Hur många lingon finns det i världen

Det är inte rationellt, det är inget farligt alls, man måste lära sig. Varför då, man kan ju gå runt? Jajamän så är det oftast, nästan jämt, och mycket, mycket tänkvärt. Kärt barn har många namn men inom BRF kallar vi det oftast att ”tänka utanför ramarna” och då kommer de bra idéerna. Oftast. Ibland ser man lösningen när man tänker på annat eller på vansinnigheter som ”inte går” och märker att; jo med det gör det ju, kanske, vi prövar så får vi se. Då är det skönt att ha korta beslutsvägar och inte så många slangar att ta sig över innan man kan gå till handling.

Apropå handling hur tänkte vårdförbundet i tisdags på frågan om hur SKL ställer sig till avtalsförslaget VF nyss sagt ja till: – ”De är hemma, det är deras förslag”, svarade Vårdförbundets chefsförhandlare Kerstin Persson. Okey?? De kamrater jag har som är ”systrar” är dystersystrar idag men;

Apropå slangar, för få eller inte, hittade jag detta inlägg:
“Jag vill bjuda på lite fakta gällande Eslöv. Tittar man på lagens tankar om likvärdigt skydd så faller Eslöv utanför ramen. Jag har kollat tio kommuner i samma storlek som Eslöv. Nio av dem har en fullvärdig förstastyrka heltid. Den tionde är inte fullt så bra och har därför fått påpekande av länsstyrelsen vid en tillsyn: ” förmågan för styrkeuppbyggnad i det tidiga skedet bör utvecklas” skriver aktuell länsstyrelse i sin tillsynsrapport. Fast detta är säkert inget nytt för rsyds politiker.” Detta skriver Karre på Räddningschefen för Rsyds blogg och det gäller den debatt om en ”fördröjd rökdykarinsats” i Eslöv jag skrev lite om i http://brf-peter.blogspot.com/2011/03/brandmannen-fick-inte-radda-liv.html och http://brf-peter.blogspot.com/2011/03/konstant-arg-i-dagar-efterat.html Karre är känd i branschen sedan många och är Karsten Erichs eller Karre Katastrof och journalist i botten med ett alldeles speciellt intresse för räddningstjänstfrågor vilket inte minst han visat i sitt Informationsbolaget.

Till sist när vi ändå är i Malmö så läste jag att Citymail har polisanmält att de råkat ut för tjuvar som specialiserat sig på att stjäla årskort till Malmö FF:s fotbollssäsong… Varför då??, både för tjuven och Citymail, för det är ju inte såna guldklimpar som om det vore till Gefle IF eller Brynäs IF:s hemmamatcher precis. Eller? Hade´

Upp som en sol tvingar fram en..kris

För bara två-tre år sedan var kommunsektorn en krisbransch. Regeringen tvingades öka sitt stöd med 17 miljarder för att kommunerna och landstingen skulle klara sina grundläggande åtaganden. 2010 gör nästan alla överskott.( 272 av 290 kommuner och 18 av 20 landsting.) Denna berg- och dalbana i kommunernas ekonomier är ett klart tecken att något inte står rätt till. För att ge stabila förutsättningar för välfärden måste det kommunala balanskravet förändras skriver många nu och jag håller med dem. Balanskravet, som tillkom 1998, innebär att kommunerna inte får använda de goda årens överskott till att täcka upp för de dåliga åren. Underskott, däremot, ska balanseras inom tre år. Skälet var att stävja en ordning där alltför många kommuner och landsting planerade för lättvindigt och inte hade tillräcklig kostnadskontroll. (På ren svenska; vissa var så vanstyrda att hade de inte varit en offentlig organisation hade de varit i konkonkurs.) Balanskravet visar sig nu, tvärtemot sitt syfte till alltför kortsiktig planering, och alla har egentligen problem och i en del så är frågan om man inte slösar bort pengarna under goda år på storvulna riskprojekt i stället för på mindre glamorösa och mer lagreglerade verksamheter som skola, vård och räddningstjänst i stället för att bygga upp en reserv inför de dåliga Även de med kvalitet och kompetens i sitt styre.
Har ni tänkt tanken över vart överskotten tar vägen? Vad bygger man och ur klarar man sen av driften och vilka yrkeskategorier anställer man och får de sen gå först? Det finns studier på detta, alltså "sanningar" och detta stämmer också i ett par räddningstjänstorganisationer vi just nu håller på att granska.

