då han får läsa om en miljonbesparing han inte vet om i tidningen.

Jag är mycket, alltså MYCKET fundersam, till bakgrunderna och tankarna i detta. Dels nämns SKL:s utredning om kostnader för räddningstjänsten i kommunerna och jämförelserna görs rakt av därifrån åtminstone från början.
De behöver tolkas och av någon som förstår-sig-på är min uppfattning och är det gjort? Såväl Hultsfreds politiker som grannkommunerna beskriver att detta handlar helt om pengar och ekonomi och visst, det är ett skäl som något men, det ligger en bit ned faktiskt. Egentligen. Räddningstjänsten är lagreglerad och i kommunen-erna skall finnas en handlingsplan över hur detta skall åstadkommas och med ansatsen i den risk och hotbild man infacto har. Ekonomi är inte en risk och hotbild utan en besvärande omständighet och det får inte, INTE, vara skälet till nedrustningar. Länsstyrelsen skall bevaka att så inte sker och MSB är där bakom som garant för att regering/riksdagens lagar och föreskrifter följs.
Lag, föreskrift, garanter och tillsynsmyndighet för staten…
Ändå, gång på gång struntar kommunala politiker i sina tjänstemän som företräder sin räddningsorganisation, sin lagreglerade organisation och hittar på och tillsätter och vrider och vänder med externa konsulter där det är uppenbart att huvuduppdraget är att hitta pengar och hitta dem nu.

Utredningen pågår som sagt och jag ska väl inte föregå den men med tanke på bakgrund och vad som framgår i media i och om och runt så är det lite svårt att vara positiv som betraktare. Jag hoppas jag har fel och att PwC som då gör jobbet, själva har lag, föreskrift och kvalitet med i sin utredning och även ”hör” den andra sidan, tjänstemän och utförare, dvs brandmännen. Vi får se.

http://www.nyheterna.net/nyheter/hultsfred_vimmerby/raeddningstjaensten_kostar_foer_mycket
http://www.nyheterna.net/nyheter/hultsfred_vimmerby/brandstation_kan_laeggas_ned

Få se, får vi också i Skurup men då gällande en ambulans. Skåne är uppdelat i fyra ambulansdistrikt och resurserna fördelas efter vilka behov som finns i distrikten och inte efter kommungränserna. I slutet av november togs alliansens förslag om att en ambulans ska stationeras i kommunen upp i kommunstyrelsen i Skurups kommun. Alla partier som var närvarande ställde sig bakom förslaget och nu hoppas kommunstyrelsens ordförande, Niklas Sjöberg (M), att det snart blir verklighet. 1 december 2012 ska Skurups kommun ta över räddningstjänsten och driva den i egen regi med.
Det jag reagerar över här är vad landstingspolitiken säger och även tjänstemännen från såväl kommun och inte minst landsting. Ambulanseriet ligger under sjukvårdshuvudmannen och inte bara här går politiken över sina gränser när man vill ha "mera och bättre" av andra styrande lokala politiker.
Å ena sidan har man inget bekymmer med att spara och ”effektivisera” i sitt eget område man tycker om andras. Bra på ett sätt.. men tveksamt på andra och behövs verkligen både landsting och kommuner och i så fall i och till vad?
Kanske det också är dags att renodla gränserna och flytta lite verksamhet till andra aktörer och hur skulle det se ut om räddningstjänsten då blev statligt? Hade´
http://www.ystadsallehanda.se/skurup/article1595374/Ett-steg-narmare-egen-ambulans.html

Tänk på..hundarna. Med

Och jag fick en liten återblick och fördes 25-30 år tillbaka när jag läste om ”Raketerna brann av – inne i bilen” och tänker på min gamle garageförman som skulle hämta signal och varselljus hos en pyroteknisk firma till ambulansen. Ett års förbrukning lastades i hans privata bil och när han hade 3 kilometer kvar till stationen.. Bilen brann med ilsken illröd låga och brinntiden på ljusen var 20 minuter och under hela den tiden och lite till påminde den kära kamraten om en korsning mellan en känguru och en iller. Han var överallt och liksom hoppade fram. Det är jättesvårt att skratta i rökdykarmasken. Den immar igen. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14137019.ab

