Jag hade ett stort antal mail från kamrater “worldwide” imorse men främst från USA på temat;
Osama Bin Laden is dead, Let's never forgot what 9/11 means to all of us ... the mastermind may be dead, but that will not return those victims to us. Our 343 brothers you will never be forgotten. Jag inte bara antar utan vet att mycket kommer att snurra runt detta ett tag och återkommer och fortsätter med annat surr och snurr ett tag till nu för;
PONTUS NYSTRÖM vd för Brand PR och styrelseledamot i Svenska PR-företagen skriver en debattartikel i SVD om SOS-Alarm och den senaste tidens händelser:
”Om man är i krisbranschen borde man veta att grundreglerna för att hantera en kris är att vara ärlig, ödmjuk och öppen. Att inte förneka sitt ansvar, att inte skylla ifrån sig, att visa medkänsla, att ta tag i det obehagliga, att undvika maktspråk och i stället ta ett emotionellt ledarskap.” http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/magplask-i-krishantering_6122749.svd#after-ad
Och …vad säger man om den ”salvan” då? Jo jag säger nog att man gör det lite för enkelt för sig generellt då detta inte bara handlar om en enskild larmoperatör, eller ens bara om SOS-Alarm, utan att hela systemet är underdimensionerat och instabilt och här har även landstingen stor..skuld. Rädslan att bruka den sista eller enda ambulansen ligger hos operatören men de som tillför resurser, direktiven, anställer och kvalitetssäkrar ligger på flera aktörer. Även om SOS-Alarm är arbetsgivare och ansvarig för sin del finns direktiv om delarna från beställarna.
När kommer de diskussionerna undrar då jag mer just nu. Jag har faktiskt jobbat som larmoperatör, som beställare från landstinget och senast som konsult åt ett företag som lade anbud på denna verksamhet till fyra landsting. Lite faktiskt, som att sälja själen, för i grund och botten tycker jag att denna verksamhet skall vara ”statligt övergripande” och hanteras av en nationell samhällsägd/styrd myndighetsliknade organisation. Grundtanken är rätt men var gick det fel? Sen behöver det inte vara i SOS-Alarms anda och styre för där finns alltså fel. Många, många fel som byggts in under åratal av bekymmer och nödlösningar. Dags att ändra på det nu kanske. Också, för de andra ansvariga aktörerna som måste in på banan och göra och få sin läxa med. Direktiv och resurser.
Men innan detta och medan de samlar sig så.. i MSB:s nyhetsbrev den 26 april skriver man om brister i samhällets krisberedskap och lämnar ett antal rekommendationer till myndigheter, landsting och kommuner för att de i sitt krisberedskapsarbete ska:
-förbättra robustheten i samhällsviktig verksamhet
-utveckla processer för framtagande och tillämpning av planering och
-tydliggöra ansvar och roller genom övning och utbildning samt genom erfarenhetsåterföring.
Vidare om nollvisionen och att:
Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av en brand. Nu finns en nationell strategi för att ”stärka brandskyddet för den enskilda människan” och om den kan ni läsa här:
http://www.msb.se/sv/Forebyggande/Brandskydd/Nationell-strategi-for-starkt-brandskydd/Ett-system-av-atgarder/
Strategin innehåller åtgärder inom följande fyra områden:
-kunskap och kommunikation
(Alla som bor i Sverige bör ha grundläggande kunskap om hur man skyddar sig mot brand och hur man agerar om det börjar brinna.)
-tekniska lösningar
(Tekniska lösningar är en viktig del av brandskyddet. Den enskildes ansvar för sin säkerhet innebär ett ansvar att inte orsaka bränder och att vidta rimliga åtgärder för att förhindra olyckor och begränsa skador. )
-lokal samverkan
(Vissa grupper kan vara särskilt utsatta för brand eller svåra att nå med information. Det kan gälla de allra äldsta, funktionsnedsatta, personer som vårdas i hemmet, människor med annat modersmål än svenska, ensamstående med missbruksproblem eller andra socialt utsatta.)
-utvärdering och forskning
(Erfarenheter från motsvarande strategiska satsningar inom andra områden och i andra länder pekar entydigt på vikten av att stödja arbetet genom en målmedveten satsning på utvärdering och forskning. )
Sen har man lagt in en faktaruta om dödsbränder och förklarar att det är satsningar inom alla fyra områdena som kommer att åstadkomma förändringar, och visst, jag håller med. Sen undrar jag lite hur det är tänkt att gå vidare ala´hur/när/var av vem och vilka och om det finns eller kommer särskilda medel för detta. Om man, (kommunerna), inte haft ork/råd att rätta till de brister i samhällets krisberedskap som det redan ”igår” fanns, hur kommer man agera i det framåtriktade arbetet? Jag hoppas innerligt naturligtvis att ”man” tar chansen att slå ihop frågorna, bristerna och det nya, men jag är tyvärr lite luttrad och hoppas jag har fel. Jag tror vi har kommit ganska långt i en del kommuner i vad som överhuvudtaget går att göra utan tillskott i kassan och hoppas detta också kompletteras från regering/riksdag med tex. öronmärkta pengar men; Bra ansatts tycker jag, och det ska bli spännande att följa fortsättningen och detta kommer med all sannolikhet att ta en stund och är inte alls
snart klart men, MSB tar sig!
Det ska jag göra nu med, ta mig, men då till Uppsala bara. Idag.
Hade´