För vår del, dvs. räddningstjänstens, har detta inneburit ett otal besparingsåtgärder som kanske hade kunnat undvikas och är det någon som tror att när de goda åren kommer, och det kan vara och har varit direkt efter ett katastrofår, så återanställer och tillrättalägger man det man drog ned eller rent av raserade?
Och om/när man i undantagsfall försöker, lyckas man i dessa rekryteringsproblemens tidevarv och då menar jag främst deltidssidan. Detta har varit och är ett glesbygdsbekymmer med men den delen av Sverige är det ju inget av de politiska partierna som längre bryr sig om kan man tycka. Till och med gamla bondepartiet letar ju väljare runt Stureplan numera eller? Det bor och är flera människor där än i Hassela, vid norra utkanten av Hälsingland. Nä, det är svårt nästintill omöjligt att bygga upp en raserad deltidskår men om man nu har pengarna så kanske det istället skulle kunna läggas en del på att behålla det som finns kvar och dessutom stimulera de medarbetare som stått ut med delar av dessa medel? Det är också en viktig framtidsfråga och det ska bli intressant om fler än BRF driver den tesen eller ens insett ännu att den borde drivas.

Avslutar med lite Göteborg för i http://gt.expressen.se/nyheter/1.2392199/det-brinner-overallt-nu så skriver GT om ungdomskravaller och bilbränder. Vittnen berättade om krigsliknande scener, där maskerade och skrikande ungdomar stoppade bilister eller knuffade ut bilar i gatan och tände på. ”Knuffade ut bilar i gatan” betyder det att de inte vill att annat ska antändas eller tycker man att det ger en bättre störande effekt, undrar en oinvigd. Ett slags förebyggande brandskydd ur handboken-för-hur-man-skapar-kaos-i-samhället-men-på-ett-säkert-sätt? Nja.. Hade´

Tjänstefel och ansvar

Jag hörde lite ”korridorsnack” igår om tjänstefel, hur man överklagar, vad man har för juridiska möjligheter mm och etc. och jag bör tillägga att det inte var i BRF:s korridorer, inte ens i närheten, men väl i Stockholm, dvs rykten som nått hufudstadens tjänstemän. Mer om detta sen, kanske, men:

Formellt sett finns lagstiftning om tjänstefel: -brott som innebär att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning åsidosätter vad som åligger honom. BrB 20:1.

BrB 20:1. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande.

Den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling är inte underkastad ansvar enligt första eller andra stycket för någon åtgärd som han vidtar i denna egenskap.

Vad som sägs i första och andra styckena skall inte heller tillämpas, om gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse. Lag (1989:608).

Tjänsteförseelse är något annat och förklaras med:
åsidosätter arbetstagare uppsåtligen eller av oaktsamhet vad som åligger honom i tjänsten och denna förseelse inte är ringa kan han åläggas disciplinpåföljd.

Men det är i praktiken obefintligt, det döms inte ut. Därför är det kanske riktigt att hävda att tjänstemannaansvar inte finns i Sverige.
Medborgarrättsrörelsen skrev angående Grundlagsutredningen om skärpt straffansvar vid tjänstefel: ”Medborgarrättsrörelsens kritik var hård när straffansvaret för tjänstefel vid myndighetsutövning togs bort 1975. Beteckningen tjänstefel återinfördes 1989, men med en annan innebörd än vad tjänstefel tidigare haft. Exempelvis är straffansvaret vad avser adekvansläran inte densamma som i straffrätten, utan är densamma som i civilrätten. Det innebär att det inte räcker med ett samband mellan en handling och en skada, utan att det också måste föreligga ett ”tillräckligt” samband. Det betyder i praktiken att riksdagen förklarat att vissa tjänstefel inte ska kunna straffas även om samband mellan en felaktig myndighetsutövning och skada är påvisat. Man anser inte att felaktiga ”bedömningar” ska kunna straffas. I en jämförelse mellan enskilda medborgares ansvar gentemot staten och myndighetspersoners ansvar gentemot medborgare gäller alltså helt olika ansvar. Detta är orimligt. Det svenska adekvansbegreppet har ingen förankring i europarätten. Innebörden för svensk del synes vara att ”eliten” antages göra sitt bästa för samhället och att den måste ha utrymme för misstag eller betungande konsekvenser för enskilda utan eget ansvar, eller ansvar för stat och myndigheter. Det bör i grundlagen uttryckas att denna skillnad i straffansvar inte får förekomma i svensk lag.”