Detta har jag aldrig varit med om förut däremot: Strax efter 22.30 på tisdagskvällen larmades räddningstjänsten till Svärdsjögatan i centrala Falun. Det visade sig att det var en cykel som börjat brinna. ”Branden var av mindre omfattning och kunde släckas snabbt. Cykeln lär dock var obrukbar”. http://www.dt.se/nyheter/falun/1.4238256-cykel-brann-i-falun

Gunnar Strömmer skriver i SvD om en intressekonflikt:
”Själv har jag som ombud i diskrimineringsärenden sett DO vika sig minst fyrdubbel för att hitta skäl att inte ta itu med en annan kontroversiell fråga, nämligen kvotering till olika högskoleutbildningar. Tidigare gällde det kvinnor som missgynnades vid antagning till bland annat veterinärutbildningen. Nu senast gäller det Polishögskolan som missgynnar män. I båda fallen har DO idkat avancerat paragrafrytteri för att på formella grunder avvisa anmälningar – och de diskriminerade har lämnats att själva försöka ta sina fall till domstol. I botten finns en intressekonflikt redan i uppdraget. DO ska både bilda opinion och bevaka att diskrimineringslagen följs. I kvoteringsfrågan har det lett till att ”juristen DO” tvingats medge att kvotering är olaglig diskriminering, medan ”debattören DO” menat att olika former av särbehandling i själva verket borde vara tillåtna. I högstämda stunder försvarar DO gärna denna självsvåldighet med hänvisning till FN-dokument som värnar oberoendet för organ som ska bevaka mänskliga rättigheter. Men syftet med sådana garantier är ju att värna lag och rätt från politiska påtryckningar – inte att lämna fri väg för tjänstemäns personliga åsikter och opinionstaktiska prioriteringar. Det är hög tid för politikerna att strama upp DO:s uppdrag.” Artikeln finns här:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/i-dos-uppdrag-finns-en-intressekonflikt_6707547.svd och bygger på denna:
http://bang.se/artiklar/2011/dragkampen-om-vardesystemet-2011-11-28

Nu ska det lagas nyårsmat för ”det ska börjas i tid det som stort ska bli” och vi blir många i år. Otroligt roligt. Hade´

Kört fast?

Det strular... lite(?) i politiken och för första gången någonsin ska ett räddningsförbund upplösas i Sverige. Räddningschef Tom Setterwall berättar om delningen och har sett den räddningstjänst han chefar över komma i kläm när politiska viljor krockat. Sörf bildades den 1 januari 2000. Kommunerna Ystad, Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Skurup ingår. 2009 sågs medlemsavgifterna för kommunerna i Sörf över. Man beslutade att medlemsavgiften skulle stå i förhållande till antalet invånare. Skurups kommun, vars nota skulle bli cirka fyra miljoner dyrare, vägrade. 2009 bestämde man sig för att avsluta samarbetet Sörf. Uppsägningstiden är tre år och likvidationen kommer, om den blir av, träda i kraft den 31 december 2012. http://www.ystadsallehanda.se/skane/article1594625/rdquoRaddningstjansten-far-lida-av-politiskt-kivrdquo.html

Sen har man politiska åsikter även om Linköping och Norrköping. –”Kom upp ur sandlådan”, ryter tre KS-ordföranden till som tillhör närliggande men mindre kommuner. ”Det har under de senaste åren varit många högtidliga deklarationer om nytt samarbete men ändå återfaller allt till gamla tiders beteende. Nu senast manifesterat via det nya gemensamma Räddningstjänstförbundet. I ett tidigt skede i planeringen av detta fanns det flera mindre kommuner som annonserade sitt intresse att delta. Men då sas det från de två stora att de skulle gå själva, åtminstone i inledningen. Kanske att det hade varit en bra idé att ta tillvarata de mindre kommunernas intresse? Ibland kan en tredje part utgöra det kitt som behövs i en verksamhet. Det förutsätter då att inte den tredje blir "uppäten" av de två andra.” http://www.corren.se/asikter/debatt/?articleId=5888597

Precis det.. handlar det om oftast när det träts, att bli "uppäten", orättvist behandlad och inte få det man anser sig betala för eller betalar för mycket för. I olika form. Det är sällan risk och insatsförmågan utan oftast ekonomin som rör upp. Det borde vara tvärs om. Hade´

Utfall, infall eller ren strategisk planering?

