IVPA-konceptet är inte nytt i Sverige och kort kan nämnas att räddningstjänstens personal har särskild utbildning för uppdraget och de har en personlig delegation av läkare samt tystnadsplikt. Att svensk ambulanssjukvård inte skulle klara sig utan dessa insatser ur ett ”nå-fram-och-täcka-sin-geografi-perspektiv” och att det skapar trygghet är bra och; att deltiden inte får betalt.. ”Även deltidsbrandmän”, (jag är sur på o-respekten därav ordet ”även”), bör ha betalt för det arbete de gör, för den utbildning och kompetens man tillskansar sig, det utökade ansvar man får, de olägenheter och de fler och mer arbetsuppgifter det ger, och: Ge gärna något exempel där arbetsmarknaden inte fungerar så?
Jo, det är ett kanonarbete och man får så mycket tillbaka och verkligen känner att man gjort en insats men, kan man betala bensinräkningen med det? Föresten, många har ju inte ens bilersättning.
Skamligt tycker jag att det är och speciellt när samma gubbar, för det är mest gubbar, själva inte kan tänka sig ta åt sig mera utan lönepåslag eller andra förmåner men kräver att brandmännen skall göra det. Gratis. Vi pratar om otroligt i sammanhanget, blygsamma ersättningar och föresten, det gör vi generellt för deltidarna. Vi har ett ansvar här och det tänker vi ta om vi nu bara klarar av att övertyga vissa "drivankare" som under åren gjort allt för att hålla nere dessa ersättningar. Tanken kan ha varit ”allt till heltiden” och då blir det inget bra om vi medverkar till att höja deltidslönerna så vi stödjer inte BRF utan tecknar och blir överens istället. Feltänket har då varit att det finns x antal pengar till branschen och olika kategorier som skall dela på kakan. Om de skrivit på något lägre men inte BRF då hade vi kanske förlorat vårt avtal, förenklat förklarat. Men man har ju inte trots detta lyckat med heltiden, så, jag tror att detta var fel. Hade vi fått stöd istället för en löne och avtalsdumpning hade RiBB:en varit bättre och då hade per automatik även förutsättningarna för AB:t och speciellt Bilaga E varit annan. Sånt ser och inser man då man är ett riktigt branschförbund. Är vi ofelbara vi då och har vi del av skulden och svaren är enkla, nej och ja, men i proportion till det stora förbundet, skojar ni? Vi är inte på samma arena och en hel del har varit som gamle Brasken; av detta är vi nödd och tvungen..
När brandmännen också ser sambanden borde det ge så mycket BRF-medlemmar att vi inte bara har ett kollektivavtal utan hängavtal på ett till och då kan det hända stora saker. Tror jag. Risk för lönedumpning skriker etablerade fackförbund, om de nya som vill in men vi är inte ett nytt, står för att räddningstjänsten har ”skit-löner” så den risken är noll och ingen. Vilka fler gör det föresten? Det blir inte fler kollektivavtalsaktörer då vi redan har det, inte fler avtal, så varför står Kommunal och SKL/Pacta rygg mot rygg? Är vi ett hot mot AG eller andra fack? Jag tror mig förstå det och då blir det enklare att agera men det vore synd om den ”svenska modellen” fick sig en Thörn samtidigt för jag tycker det är en bra modell. Om man lever efter den själv och inte försöker utestänga fackförbund med fullkomliga rättigheter sedan 1946.
Tradition och historia imponerar på EU. Det har vi gott om, tycker man. Hade´