Vad händer i en förlängning utan allmän rättssäkerhet – om utvecklingen fortsätter som beskrivs idag – där svenska medborgares rättigheter nonchaleras – hos landets högsta tillsynsmyndighet(er)? Är inte det en fråga av högsta rang som både talar och svarar för sig själv och hur kommer det sig att det är nästan tyst i den svenska samhällsdebatten i den här frågan? Någon författningsdomstol finns inte Sverige. Inte heller den traditionen, men vi har i alla fall Riksdagens Ombudsmän. Tyvärr har JO också alltmer blivit en instans som har som huvudsyfte att hålla ärenden borta från Europadomstolen och de anses har blivit "myndighetskramare" istället för att stödja enskilda, eller åtminstone försöka utreda tjänstemän och myndigheter. Finns det då inte några möjligheter alls om myndigheter och myndighetspersoner missbrukar den offentliga makten?
Den Europeiska unionen (EU) ställer krav på medlemsstaterna att upprätthålla rättsstatliga principer, inte bara vid tillämpning av den gemensamma rätten utan - numera - också när det gäller statens interna förhållanden.
EU-kommissionen har trehuvudprinciper relaterat till detta: - att regering och myndigheter respekterar lagen, - att domstolarna är självständiga under lagen och - att det finns verksamma medel mot missbruk av den offentliga makten.

Ska bli intressant ur ett strikt juridiskt perspektiv, om ”korridorsnacket” stämmer och det läggs en anmälan mot en räddningschef som ansvarig för ”sin” handlingsplan och konsekvenserna av den. Mycket intressant för tänk om detta skulle vara ett första steg i att man inte kan gömma sig i ett slags tjänstemannaanonymitet utan faktiskt, som i allt annat, måste ta ansvar för sina handlingar. Hade´

Skamligt

IVPA-konceptet är inte nytt i Sverige och kort kan nämnas att räddningstjänstens personal har särskild utbildning för uppdraget och de har en personlig delegation av läkare samt tystnadsplikt. Att svensk ambulanssjukvård inte skulle klara sig utan dessa insatser ur ett ”nå-fram-och-täcka-sin-geografi-perspektiv” och att det skapar trygghet är bra och; att deltiden inte får betalt.. ”Även deltidsbrandmän”, (jag är sur på o-respekten därav ordet ”även”), bör ha betalt för det arbete de gör, för den utbildning och kompetens man tillskansar sig, det utökade ansvar man får, de olägenheter och de fler och mer arbetsuppgifter det ger, och: Ge gärna något exempel där arbetsmarknaden inte fungerar så?
Jo, det är ett kanonarbete och man får så mycket tillbaka och verkligen känner att man gjort en insats men, kan man betala bensinräkningen med det? Föresten, många har ju inte ens bilersättning.

Skamligt tycker jag att det är och speciellt när samma gubbar, för det är mest gubbar, själva inte kan tänka sig ta åt sig mera utan lönepåslag eller andra förmåner men kräver att brandmännen skall göra det. Gratis. Vi pratar om otroligt i sammanhanget, blygsamma ersättningar och föresten, det gör vi generellt för deltidarna. Vi har ett ansvar här och det tänker vi ta om vi nu bara klarar av att övertyga vissa "drivankare" som under åren gjort allt för att hålla nere dessa ersättningar. Tanken kan ha varit ”allt till heltiden” och då blir det inget bra om vi medverkar till att höja deltidslönerna så vi stödjer inte BRF utan tecknar och blir överens istället. Feltänket har då varit att det finns x antal pengar till branschen och olika kategorier som skall dela på kakan. Om de skrivit på något lägre men inte BRF då hade vi kanske förlorat vårt avtal, förenklat förklarat. Men man har ju inte trots detta lyckat med heltiden, så, jag tror att detta var fel. Hade vi fått stöd istället för en löne och avtalsdumpning hade RiBB:en varit bättre och då hade per automatik även förutsättningarna för AB:t och speciellt Bilaga E varit annan. Sånt ser och inser man då man är ett riktigt branschförbund. Är vi ofelbara vi då och har vi del av skulden och svaren är enkla, nej och ja, men i proportion till det stora förbundet, skojar ni? Vi är inte på samma arena och en hel del har varit som gamle Brasken; av detta är vi nödd och tvungen..