Brandmännens Riksförbund har genomgått en modernisering i många delar under de senaste åren och visst, det har varit jobbigt men är gjort och vi är rustade. Våra grundläggande mål och inriktning är samarbete och samverkan och att välja våra strider och bara om vi behöver. Att alltid försöka se positivt och hitta lösningar först och vår nya förhandlingsutbildning har rön från handelshögskolor och universitet och då utifrån forskning och evidens i vad som fungerat, fungerar och omvänt, inte. Vetenskaplighet och anpassning till den nya tiden tillsammans med nya samverkanspartners utanför den fackliga sfären har ersatt delar av det mer traditionella. Naturligtvis har vi behållit rötterna och är stolta över vår historia men är så pass ödmjuka att vi inte är glada över allt. Misstag gör alla och ser man dem slipper man göra om dem. Vad man kan eller bör göra vid just ”inte-situationer”, när samverkan och samarbete alltså inte fungerar är mycket och inte minst i det rent vanliga fackliga spåret och regelverken runt det. Vi både har och inte har kollektivavtal tex och skulle jag vara central arbetsgivarorganisation såg jag numera bums till att vi bara hade avtal och inte på något sätt stod utanför. BRF kan ju nyttja det bästa ur två världar där den ena är stridsåtgärder och den andra ”förbjuder” dem. Men, till spåret och tanken med just detta inlägg för en rad olika områden skall behärskas och naturligtvis på ett sådant sätt att organisationen blir effektiv, attraktiv och syns och i det spåret finns ”påverkan och marknadsföring”:

Robert Caldini är en av de främsta forskarna kring påverkan. I sina experimentstudier har han identifierat sex typer av grundläggande påverkningsmönster hos människor skriver den utmärkta VD-bloggen tex., (jo då vi är ”moderna kompisar”), och förklarar:

Återgäldande
Människor upplever sig stå i skuld till de som gett dem något. Det är en närmast evolutionär princip enligt Cialidni – de samhällen som lever efter återgäldandets princip får en konkurrensfördel och överlever längre. De individer som behöver hjälp, ber om det och får det för att de andra vet att de får tillbaka. Vi har en drift att försöka ge tillbaka det vi fått. Alla relationer bygger på den här principen. Ofta avvisar vi den ”fordran” som uppstår genom att till exempel säga ”ingen orsak” eller ”det var väl inget”. Men vi kan också välja att förstärka den med till exempel uttalanden som ”du skulle ha gjort detsamma för mig. Vilket erbjudande ger man först: Det dyrare eller det billigare? Börja alltid med det större, menar Cialdini. Säger de nej, be om något mindre (kanske det du egentligen är ute efter). Motparten känner sig i skuld och accepterar.

Knapphet
Begränsad tillgång skapar större efterfrågan. Om man förklarar varför en viss idé, tjänst eller produkt inte går att hitta någon annanstans, så påverkar det motparten att vilja ha den. Det gäller även information: ”Det är bara ett fåtal personer som får veta det här” är mer övertygande än om alla får veta det. Exklusivt material, exklusiva erbjudanden, ”bara hos oss”, bara under en begränsad tid; först-till-kvarn..

Auktoritet
Auktoriteter som läkare, jurister, företagsledare och politiker har en stark påverkan. Men det är egentligen inte auktoriteterna i sig som har förmågan att påverka oss, utan de attribut som vi associerar med auktoritet. Vita läkarrockar, titlar, latinska uttryck med mera. Det auktoriteter ofta gör kan också användas i affärssammanhang, till exempel presentera svaga punkter först och de stora fördelarna sist, för att skapa trovärdighet och bygga pålitlighet. Visa upp intyg, diplom, certifieringar, hänvisa till trovärdiga källor, använd referenser. Visa vem som ligger bakom företaget, beskriv medarbetare och expertis, uppdatera kontinuerligt, undvik misstag, gör tester på hur trovärdiga personerna upplevs.

Åtagande och konsistens
Har man åtagit sig något, eller tänkt på ett visst sätt, så vill man hålla kvar vid det. Vi har en otroligt stark drivkraft att visa oss starka, att visa att man har rätt är ett evolutionärt betingat beteende. Den som redan är kund hos ett företag är naturligt mer benägen att köpa mer från samma företag, även av helt andra produkter. Och den som köpt något som de är neutralt inställda till, har en tendens att med tiden tycka om produkten mer och mer - de rättfärdigar sitt eget köp, ”det här var ett bra köp!”. Principen används i till exempel slogantävlingar, interaktiva spel och genom att låta kunden delta i produktutvecklingen. Man uppmuntrar konsekvent beteende genom att hänvisa till tidigare köp, låta kunden steg för steg fatta viktiga till synes små beslut i riktning mot köp, låta kunden själv beskriva och skapa sitt behov.