När brandmännen också ser sambanden borde det ge så mycket BRF-medlemmar att vi inte bara har ett kollektivavtal utan hängavtal på ett till och då kan det hända stora saker. Tror jag. Risk för lönedumpning skriker etablerade fackförbund, om de nya som vill in men vi är inte ett nytt, står för att räddningstjänsten har ”skit-löner” så den risken är noll och ingen. Vilka fler gör det föresten? Det blir inte fler kollektivavtalsaktörer då vi redan har det, inte fler avtal, så varför står Kommunal och SKL/Pacta rygg mot rygg? Är vi ett hot mot AG eller andra fack? Jag tror mig förstå det och då blir det enklare att agera men det vore synd om den ”svenska modellen” fick sig en Thörn samtidigt för jag tycker det är en bra modell. Om man lever efter den själv och inte försöker utestänga fackförbund med fullkomliga rättigheter sedan 1946.
Tradition och historia imponerar på EU. Det har vi gott om, tycker man. Hade´

Brandmän höjer ett varningens finger

Brandmän höjer ett varningens finger - hd.se är en artikel om delade känslor inför fri inryckning och totallarm. Thomas Andersson och Daniel Karlsson tycker att det hela handlar om "falsk säkerhet". – Det positiva är att det kan rädda liv när det fungerar, men det är en falsk säkerhet både för kommuninvånarna och för politikerna som kanske tror att allt är bra nu. Det är precis det som är största risken.
Det finns en skillnad mellan chansen och risken att något ska inträffa. Chans är möjlighet till lyckat resultat medan risk är – ja, möjlighet att det går rent åt pipan, kanske, och det jag egentligen menar, är att man inte vet. Före. Däremot vet man att det är oerhört svårt att bygga upp en bantat deltidsorganisation igen. Dels av rekryteringsskäl men även av förtroendeskäl och av "lättja". De som tidigare jobbade har hunnit komma underfund med att det går att leva utan detta och de ekonomiska fördelarna lockar knappast heller. Sitta fast med dålig lön och uppskattning, varför då?

Här sitter det inte fast däremot: En riktigt skön superstark krutgubbe, brandmannen och isracingens nestor Per-Olof ”Posa” Serenius, 63, tog sitt 21:a SM-guld på lördagen. – ”Tankarna har funnits hos Peter Koij sen olyckan. Kanske var det meningen att jag skulle vinna för att SM-guldet skulle gå till Peters och min klubb, SMK Gävle”, säger en dämpad svensk mästare. Kamraten Peter Koij omkom tragiskt vid de internationelle tävlingarna i Västerås i onsdag. Samma bana som SM-finalen kördes på i går. Tänk er in i situationen.. Hade´

LO-bas träffade brandmän som ratat och flytt Kommunal - Nyheter - Kuriren - Norrbottens-Kuriren

LO-bas träffade brandmän som ratat och flytt Kommunal - Nyheter - Kuriren - Norrbottens-Kuriren LO:s vice ordförande Ulla Lindqvist hamnade mitt i en facklig maktkamp, när hon besökte Luleå på onsdagen. Hon träffade brandmän och fick reda på att hälften av dem lämnat Kommunal och gått med i partipolitiskt obundna Brandmännens riksförbund, BRF.

Maktkamp? Nja för jag ställer inte helt upp på: "för att nå framgång fackligt bygger det på att vi går ihop. Vi ska inte konkurrera med varandra", som hon uttryckte sig. För då bör det ske på lika villkor och inte med systematiska försök att stänga ute och en schysst konkurens gynnar de vi egentligen är till för, våra medlemmar, alltså brandmännen.
Man kan samverka på många sätt och nog vore det väl, som på bilden, det bättre med ett träd till?