Sociala bevis
Vi vill göra likadant som människor som liknar oss. Vi fattar beslut utifrån hur de som liknar oss gör. Grupptryckets makt. ”Många andra människor gör så här, så det måste vara rätt.” Det är helt enkelt ett av hjärnans sätt ett spara energi. Det som ligger högst på topplistan säljer mest, inte för att det egentligen är bäst utan för att flest andra köpt det. Cialdini har testat principen om sociala bevis bland annat på hotell. Först satte man upp skyltar med texter som ”Tänk på framtida generationer, återanvänd din handduk” och ”Samarbeta med oss för en god sak, återanvänd din handduk”. Sen satte man upp skyltar med texten ”Majoriteten av gästerna återanvänder sin handduk minst en gång under sin vistelse”. Den senare texten fick cirka 30% bättre resultat. Tio-i-topplistor över mest sålda varor, referenser från tredje part, visa att andra köpt samma sak, lyft fram en kund ”en dag i rampljuset”, ge köptips, visa recensioner, underlätta för kunden att tipsa sina vänner.

Gillande
Man säger hellre ja till människor man känner och tycker om. Tre faktorer ökar gillande enligt Cialidini. Likhet. Vi tycker om de som liknar oss. Genom att identifiera likheter har man större möjlighet att påverka. Komplimanger. Vi tycker om de som tycker om oss och säger att de gör det. Ansträngningen att samarbeta. Vi tycker om de som går i samma riktning som vi gör.

Är det här viktigt vetande och kan ett fackförbund använda sig av deviserna eller används det rent av redan?
-BRF ger er och har gett….
-BRF är det enda branschförbundet och organiserar bara brandmän och styrs av brandmän.
-BRF har inte alla experter men vi har de som behövs och de bästa för vår bransch
-BRF är och har varit det största brandmannafacket sedan 40-talet

Jo det används redan… och är inte bara känt av BRF och ingår i vårt nya sätt att tänka utan även i att värdera andra.
I det ingår också att "syns man inte finns man inte" så ni som tror att senaste tidens mediabevakning av oss är ett ”utfall”, så tror ni fel. Det är en naturlig del för en organisation som vill vara med och påverka och tror på sig själv och att man kan göra positiv skillnad. Det är våra medlemmar och svensk räddningstjänst värda och i BRF behöver man inte vara anonym eller censurerad. Hade´

”En av landets mer ansedda brandingenjörer” har tyckt till

Signaturen ”Colonel Panic” skrev som kommentar till att ”tiotusentals akademiker går arbetslösa” under SvD Opinion den 25/12;
”Håller med de kommentarer som vill se en arbetslösthets-% "per utbildning". Tror inte det vimlar av arbetslösa läkare, civilingengörer eller jurister, men desto fler specialister inom fransk 1700-tals litteratur, senantik grekisk konst. Men ni får väl ta och göra som genusakademikerna, lura staten att just ert ämne är viktigt för landets fortlevnad och se till att någon fattar ett beslut att "antika konstperspektivet" skall genomsyra allt i samhället, då kommer det skapas en massa meningslösa arbeten för er med.” Jag tyckte den var lite intressant för den speglar väl vad så många tycker just nu och det har svängt, man har fått lite nog av byråkrati och ändlösa projekt och speciellt om de är politiskt korrekt anpassade och uppifrån kommande och signalerar; håll tyst vi vet bättre än dig. Moral är bra. Men dubbel moral är inte dubbelt så bra och medborgaruppfattningen fungerar sällan med tomt ordskrävel från höga befattningshavare. Alltså på golvet eller i verkligheten.

Artikeln går ut på att: ”Just nu är ungefär 60 000 akademiker arbetslösa. Betänk då att bakom varje akademiker ligger en investering på cirka 1,6 miljoner kronor. Det är studiemedel på cirka 250 000 kronor; utebliven lön under cirka 4 år samt skattebetalarnas investering. (En fil kand kostar skattebetalarna ungefär en halv miljon.) Det innebär att en utbildningsinvestering på sammanlagt nästan 100 miljarder kronor (!) för närvarande står på räntelöst konto, eller, för att vara ännu tydligare, är investerade i madrassen. Det är dåligt för individen och för skattebetalarna som i stället för avkastning ser kostnader genom a-kassa eller aktivitetsstöd. En angelägen politisk uppgift bör därför vara att se till att utbildningskapitalet investeras. För att det skall ske bör de 60000 akademikerna ses som en prioriterad grupp som får samma stöd som till exempel unga genom arbetsmarknadsinsatser. En nyutexaminerad akademiker är ju en ungdom med uppskjuten debut på arbetsmarknaden.”