Ulla Lindqvist hamnade också lite snett när hon ombads att gissa en brandmans grundlön. Han sade att han varit brandman i 35 år och började jobba som 18-åring. LO-basen gissade på 26.000 kronor i månadslön. Hon fick svaret att det var drygt 3.000 kronor för mycket. Sen att arbetstider och möjlighet till mer flexibla semesterperioder helt är lagreglerat och inte kan, om man vill, delvis läggas i ett förbättrat kollektivavtal förutom ”bara” löner nämndes inte tydligen. ”Vi var en jätteliten grupp i det stora facket men vi ska inte behöva stå tillbaka” är helt rätt i alla delar förutom att den jättelilla gruppen numera, och för varje vecka, blir än mindre. Omvänt är det för BRF. Undrar om det ha att göra med att vi företräder bara brandmän, med och av brandmän, och jag som vice Förbundsordförande hos oss hade gissat på 23 500 kronor. Hade jag fått "5 minuter i datorn" hade jag förmodligen kommit närmare än 500 kronor fel men då som Förhandlingschef för det enda branschförbundet inom detta område. I inlägget den 28 mars finns en annan brandman som i då får ses som högavlönad i förhallandet mot detta. Jag har jobbat i 22 år och har en lön på 23 400 kronor.

Jo vi har en fördel när vi slipper blanda ihop löner och olika förhållanden för andra kategorier, det medges, men ansvaret för att vi, dvs brandmännen, är där de är, det vilar väldigt tungt på Kommunal så vi får hoppas att detta är och var starten på ett uppvaknade. Oavsett om det sker i konkurens eller samverkan så finns BRF här och vi är inte alls främmande för "att nå framgång fackligt bygger det på att vi samarbetar men då måste Kommunal också i handling visa det. Jag tror dessutom att det är lite bråttom för Kommunal, och inte bara för att behålla de runt 2000 medlemmarna som är brandmän, utan också för att få lugnet så inte andra grupper i "det stora förbundet" börjar tänka i samma banor; ett branschförbund för, bussförare, vaktmästare mm och mm. Vi har argumenten till varför inte, och varför brandmännen ÄR unika, och här kan vi också samverka och samarbeta. Eller inte. Hade´

15 minuter från Eslöv..

..och vart ska du idag då det verkar vara en hel del flängande nu sa grannnen. Och det är det. Men kul. Jag har en hel del ärenden där jag tyvärr slås av att uttrycket; "i bred politisk enighet" i Sverige kan vara direkt utbytbart mot "utan närmare eftertanke" där en tjänteman stått för tanken, sin tanke, och övertygat politiken. De ytterst ansvariga. Sen fick jag frågan igår av en konsultkollega, (jo jag har en godkänd bisyssla), om jag kände till någon "utomstående konsult" han kunde anlita för Risk och Sårbarhetsanalyser som kunde komplettera hans.."konsultstall". Jodå sade jag och började rabbla namn innan han avböt mig med en till fråga, med vilken metod och hur säker är de analyserna och är de ackriditerade på något sätt. Sen följde en lång diskussion om metoder, evidens, tillförlitlighet, ansvar och vad egentligen konsulten skulle leverera. Det är olika och till viss del bör det vara olika men vilka delar är till viss. Här kan man få ont i huvudet så vi släpper detta idag och konstaterar annat politiskt när man är i den svängen:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12809315.ab så skriver man om fallskärmar inom ”partiet”, Mona Sahlins, och i http://www.ka.se/index.cfm?c=96664 fackets samverkan. – Det är inte frågan om i fall samverkan ska fortsätta utan hur, som Kommunals ordförande Annelie Nordström formulerade det hela. Vad skönt att BRF inte är partipolitiskt bundna kan jag tycka för detta tycker jag inte om.

http://www.skanskan.se/article/20110401/LUND/110409994/1012/-/falsk-brandman-greps-for-bilstold Vid halvtvåtiden natten mot fredagen avvisade vakterna på Sturup en man som uppträdde bråkigt på flygplatsen och larmade polisen om en ”spritluktande brandman”. Mannen hoppade då in i en bil från Räddningstjänsten Syd, stoppade en taxi?, men fortsatte sen till Lund. Där greps han. Virrigt och svårförstått?

Jo, men i http://www.skanskan.se/article/20110401/NYHETER/110339946/1005/-/ingen-fet-mat-for-vardanstallda redogör man för att det är klart med fettavtalet för vårdanställda och kanske vi skriver på idag. Det har hängt upp sig lite gällande ersättningsmedlen för socker, sorbitol och sackarinnatrium. Stora doser av sorbitol kan ju ge upphov till diarré och är det rätt att dra en karensdag då? Nej tycker vi och det här är en avgörande fråga. Skitviktig faktiskt. Hade´