Jag kan bara inte låta bli…… Jag vet var det finns jobb där kravprofilen stämmer i tre-fyra organisationer och sen behöver man bara någon veckas internutbildning så blir man en riktig brandman. Jo jag raljerar något men..

Sen kan jag inte fatta, heller, och har väntat på att ”någon” skulle tycka till. Nu blandar man ihop utbildning och utbildning och drar in tiden före SMO och om det är eller var olagligt att anställa personer utan SMO då eller numera och hur det då slår mot... deltidsbrandmannen.
Efter mycket om och men kom en nationell utbildning som skulle vara och stå för en kvalitetssäkring och höja såväl status som takten på att utveckla yrket. Den står BRF fast vid och även för deltidsutbildningen, som bekant är en annan, men vill utveckla och ja, nästan citat: vi skriker gärna högst om och för det.
Det borde alla kvalitetsivrare göra kan man tycka.

För när man jobbar som ”brand- och riskhanteringsingenjör för en revisionsbyrå för verksamhetsrevision och rådgivning till främst kommuner och landsting” verkar det otroligt märkligt att man inte månar om just..kvalitet, utveckling och kontrollerbara, (revisionsbara), planverk och mål. När man istället accepterar ”interna helhetsbedömningar”, ”abstrakta projekt” och ”miljonsatsningar utan reell uppföljning” kanske det beror på en annan agenda som jag inte förstår men få gärna ihop dem och det så jag och andra vanliga dödliga förstår så kanske jag kan tänka till och rent av om för snnars tror jag det blir svårt och det är dessa frågor alldeles för viktiga för. Jag skulle i en kommunal chefsposition tänka mig för lite nu om jag verkligen ville få till en ökad mångfald och jämställdhet. Att utmana och driva igenom förändringar är svårt och får man dessutom negativ fokus på sin organisation, blir det än svårare, nästintill omöjligt, och ställer stora krav på ledarskapet. Att chefer rekryteras unga, nästan direkt från ingenjörsutbildningar helt utan ledarskapsmeriter – och utbildats till ledare – vilket i sig inte brukar vara särdeles mycket lättare än att utbilda någon till "söt", förenklar inte. Hade´

Vems är felet..

Går över ”ägorna” och ser stormens verkningar och inser att den planerade "hängmattedagen" uteblir. Ett räcke vid altanen som suttit lite löst ligger på backen. En provisorisk stupränna..likaledes. Värmepumpen har inte startat om efter strömavbrottet och en hel del grenar och bråte ligger lite varstans och snökaran är borta. Antar att grannen har två nu då så det får vi kolla. Vems fel är då detta, ”Dagmars”???

En bra fråga relaterat till ansvar utan ”skuld” börjar med vad eller hur, inte med varför, när eller vem. Varför innebär ett offertänkande: Varför händer detta mig!? När är framåtskjutande: När ska vi få bättre verktyg!? Vem är klandrande: Vem gjorde det här!? Vad och hur är däremot inriktade på handling. En bra fråga innehåller jag, inte de, vi eller du. De, vi och du skjuter över ansvar på andra och gör att vi själva backar. Jag lägger ansvaret på den enda person som kan påverka min situation: Jag själv.

En bra fråga fokuserar alltså på handling. Handling är motsatsen till klander och offertänkande. Använd aktiva verb: Göra, Lära, Förbättra, Ändra, Skriv… Så hade jag bara satt fast räcket ordentligt, inte haft rännan provisoriskt uppsatt, ställt in snörakan och ansat träden lite mera hade jag bara haft ett värmepumpsproblem. Det är dessutom inte så mycket mitt problem som hustruns då hon är bättre på ”digitala manualer och touchknappar” än mig som är uppväxt i ratt-åldern. Måste man trycka flera gånger på samma knapp och inte kan vrida är det inget för mig.

Nu ska jag leta stege, (och snöraka), för att spika hängrännor innan det blir annandagsmiddag hos mina föräldrar. Hade´